Vanliga frågor om östgränsens hinderstängsel

Till en början uppförs stängslet i de mest riskfyllda områdena, dvs. i praktiken vid gränsövergångsställena och deras närområden. Senare är avsikten att uppföra stängsel i de områden där andra leder går över eller i närheten av gränsen.

Piloten genomförs under år 2023 och byggandet har påbörjats i Pelkola den 28 februari 2023. De viktigaste målområdena verkställs under åren 2023–2025 och målet är att bygga resten av hinderstängslet under åren 2024–2026.

Finland har utmanande terräng- och väderförhållanden. Terrängen är varierande och ställvis utmanande från byggandets perspektiv, och vintern är också lång.  

Därtill är det bäst att genomföra byggprojektet i uppdrag som är rimliga till storleken. Vidare är det inte enbart frågan om byggandet av en väg och ett stängsel, utan genomförandet av övervakning tar också sin tid.

Innan någonting kan göras, måste de hundratals fastighetsägarna inom gränszonen nås och underrättelserna i enlighet med gränsbevakningslagen ska delges dem för kännedom.

Man skall även reservera en lång tidsrymd för konkurrensutsättningen som tillhör projektet. Utifrån allt det ovannämnda kommer byggandet att ta flera år.

Med piloten vill vi utreda ledningsförmågan och genomförandet av hinderstängselprojektet ur helhetsperspektiv, till exempel konkurrensutsättning av uppdragen och diskussioner med markägarna om inlösning av marken.

Piloten behövs inte för testande av själva stängslet och inte heller för vägen som går bredvid det. Vi vet, att de kan byggas.

Efter planeringen och förberedningen påbörjandes byggandet av piloten den 28 februari 2023. Målet är att pilotprojektet ska bli färdigt under sommaren 2023. Byggandet av piloten kostar sex miljoner euro.

Projektets totala kostnader har uppskattats till cirka 380 miljoner euro. De består av material- och byggkostnader för stängslet, vägen och övervakningssystemet.

Andra lösningar, såsom att öka antal personal och öka teknisk övervakning, är inte billigare och minskar inte beroendet av Ryssland lika effektivt.  Till exempel i en situation av omfattande inresa skulle behovet av extra personal vara till och med närmare ett tusen gränsbevakare utan hinderstängsel. Att utbilda ett så stort antal personal skulle ta cirka tio år, och det skulle inte finnas behov för extra personalen i normala förhållanden.

Östgränsens hinderstängsel behövs i den nuvarande säkerhetssituationen, eftersom det förebygger olaglig inresa, gör det snabbare att avslöja och gripa gränsöverskridare som inte har tillstånd, möjliggör hindrandet av omfattande och instrumentell inresa samt effektiverar territorialövervakning och förebyggandet av territoriekränkningar.

Ett fysiskt hinderstängsel som sådan är nödvändig i en situation av omfattande inresa, då den fördröjer avancering och styr eventuella folkhopar.

Hinderstängslet förbättrar Gränsbevakningsväsendets prestationsförmåga vid östgränsen i normala förhållanden, i störningssituationer och i undantagsförhållanden.

Stängslet ger möjlighet att hindra människor från att komma in i Finland i en situation där statsrådet har beslutat att centralisera ansökan om internationellt skydd.

Hinderstängslet hindrar inte asylsökande, utan tvärtom påskyndar tillträde till hjälpen som myndigheterna erbjuder till exempel för en asylsökande som anländer genom terrängen.

Hinderstängslet är nödvändigt för kontroll av situationen, när asylsökande har koncentrerats på en eller flera gränsövergångsställen. Sådana här situationer kan framkomma när ett exceptionellt stort antal personer anländer till landet inom en kort tid eller när migration används instrumentellt av en stat eller en annan aktör.

Beslutet om att koncentrera asylsökande fattas av statsrådet.

Syftet med stängslet är att agera som avslöjare, hinder samt att fördröja avancering av folkhopar och styra dem. Även om man går runt stängslet, uppfyller stängslet även då sitt syfte genom att fördröja avancering och underlätta myndigheternas kontroll över situationen. Till exempel i Poland försökte folkhoparna snarare ta sönder stängslet eller ta sig över det istället för att börja gå runt det. 

Det är inte kostnadseffektivt eller klokt att bygga stängsel längs hela landgränsen. En betydande andel av Finlands gräns är svårtillgängligt område för stora folkmängder.  

Hinderstängslet har planerats att byggas på områden som valts utifrån riskanalysen, där sannolikheten att det behövs är som störst. 

Om ärendet bestäms i 50 § och 50 a § i gränsbevakningslagen (578/2005): Mark- eller vattenområdets ägare är inom gränszonen skyldig att tillåta byggandet av ett stängsel eller annat hinder på statens bekostnad, om det är nödvändigt för underhåll av gränssäkerheten (gränshinder) samt skyldig att tillåta byggandet av stråk och avlägsningen av träd och annan växtlighet som stör byggandet och underhållet av hindren, stråk eller väg samt skyldig att tillåta genomföring av nödvändiga schaktnings- och vattenbyggnadsarbeten.

Gränshinder får inte byggas på områden som menas i kapitel 24, 11 § i strafflagen om områden inom hemfrid.  För skada och olägenhet som orsakas av byggande av gränshinder på något annat ställe än vid en gränsöppning på Finlands gräns i enlighet med internationella avtal som binder Finland betalas ersättning enligt gängse pris till ägaren eller innehavaren av mark- eller vattenområden.

Ändring i beslut i enlighet med 50 § och 50 a § kan sökas i förvaltningsrätten.  Besluten kan verkställas trots ändringssökande. 

Djuren rör sig genom områden som inte har stängsel eller genom gränsöppningar eller port som med avsikt gjorts i stängslet. Vattendrag och vägtrummor som görs under vägen möjliggör också djurens rörlighet.

Djurens möjligheter att röra sig säkerställs med hjälp av öppna portar. Portarna övervakas med hjälp av kameraövervakning. Projektets miljöbedömning utnyttjas vid noggrannare planering av var viltportarna ska placeras. Om gränssituationen så kräver kan portarna stängas. 

Naturskyddsområden beaktas och i möjligaste mån undvikas i byggandet av stängslet. Man har låtit en utomstående sakkunnig utföra en miljöutredning om hinderstängslet. Utredningens resultat beaktas i den mer detaljerade planeringen av hinderstängslet. 

Bara om man kommer överens om ärendet med markägaren.  I lagstiftningen har man antecknat skyldigheter för ägare av mark- och vattenområde enbart inom gränszonen.

(50 § i gränsbevakningslagen [15.7.2005/578][8.7.2022/698] Hinder: Ägare eller innehavare av mark- eller vattenområde är inom gränszonen skyldiga att tillåta byggandet av ett stängsel eller annat hinder på statens bekostnad, om det är nödvändigt för upprätthållande av gränssäkerheten.) 
 

Den splittrade terrängen är en utmaning, men man strävar efter att beakta det i planeringen. Piloten ger ytterligare information och lösningsalternativ för eventuella följande faser.

Pilotprojektet genomförs utan officiell konkurrensutsättning i enlighet med 22 § 1 mom. 4 punkten i lag om offentlig försvars- och säkerhetsupphandling (1531/2011).

 Det har ännu inte fattats något beslut om upphandlingsförfarandet i det följande skedet då stängslet ska byggas vid gränsövergångsställena och deras närområden. Gränsbevakningsväsendet meddelar om upphandlingar på adressen: hankintailmoitukset.fi.

Regeringen har på förslag av Gränsbevakningsväsendet och inrikesministeriet fattat beslut om att uppföra ett stängsel vid östgränsen. Det råder parlamentarisk enighet om detta.