1. Sovjetunionens kollaps förändrar säkerhetsmiljön
Under kalla krigets år har Finlands östra granne Sovjetunionen stängt sina gränser hermetiskt och sedan 1990-talet har man i Finland vant sig vid att gränssituationen hålls stabil tack vare Sovjetunionens stränga och effektiva gränsbevakning.
Sovjetunionens kollaps i slutet av 1991 och kalla krigets slut förändrade situationen. I Finland följde man oroligt med om även den fallande stormaktens gränsbevakning skulle rasa. En ny hotbild var ett eventuellt inbördeskrig i Sovjetunionens arvsstat Ryssland, samt en eventuell efterföljande okontrollerad inresa till Finland i form av krigs- och hungerflyktingar.
Hösten 1991 beviljade regeringen Gränsbevakningsväsendet ett anslag på 30 miljoner mark för att förbättra gränssäkerheten. Detta politiska beslut var en puff mot att bilda beredskapsplutonerna.
Se bilder 1 och 2.
2. Beredskapsplutonerna grundas 1.2.1992
Vid Gränsbevakningsväsendet bildades i februari 1992 en separat specialavdelning som skulle användas i särskilt krävande gränssäkerhetsuppgifter. Specialavdelningen var avsedd som en riksomfattande gränsbevakningsreserv under Gränsbevakningsväsendets ledning. Man förberedde sig på att använda avdelningen antingen sammansatt eller gruppvis, direkt underställt kommendören för respektive gränsbevakningssektion.
Under 1992 utarbetades vid Gränsskolan i Immola de första utbildningsplanerna för avdelningarnas ledning och för varje pluton. Syftet var att skapa grundläggande beredskap för situationer och hotbilder där man skulle bli tvungen att använda en specialavdelning.
Beredskapsplutonerna grundades i all tysthet och efter valet av plutonernas ledare utsåg cheferna vid de olika gränsbevakningssektionerna gränsbevakare som de ansåg lämpliga till beredskapsplutonerna. Sedan 1995 har man ordnat grundkursen för beredskapsplutonen, till vilken gränsbevakare frivilligt har kunnat söka sig. Ämnen som undervisas på kursen är bland annat beredskapsmannens personliga färdigheter och redskap, grunderna för beredskapsplutonens taktik samt färdigheter i militärt försvar.
En godkänd kurs är en förutsättning för att en beredskapsman ska förordnas till en uppgift. Kursen ger också färdigheter till att till exempel arbeta som Gränsbevakningsväsendets säkerhetsman, i en specialuppgift för förare, samt ger rätt att bära specialvapen i tjänsteuppdrag.
Fram till 2000-talet arbetade gränsbevakare som kommenderats och sökt sig till beredskapsplutonerna i regel vid sin egen gränsbevakningsstation i sina egna gränsövervaknings- och gränskontrolluppgifter. Man arbetade i beredskapsplutonerna vid sidan om det egna arbetet. I dagens läge betjänar man i uppgifterna för Gränsbevakningsväsendets specialtrupper på heltid.
Video 1. Gränsbevakningsmästare i.a. Mika Albertsson berättar hur han hamnade i beredskapsplutonen vid Sydöstra Finlands gränsbevakningssektion i början av 1990-talet. Albertsson tjänstgjorde i beredskapsplutonen fram till 1997.
Se bilder 3 och 4.
3. Beredskapsplutonernas uppgifter på 1990-talet
I början av 1990-talet definierades beredskapsplutonernas uppgifter enligt följande:
- Snabbt bildande av gränsbevakningens tyngdpunkt i ett hotat område eller snabb effektivisering och förstärkning av övervakningen av gränstrafiken vid gränsövergångsställena
- Stöd till gränsbevakningssektionerna i tyngdpunktsriktning för att förhindra omfattande olaglig inresa
- Stöd till gränsbevakningssektionerna i särskilt farliga gränshändelser som är förknippade med väpnad verksamhet eller hot om sådan
- Handräckning till polisen och andra myndigheter
Varje gräns- och sjöbevakningssektion bildade en pluton. Plutonerna bestod av plutonledare, en vice ledare, en befälsgrupp och tre grupper. I varje pluton placerades dessutom två hundförare med hundar och två dykare i sjöbevakningssektionernas plutoner. På 2000-talet fokuserades beredskapsplutonverksamheten till den första beredskapsplutonen vid Sydöstra Finlands gränsbevakningssektion och den femte beredskapsplutonen vid Finska vikens sjöbevakningssektion.
När beredskapsplutonerna grundades och under de första verksamhetsåren utvecklade plutonerna huvudsakligen självständigt sina egna verksamhetssätt och taktiker, medan den huvudsakliga tyngdpunkten i uppgifterna låg hos publikkontroll- och kravallkontrolluppgifter, samt vid förhindrande av olaglig inresa. I Finland samarbetade man operativt och utbildningsmässigt, och samarbetar även idag med andra myndigheter, såsom polisen och försvarsmakten.
Se bilder 5−7.
4. Informering och image
Staben för Gränsbevakningsväsendet gav anvisningar om att medierna och den stora allmänheten inte aktivt skulle informeras om de precis inrättade beredskapsplutonerna. Under de första åren av specialtruppverksamheten rådde en viss mystik över truppernas verksamhet och i medierna ansågs beredskapsplutonerna vara vissa slags ”Gräns-Rambon”. Meddelanden om beredskapsplutonernas verksamhet har dock publicerats under årens lopp, men detta har gjorts utan att deras operativa verksamhet och arbetssäkerheten för personalen äventyrats.
Video 2. Avsnitt ur Rundradions aktualitetsprogram ”Raja railona” hösten 1995.
Se bild 8.
5. Utrustning och transportmateriel
I samband med grundandet använde beredskapsplutonerna huvudsakligen Gränsbevakningsväsendets vanliga beväpning och utrustning, såsom stormgevär och tjänstgöringspistoler. Beväpningen började dock utvecklas efter att plutonerna grundats och i och med att erfarenheterna ökade. Utvecklingsarbetet har fortsatt utan avbrott till idag.
Hanteringen av användningen av specialvapen är en väsentlig del av beredskapsplutonernas verksamhet. I beredskapsplutonerna betjänar också beredskapsmän som fått prickskytteutbildning.
Under de första åren bestod beredskapsplutonernas uppdragsspecifika utrustning av kravallbekämpnings- och stormuppdragsutrustning. När erfarenheterna ökat har plutonerna själva aktivt utvecklat utrustningen för att bättre motsvara de taktiska kraven.
Gränsbevakningsväsendets helikoptermateriel kan användas för beredskapsplutonernas snabba transportflyg till uppdragsområdena. Flygmaterielen betjänar vid behov även andra myndigheters, såsom polisens transportbehov. Som fordon används bevakningssektionernas terrängdugliga personbilar samt även hyrbilar uppdragsspecifikt.
Gränsbevakarna som tjänstgör i beredskapsplutonerna utbildas också i att arbeta i en verksamhetsmiljö till havs. I förflyttningsmetodutbildningen utnyttjas i synnerhet sjöbevakningssektionernas snabbåtar. Den femte beredskapsplutonen som lyder under Finska vikens sjöbevakningssektion är i dagens läge specialiserad på maritima aktiviteter.
Se bilder 9−13.
6. Storövning i Immola i maj 1993
Beredskapsplutonerna i Gränsbevakningsväsendets alla förvaltningsenheter samlades i maj 1993 till den första storövningen för avdelningarna i Immola i Sydöstra Finland. Gränsbevakningsväsendets hela dåvarande helikoptermateriel deltog i övningen. I övningen beskrevs omfattande olaglig inresa från Ryssland till Finland. Under övningen testades beredskapsplutonernas tekniker, taktiker och kunskapsnivå.
Generallöjtnant i.a. Jaakko Kaukanen kommer ihåg Ilkka Laitinen, chef för Lapplands gränsbevakningssektions beredskapspluton i början av 1990-talet och chef för Gränsbevakningsväsendet 2018–2019:
”Södra Karelen njöt i maj av en värmebölja från Karelska näset, temperaturen var redan över 20 grader. Plutonen som larmades från Lappland var dock utrustad enligt väderleken i Muonio. Lapplandspojkar med stela ben som var klädda i filtstövlar och pälsmössor hoppade ner från Super Puma-helikoptern, vilket roade mottagarna.
Ilkka anmälde gruppen glatt. De varma kläderna var dock nödvändiga. Nästa natt var det redan minusgrader. På natten träffade jag Ilkka på sin lilla kommandoplats, flinande under sin pälsmössa vid gränsen nära byn Keskisaari.”
Video 3. Storövning i Immola i maj 1993.
Video 4. Mika Albertsson minns sitt deltagande i övningen i Immola.
Se bilder 14 och 15.
7. Från övningar till riktiga uppgifter
Video 5. Mika Albertsson berättar hur miljöorganisationen Bellona försökte stoppa ett tåg som transporterade kärnavfall från Finland till Ryssland på Vainikkala bangård.
8. Ryska beväringsavhoppare på 1990-talet och i början av 2000-talet
På 1990-talet och i början av 2000-talet var en faktor som betydligt försvagade Finlands gränssäkerhet olagliga gränsöverskridningar från Ryssland till Finland av ryska avhopparbeväringar. Rysslands gränsbevakningstjänst använde då beväringar i gränsbevakningsuppdrag. Beväringarna led av livning och dåliga tjänstgöringsförhållanden. Situationerna blev tidvis farliga, eftersom rymlingarna i allmänhet bar med sig tjänstevapen.
I och med de avhopp som inträffade efter mitten av 1990-talet började också Gränsbevakningsväsendets beredskapsplutoner vid östra gränsen beakta den rådande hotbilden i sin egen utbildning.
Video 6. Beredskapsplutonen vid Sydöstra Finlands gränsbevakningssektion övar på att gripa avhopparbeväringar i Pairikkalatrakten i slutet av 1990-talet.
Video 7. Gränsbevakningsmästare Harri Ylä-Kotola, som tjänstgjorde i första beredskapsplutonen 1995–2004 och 2007–2016, minns diskussionerna om att lägga ned beredskapsplutonerna i början av 2000-talet som onödiga.
Se bild 16.
9. Tragedin med Sergei Strotshihin
Den 18-åriga ryska beväringen Sergei Strotshihin hade blivit utsatt för allvarlig livning i sin hemgarnison. Den desperata unga mannen hade på kvällen 24.5.2001 lämnat ett uppdrag om att inspektera ett godståg på Buslovskaya järnvägsstation på hälft för att fly med godståget till Vainikkala på den finska sidan. Han tog med sig sitt stormgevär och två fulla magasin. Från Vainikkala station begav sig mannen mot Vainikkala by, där han bröt sig in i ett äldre pars bostad. Strotshihin letade efter mat och tobak i huset. Paret blev taget som gisslan, men maken lyckades hjälpa sin fru ut genom husets fönster. Han lyckades också låsa in rymlingen på husets övre våning medan han larmade hjälp.
Ledningsansvaret för personspaningen och gripandet togs av polisen i Villmanstrand, men på grund av polisens begränsade resurser begärdes handräckning av Gränsbevakningsväsendet. Uppgiften tilldelades beredskapsplutonen vid Sydöstra Finlands gränsbevakningssektion. Dessutom anvisades patruller från gränsbevakningsstationerna för efterspaningar. På morgonen 25.5 konstaterades huset vara tomt. Därefter fick polisen en anmälan om att en person som använt automatvapen hade brutit sig in på Neste-servicestationen i Lauritsala. Strotshihin hade stulit livsmedel från servicestationen, och en personbil från en närbelägen by.
Efterspaningarna koncentrerades till Villmanstrand och riksväg sex. Gränsbevakningsväsendets helikopter som skickats till platsen deltog också i efterspaningarna. Strotshihin flydde genom att köra alldeles för fort på riksväg sex mot Helsingfors. Många utomståendes liv äventyrades av att rymlingen hänsynslöst passerade den övriga trafiken. I Luumäki i Toikkala träffade bilen en långtradarsläpvagn. Bilen gick itu och kastades mot sidan av vägen. Rymlingen överlevde och öppnade eld mot polisbilen som anlände på platsen.
Video 8. Gränsbevakningsväsendets helikopter förföljer en personbil som stulits av en rysk beväring på riksväg sex.
Beredskapsplutonen förflyttade sig till Toikkala för att skydda fältledningsplatsen som grundats vid riksväg sex. Terrängsökningarna fortsattes med hjälp av en polishund, men inget spår hittades. Istället tog man i bruk en beredskapspluton som hade förordnats att använda maktmedel: ”När målpersonen observeras ska dennes verksamhet stoppas med skjutvapen.” Gränsbevakarna följde spåret med hjälp av hunden cirka en kilometer. Situationen slutade med att Stroshihin hittades död. Han hade begått självmord med sitt eget tjänstgöringsvapen.
Video 9. Harri Ylä-Kotola minns fallet.
Video 10. En beväring som tjänstgjort i första beredskapsplutonen 1999−2020 under beteckningen L 51 berättar om fallet. Han inledde sin karriär som beredskapsman som gruppmedlem och efter detta som hundförarens skyddsman och slutligen som gruppledare.
Överste Jaakko Kaukanen, som var kommendör för Sydöstra Finlands gränsbevakningssektion vid tidpunkten för händelsen, gav sina trupper erkännande för deras professionella arbete. Händelserna i maj 2001 visade tydligt för alla skeptiker att beredskapsplutonerna behövs, och pratet om att lägga ned dem upphörde. Antalet fall med avhopparbeväringar tog också slut när Rysslands gränsbevakningstjänst slutade använda beväringar i gränsbevakningsuppgifter.
Se bilder 17−19.
10. Beredskapsplutonernas hundverksamhet
Video 11. Harri Ylä-Kotola berättar om användningen av hundar i specialtruppverksamheten.
Belgisk vallhund (malinois) är en lämplig hundras för verksamheten i beredskapsplutonerna. Rasen kan användas i båtar och helikoptrar. Den lämpar sig för spårnings- och maktmedelsuppgifter även i en marin miljö. Hundförarna i beredskapsplutonerna har avlagt hundförarkursen vid Gräns- och sjöbevakningsskolan samt beredskapsplutonens hundförarkurs.
Gränshundarna som tjänstgör i beredskapsplutonerna är en fast del av den egna arbetsgemenskapen. När hundarna avslutar sin tjänstgöring lever berättelser och minnen om hunden vidare. Samma sak hände i Remus fall. Under en övning tankades en gummibåt av misstag så full att bensin rann ner på båtens botten. Remu, som var med, fick svidande bränsle i baken och hunden, som inte hade munkorg, hetsade upp sig och bet en operatör som satt i närheten i handen. Lyckligtvis var Remu vid tidpunkten för händelsen ännu en valp med växande tänder, och saknade därför hörntänder. Efter händelsen försågs Remu alltid med munkorg.
Se bilder 20 och 21.
11. Förluster
Även om beredskapsplutonerna hittills inte har lidit personförluster i sina egna operativa uppgifter, har en gränsbevakare som tjänstgjort i en beredskapspluton omkommit i ett internationellt krishanteringsuppdrag. Den yngre gränsbevakaren vid beredskapsplutonen vid Sydöstra Finlands gränsbevakningssektion, Petri Immonen, omkom som ett offer för en vägbomb i Afghanistan 23.5.2007.
Se bild 22.
12. Beredskapsplutonerna blir specialtruppenheter på heltid
I början av 2000-talet började beredskapsplutonernas publikkontrolluppgifter och utbildningen till dem minska. I utbildningen började man betona terrängspaningar och gripande av farliga målpersoner. Under 2000-talet började beredskapsmän som tjänstgjort i specialtruppenheter arbeta på heltid som specialtruppsoperatörer.
Video 12. Operatör L 51 berättar om utvecklingen av specialtruppverksamheten.
Video 13. Beredskapsplutonerna kan i en marin verksamhetsmiljö bli tvungna att förfölja en flyende person samt att stiga ombord på fartyg.
Se bild 23.
13. Intensivt myndighetssamarbete inom den nationella specialtruppverksamheten
I och med att beredskapsplutonerna grundades upptäcktes ett behov av taktisk utbildning för specialtrupperna. I början hoppade man ut ur svävande helikoptrar från flera meters höjd. Detta orsakade krosskador, vridna vrister och brutna ben. Uttis jägarregemente var den första som gav utbildning i landning med lina. I och med utbildningshjälpen från försvarsmakten övergick man i linverksamheten till att även använda Gränsbevakningsväsendets egen helikoptermateriel.
Video 14. Idag övar beredskapsplutonerna intensivt samarbete med försvarsmaktens NH-90-helikoptrar. Dessutom kan man vid övningar och operationer också använda Pasi-transportpansarfordon.
På 2000-talet hade det nationella specialtruppsamarbetet intensifierats mellan Gränsbevakningsväsendets första och femte beredskapspluton, Specialjägarbataljonen vid Uttis jägarregemente, Kustbrigadens Specialverksamhetsavdelning samt polisens Beredskapsenhet Karhu. Operatörer som arbetar i specialtrupper i ett litet land som Finland känner varandra väl och i gemensamma övningar finslipas gemensam praxis och gemensamma verksamhetssätt. Samarbetet gör det också möjligt att fullt ut och friktionsfritt utnyttja olika myndigheters inbördes prestationsförmåga.
Video 15. Beredskapsplutonerna har utbildats att vid behov samarbeta med polisen även i eventuella gisslansituationer.
Video 16. Gränsbevakningsväsendet ger vid behov handräckning till andra samarbetsmyndigheter. Harri Ylä-Kotola berättar om fotbollsmatchen Finland-Ryssland som spelades på Olympiastadion i Helsingfors 2009, där beredskapsplutonerna stödde polisinrättningen i Helsingfors.
Se bilder 24 och 25.
14. Internationella övningar och operationer
Beredskapsplutonerna har deltagit i flera internationella specialtruppsövningar. Dessa har erbjudit nyttiga kontakter till utländska specialtruppenheter samt en bra möjlighet att utbyta åsikter och erfarenheter och specialtruppverksamhetens taktiker. Dessutom är deltagande i internationella övningar ett bra sätt att mäta den egna truppens kompetens- och färdighetsnivå. Finland deltar aktivt i Europeiska unionens ATLAS-polissamarbetsnätverk och deltar i internationella specialtruppövningar som ordnas av medlemsstaterna. Nära utländska samarbetspartner till Gränsbevakningsväsendet har bland annat varit den tyska federala polisens specialenhet för bekämpning av terrorism GSG 9 och den estniska polisens specialenhet K-kommando.
Video 17. Beredskapsplutonerna och operatörer från polisens Beredskapsenhet Karhu under den internationella SEAL 2021-övningen.
Video 18. I internationella operationer har beredskapsplutonens operatörer också deltagit i räddningen av människoliv. En berättelse om spaningen efter en försvunnen gammal man i Grekland.
Video 19. Harri Ylä-Kotola berättar om sin syn på deltagande i internationella operationer.
Gränsbevakningsväsendet har under de gångna åren deltagit aktivt i särskilt Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån Frontex operationer vid Europeiska unionens yttre gränser. Idén är att främja gränssäkerheten i Europa genom att gemensamt förhindra olaglig inresa och gränsöverskridande brottslighet från att nå Europeiska unionens territorium.
Se bilder 26 och 27.
15. Beredskapsmannens identitet
Tjänstgöring som beredskapsman i en specialtrupp kan ge minnesvärda upplevelser. När operatören lämnar beredskapsplutonverksamheten är det möjligt att tjänstgöringstiden har lämnat permanenta spår i personens yrkesidentitet och personliga identitet.
Beredskapsplutonerna grundades för 30 år sedan som gränsbevakningsreserv för utmanande situationer vid Gränsbevakningsväsendet. Under millennieskiftet hann man redan ifrågasätta plutonernas nyttighet, men den prestationsförmåga för specialuppdrag som beredskapsplutonerna erbjuder Gränsbevakningsväsendet har visat sig vara en nödvändig resurs. Beredskapsplutoner som utbildats för specialtruppuppgifter kan fungera effektivt även mitt bland dagens hybridhot både i hemlandet och utanför Finlands gränser.
Video 20. En trio som tjänstgjort i en beredskapspluton ger sin syn på vad tiden i beredskapsplutonen gav dem och vilka egenskaper som förutsätts av en bra beredskapsman.
Se bild 28.
