Vanliga frågor om östgränsens hinderstängsel

Finland förbereder sig inför omfattande påverkan, som bland annat länderna i Östeuropa har upplevt under de senaste åren. Hinderstängslet effektiverar vår gränsövervakning här och nu. Det stärker kontroll av störningar vid gränsen på ett betydande sätt.

Ett fysiskt hinderstängsel är i praktik nödvändigt i en situation av instrumentaliserad eller omfattande invandring. Hinderstängslet minskar även Finlands beroende av den ryska gränsövervakningens effektivitet.

Projektets totala kostnader har uppskattats till cirka 380 miljoner euro. De består av material- och byggkostnader för stängslet, vägen och övervakningssystemet.

En väg uppförs bredvid stängslet, myrmarker överskridas med hjälp av pontonvägs- och geonätslösningar, träden avlägsnas och grunder uppförs för stängslet.

Kamerastolpar och övervakningskameror installeras med 50 meters mellanrum. El- och telekommunikationskablar installeras i samband med stängslet samt el- och telekommunikationskopplingar anskaffas. Byggavstånden av dessa kan vara långa på flera ställen. Reservkraftsgeneratorer installeras för att uppnå en bättre förmåga att tåla störningar. Datasystemet som används i behandling av larmuppgifter förnyas.

Hinderstängslet effektiverar övervakning av Finlands territoriella integritet samt gränsövervakning under normala förhållanden. Eventuella kränkningar av den territoriell integriteten upptäcks bättre än i nuläget vid området där stängslet finns och stängslet hindrar förövaren från att direkt ta sig djupare in i Finland genom terrängen.

Hinderstängslet är sammanlagt cirka 4,5 meter högt: ett 3,5 meter högt metallnätstängsel med två cylinderhinder ovanpå. Fasta och djupa grunder samt stadiga stängselstolpar tål en rusande folkmassa. Strukturen av stängselelementen hindrar omedelbar genomträngande. Lösningarna är på minst samma nivå som till exempel lösningarna i Baltikum.

Gränsbevakningsväsendet kan snabbt reagera på försök att ta sig över, tränga sig genom eller gräva sig under hinderstängslet. Det tekniska övervakningssystemet ger ett larm och tack vare vägen tar sig patrullerna snabbt till platsen.

De mer detaljerade uppgifterna är sekretessbelagda av myndigheterna. 

Hinderstängslet byggs inte för militärt försvar av landet.

Gränshinderstängsel har införts till exempel i Estland, Lettland och Litauen. Till sina grundlösningar, mått och struktur är de ytterst lika med stängslet i Finland.

Terräng- och väderförhållandena är krävande i Finland. Terrängen är varierande och ställvis utmanande med tanke på byggandet, och vintern är också lång.

Dessutom är det bäst att genomföra byggprojektet i form av entreprenader av rimlig storlek. Det handlar inte bara om att bygga en väg och ett stängsel, utan det tar också tid att förverkliga den tekniska övervakningen.

Innan något kan göras ska dessutom alla hundratals fastighetsägare i gränszonen nås och delges besluten i enlighet med gränsbevakningslagen.

Man måste också reservera mycket tid för konkurrensutsättningen i anslutning till projektet. På grund av allt det som konstaterats ovan kommer byggandet att ta flera år.

Andra lösningar, såsom att öka antal personal och öka teknisk övervakning, är inte billigare och minskar inte beroendet av Ryssland lika effektivt.  Till exempel i en situation av omfattande inresa skulle behovet av extra personal vara till och med närmare ett tusen gränsbevakare utan hinderstängsel. Att utbilda ett så stort antal personal skulle ta cirka tio år, och det skulle inte finnas behov för extra personalen i normala förhållanden.

Hinderstängslet hindrar inte asylsökande, utan tvärtom påskyndar tillträde till hjälpen som myndigheterna erbjuder till exempel för en asylsökande som anländer till Finland genom terrängen.

Hinderstängslet är nödvändigt för att hantera situationen när ansökan om asyl har koncentrerats till ett eller flera gränsövergångsställen. Sådana situationer kan uppstå när ett exceptionellt stort antal inresande anländer på kort tid eller när instrumentalisering av migration används av en stat eller någon annan aktör. 

Beslut om koncentrerad asylansökan fattas av statsrådet.

Därtill har hinderstängslet stor betydelse även i en situation då lagen om temporära åtgärder för bekämpande av instrumentaliserad inresa har införts.

Hinderstängselprojektet genomförs till största del i ett selektivt förfarande i enlighet med lagen om offentlig försvars- och säkerhetsupphandling (1531/2011), där Gränsbevakningsväsendet meddelar om offentlig upphandling och de som är intresserade kan be om tillstånd att delta. Enbart kandidater som valts ut av Gränsbevakningsväsendet kan lämna ett anbud. 

Gränsbevakningsväsendet meddelar om upphandlingar på adressen: hankintailmoitukset.fi (öppnas i en ny flik).

Regeringen har på förslag av Gränsbevakningsväsendet och inrikesministeriet fattat beslut om att uppföra ett stängsel vid östgränsen. Det råder parlamentarisk enighet om detta. 

Om samarbetet mellan Finlands och Rysslands gränsbevakningsmyndigheter har överenskommits genom internationella avtal. Hinderstängslet förändrar inte det etablerade samarbetet på något sätt. 

Instrumentaliserad invandring innebär att omfattande invandring har organiserats av en annan stat. Invandrarna används i detta fall till att utöva politisk påtryckning på Finland. 

Ett hinderstängsel vid östgränsen behövs i den nuvarande säkerhetssituationen för upprätthållande av gränsordningen, eftersom det ökar Gränsbevakningsväsendets prestationsförmåga vid östgränsen under normala förhållanden, i störningssituationer och i undantagsförhållanden. Det kommer att vara ett nytt, bestående tilläggselement i förverkligandet av gränsövervakningen och i den operativa verksamheten.  

Hinderstängslet förebygger olaglig inresa, påskyndar avslöjandet och gripandet av personer som olovligt tar sig över gränsen, gör det möjligt att förhindra omfattande och instrumentaliserad inresa samt effektiverar territorialövervakningen och bekämpningen av territoriekränkningar.

Det fysiska stängslet i sig är nödvändigt i situationer med omfattande inresa, då det fungerar som ett hinder och ett element som styr eventuella folkmassor.

Stängslet ger en möjlighet att hindra människor från att ta sig in i Finland i en situation då statsrådet har beslutat att koncentrera ansökan om internationellt skydd.

Hinderstängslet uppförs inte för att hindra enstaka olagliga gränsöverskridningar, utan för situationer av instrumentaliserad invandring eller övrig omfattande inresa. Även om hinderstängslet effektiverar upptäckandet av enskilda olagliga gränsöverskridningar samt gripande av förövare, kommer det inte att hindra dem alla.

Hinderstängslet uppförs på de ställen som är mest sannolika att bli utsatta för instrumentaliserad invandring. Längs Finlands 1 340 kilometer långa östgräns både på den finska och särskilt på den ryska sidan finns vida vildmarksområden, där instrumentaliserad invandring är så osannolikt att det inte löner sig att uppföra hinderstängsel på dessa områden.

Till en början uppförs stängslet i de mest riskfyllda områdena, dvs. i praktiken vid gränsövergångsställena och deras närområden. Senare är avsikten att uppföra stängsel i de områden där andra leder går över eller i närheten av gränsen.

Först uppförs cirka 70 kilometer av hinderstängsel på de internationella gränsövergångsställena och deras sidor i Sydöstra Finland, Norra Karelen, Kajanaland och nordöstra Österbotten. Arbetet på sam-manlagt åtta målområden inleds under sommaren och hösten. Under senhösten påbörjas röjning av träd även på den följande fasens målområden, där små vägar leder över gränsen eller som utgör en risk på motsvarande nivå. Dessa områden omfattar cirka 128 kilometer av området från Sydöstra Finland till Lappland. 

Djuren rör sig genom områden som inte har stängsel eller genom gränsöppningar eller port som med avsikt gjorts i stängslet. Vattendrag och vägtrummor som görs under vägen möjliggör också djurens rörlighet.

Djurens möjligheter att röra sig säkerställs med hjälp av öppna portar. Portarna övervakas med hjälp av kameraövervakning. Projektets miljöbedömning utnyttjas vid noggrannare planering av var viltportarna ska placeras. Om gränssituationen så kräver kan portarna stängas. 

Naturskyddsområden beaktas och i möjligaste mån undvikas i byggandet av stängslet. Man har låtit en utomstående sakkunnig utföra en miljöutredning om hinderstängslet. Utredningens resultat beaktas i den mer detaljerade planeringen av hinderstängslet. 

Bara om man kommer överens om ärendet med markägaren.  I lagstiftningen har man antecknat skyldigheter för ägare av mark- och vattenområde enbart inom gränszonen.

(50 § i gränsbevakningslagen [15.7.2005/578][8.7.2022/698] Hinder: Ägare eller innehavare av mark- eller vattenområde är inom gränszonen skyldiga att tillåta byggandet av ett stängsel eller annat hinder på statens bekostnad, om det är nödvändigt för upprätthållande av gränssäkerheten.) 
 

Den splittrade terrängen uppskattas inte utgöra ett stort problem. Stängsel uppförs inte vid sjöar eller de största älvarna, eftersom de inte är områden, genom vilka omfattande olaglig inresa sannolikt skulle riktas mot Finland. Utmanande ställen i terrängen kan kringgås inom gränszonen. Dessutom kan eventuella öppningar i stängslet förstärkas eller hinderstängslet kan förlängas genom tillfälliga hinderanordningslösningar.

Det är inte kostnadseffektivt eller klokt att bygga stängsel längs hela landgränsen. En betydande andel av Finlands gräns är svårtillgängligt område för stora folkmängder.  

Hinderstängslet har planerats att byggas på områden som valts utifrån riskanalysen, där sannolikheten att det behövs är som störst. 

Om ärendet bestäms i 50 § och 50 a § i gränsbevakningslagen (578/2005): Mark- eller vattenområdets ägare är inom gränszonen skyldig att tillåta byggandet av ett stängsel eller annat hinder på statens bekostnad, om det är nödvändigt för underhåll av gränssäkerheten (gränshinder) samt skyldig att tillåta byggandet av stråk och avlägsningen av träd och annan växtlighet som stör byggandet och underhållet av hindren, stråk eller väg samt skyldig att tillåta genomföring av nödvändiga schaktnings- och vattenbyggnadsarbeten.

Gränshinder får inte byggas på områden som menas i kapitel 24, 11 § i strafflagen om områden inom hemfrid.  För skada och olägenhet som orsakas av byggande av gränshinder på något annat ställe än vid en gränsöppning på Finlands gräns i enlighet med internationella avtal som binder Finland betalas ersättning enligt gängse pris till ägaren eller innehavaren av mark- eller vattenområden.

Ändring i beslut i enlighet med 50 § och 50 a § kan sökas i förvaltningsrätten.  Besluten kan verkställas trots ändringssökande.