Finland måste ha en självständig och trovärdig förmåga att upprätthålla sin gränssäkerhet. Hinderstängslet som ska byggas vid östgränsen är en betydande del av denna förmåga. Hinderstängslet effektiverar vår gränsövervakning här och nu. Det stärker kontroll av störningar vid gränsen på ett betydande sätt. Ett fysiskt hinderstängsel är i praktik nödvändigt i en situation av instrumentell eller omfattande inresa. Hinderstängslet minskar även Finlands beroende av den ryska gränsövervakningens effektivitet. 

Östgränsens hinderstängselprojekt fortskrider

Gränsbevakningsväsendet har inlett byggandet av det planerade östgränsens hinderstängsel. Piloten som nu påbörjades verkställs i Pelkola i Imatra i form av ett cirka tre kilometer långt stängsel. Därefter kommer man att bygga totalt 70 kilometer av hinderstängsel vid gränsövergångsställena och närliggande områden. Enligt helhetsplanen kommer man att bygga cirka 200 kilometer av hinderstängsel längs vår 1300 kilometer långa östgräns. Huvuddelen av hindret kommer att byggas längs den sydöstra gränsen, som hör till gränsövervakningens fokusområden. Det vore orimligt att bygga hinderstängslet för hela gränsens längd.

Hinderstängslet är en helhet, som består av stängslet, vägen och den trädlösa öppningen som går bredvid stängslet samt tekniska övervakningen. Denna helhet kommer att vara ett viktigt verktyg för gränsövervakningen. Inte ens denna helhet i sig är en lösning mot något hot, utan den utgör en del av gränsövervakningens helhet. Hinderstängslet ger Gränsbevakningsväsendet mer tid att reagera och underlättar kontroll av störningssituationer på ett avgörande sätt genom att avslöja, förhindra, fördröja och styra människornas rörlighet vid gränsen. Med hjälp av vägen som byggs bredvid stängslet kan Gränsbevakningsväsendet reagera betydligt fortare på händelser vid riksgränsen jämfört med den nuvarande situationen. Övriga medel till effektivering av gränsövervakningen, såsom ökning av antalet personal och teknisk övervakning vid gränsområdena, skulle inte vara billigare eller snabbare alternativ till hinderstängslet.

Byggandet av hinderstängslet genomförs under åren 2023–2026. Hinderstängslets livscykel är cirka 50 år, men det tekniska övervakningssystemet måste förnyas med cirka tio års mellanrum.

Pilotfasen är en viktig del av projektets utveckling. Med piloten testas funktionaliteten av lösningarna som valts till ledning och verkställande av projektet, kostnadsnivån av hinderstängslets byggande, kommunikation och betalning av ersättningar för markägare samt själva byggandet av hinderstängslet. Under våren och början av sommaren 2023 kommer det att byggas ett cirka tre kilometer långt hinderstängsel i Pelkola i Imatra. Utöver Pelkola byggs ett cirka 300 meter långt hinderstängsel i garnisonsområdet i Immola under pilotprojektet som en del av Gräns- och sjöbevakningsskolans utbildningsmiljö. Detta utnyttjas även som testområde för övervakningstekniken. Målet är att pilotprojektet ska bli färdigt under sommaren 2023.

Under pilotfasen har också utarbetats en miljöutredning om hela hinderstängselprojektet. Miljöutredningen har utarbetats av en utomstående sakkunnig och i samband med dess förberedelse har man varit i ingående samråd med miljösakkunniga. Betydande miljökonsekvenser som observerats i utredningen beaktas i hinderstängselprojektet så att konsekvenserna kan behållas på godtagbar nivå.