Hoppa till innehåll
  • Valitse kieli Suomi
  • Välj språket Svenska
  • Select language English
  • Выберите язык По-русски
  • Vállje giela Davvisámegiella
Gränsbevakningsväsendet
Till söksidan
  • Startsida
  • Våra uppgifter
    • Gränsövervakning
    • Gränskontroller
    • Sjöräddning
    • Bekämpning av miljöskador
    • Brottsbekämpning
    • Försvar och beväringstjänst
    • Internationellt samarbete
  • Anvisningar och att uträtta ärenden
    • Anvisningar till resenärer
    • Anvisningar till trafikidkare
    • Begränsningar och undantag
    • Gränszonstillstånd
    • Anvisningar till personer som rör sig till havs
    • Kontaktuppgifter
    • Respons
    • Tipsa Gränsbevakningsväsendet
  • Berättelser från Gränsbevakningen
    • Gränsbevakningsväsendets historia
    • Gränsmuseet
    • Sjöbevakningsmuseet
    • Förening och gillen
    • Stiftelsen Rajamme vartijain säätiö
    • Gransmuseets webbutställningar
  • Ansvarsfull aktör
    • Värderingar och etiska regler
    • Forskning och utveckling
    • Projekt
    • Bibliotek och datatjänst
    • Utbildning
    • Intern laglighetsövervakning
    • Jämställdhet och likabehandling
    • Visselblåsarskydd
    • Ansvarsfullhet
  • Information om oss
    • Ledning och organisation
    • Förvaltningsenheter
    • Strategi, planering och uppföljning
    • Publikationer
    • Gränshundar
    • Arbeta vid Gränsbevakningen
    • Materiel
    • Dataskydd och behandling av personuppgifter
    • Beskrivning av handlingars offentlighet
  • Aktuellt
    • Nyheter och meddelanden
    • Skjutnings- och bullermeddelande
    • Kungörelser och offentlig delgivning
    • Tidningen Rajamme Vartijat
    • Sociala medier
    • Anskaffning av bevakningsfartyg
    • Östgränsens hinderstängsel
    • Anskaffning av kombinationsflygplan

Livräddare och smugglarjakter: de flygande gränsmännens väg från 1930-talet till i dag 

 

  • Gränsbevakningsväsendet
  • sv
  • Berättelser från Gränsbevakningen
  • Gransmuseets webbutställningar
  • De flygande gränsmännens väg från 1930-talet till i dag

Gränsbevakningsväsendets flygverksamhet anses ha börjat den 14 augusti 1930 när Tullen överlämnade spaningsplanet Sääski II till Sjöbevakningsväsendet. Förbudslagen som rådde i Finland vid den tidpunkten ledde till en omfattande internationell smuggling av alkohol. För att få bukt med smugglingen effektiverades arbetet genom att använda flygplan i brottsbekämpningen. 

(Genom att acceptera cookies aktiverar du inbäddade Yotube-videor på webbplatsen.)

  • På bilden ser man ett dubbeldäckat plan utrustat med skidlandningsställ i ett snöigt landskap. Framför flygplanet står piloten klädd i gammaldags flygutrustning i skinn.

    Fotografi 1: VL Sääski II LK-1

    Sjöbevakningsväsendets Sääski-flygplan var en dubbeldäckare med två öppna sittbrunnar. Den var utrustad med skidor eller ponton. Flygplanet var huvudsakligen placerat i Degerby på Åland.  Med en besättning på två personer och bränsle orkade planet inte stiga upp i luften med radioutrustning. Därför var besättningen tvungen att använda en metalltratt för att skicka meddelanden. Besättningen skrev sina observationer på ett papper, satte meddelandet i den vattentäta tratten och kastade ner den. Om vädret var lugnt så att det gick att landa kunde meddelandet också ges muntligt till mottagaren.

    Vintertid byttes pontonerna ut mot skidor. Flygplanet hade ofta spår av kulor från spritsmugglarnas gevär. Förutom att smugglarna använde fartyg och båtar förde de vintertid in olaglig alkohol från Estland till Finland med hästkaravaner. Sjöbevakningsväsendets piloter såg karavanerna på Finska vikens is trots att slädarna var vitmålade. Flygplanets observationer av spritkaravanens position, färdriktning och antalet hästar meddelades till myndigheterna.

  • Sääski-flygplan i museum.

    Fotografi 2: VL Sääski II LK-1 i Maritimcentret Vellamo

    Numera finns VL Sääski II LK-1 i Maritimcentret Vellamo i Kotka. 

  • Sjöflygplan som landar vid en sjö i norra Finland. Framför flygplanet står lokala samer och tittar på.

    Fotografi 4: Junkers F-13 i Lappland

    Våren 1932 utfärdades en förordning om användningen av Sjöbevakningsväsendets flygplan i ambulanstrafik.

    Med ambulansflygplan var det tillåtet att transportera patienter som behövde brådskande vård eller så kunde man transportera en läkare eller sjukskötare till patienten. För patienttransporter installerades apparater för konstgjord andning i flygplanen. De längsta ambulansflygningarna gjordes ända till Enontekis, Utsjoki och Petsamo. 

  • Ett sjöflygplan i metallkonstruktion med pontoner ligger och flyter på vattnet. Ovanpå pontonen står flygplanets tremannabesättning i uniform.

    Fotografi 3: Junkers F-13

    År 1932 köpte Sjöbevakningsväsendet två enmotoriga Junkers F-13 sjöflygplan av Aero Oy. Planen var byggda helt i metall och hade sex sittplatser. Flygplanet LK-2 användes i Helsingfors och LK-3 i Vasa. LK-4 som köptes 1934 användes i Mariehamn.

    Flygplanen utrustades med radio och första hjälpen-utrustning. Besättningen bestod av en pilot, en radiotelegrafist-sjukvårdsman och en flygmekaniker. Besättningens säkerhet förbättrades genom att flygplanen utrustades med fallskärmar och flytvästar. 

  • Närbild från flygplansfönstret. En medlem i flygplansbesättningen med en kulsprutepistol i handen och håller utsikt.

    Fotografi 5: Man med kulsprutepistol i Junkers F-13

    Segern över spritsmugglarna nåddes under 1930-talet. Även Junkers F-13-planen hann delta i smugglarjakten. Flygplanen var utrustade med en lyspistol för piloten, en kulsprutepistol för meknikern och ett snabbeldsgevär för radiotelegrafisten. Dessutom hade alla besättningsmedlemmar en pistol som personligt vapen.

    Kölvattnet efter en motorbåt och ett fartyg syntes tydligt även när det var mörkt. Från flygplanet var det också lätt att se sprittorpederna som smugglarbåtarna bogserade. I allmänhet blev smugglarna rädda för flygplanen och stannade när flygplanen flög lågt med dånande motorer samtidigt som besättningen sköt varningsskott.

  • Tvåmotorigt flygplan utrustat med flottörer har tagits ner på marken för service. Framför flygplanet står en man. Mekanikern servar en av flygplanets motorer.

    Fotografi 6: Koolhoven F.K.49

    När flygverksamheten småningom utvecklades och ökade i volym behövdes fler flygplan. Alla anskaffningar var däremot inte lyckade. Ett exempel på detta var anskaffningen av de holländska flygplanen Koolhoven F.K.49.

    Sjöbevakningsväsendet köpte två plan för transport- och sjöövervakningsuppgifter. Det första flygplanet kom till Finland 1940. Det andra kom aldrig. Användningen av Koolhoven F.K.49 ansattes av fortgående tekniska problem. Särskilt motorerna visade sig vara opålitliga. Koolhovenplanets flygtimmar uppgick till endast 18.

  • Fotografi av ett sjöflygplan från fortsättningskriget invid en sjö. Flygplanet förbereder sig inför avgång. På stranden står en hop människor och vinkar åt flygplanet.

    Fotografi 7: Junkers W34 fjärrpatrullflygning hösten 1941 (finska arméns bild)

    Flygvapnet köpte Junkers W34-transportplan från Tyskland och Sverige i början av 1930-talet. Efter vinterkriget hösten 1940 överlämnades två Junkers-plan till Sjöbevakningsväsendet.

    Under fortsättningskriget användes flygplanen i olika transportuppgifter, i synnerhet för att transportera fjärrpatruller och sårade. Efter kriget använde Gränsbevakningsväsendet Junkers W34-planen fram till 1950.

  • Ett enmotorigt flygplan utrustat med flottörer står på asfalten på ett flygfält. Framför flygplanet står två medlemmar i besättningen och mellan dem en liten pojke.

    Fotografi 8: DHC-2 Beaver

    I början av 1950-talet skaffade Gränsbevakningsväsendet två De Havilland Canada DHC-2 Beaver-plan för att effektivera sjuktransporterna och andra transportbehov med flygplan i glesbygderna.

    DHC-2 Beaver var ett transportflygplan med metallkonstruktion. Flygplanet hade sex platser och var uttryckligen konstruerat för utmanande ödemarksförhållanden i Kanada. I mitten av 1950-talet skaffades ett tredje plan som användes i Rovaniemi. De två Beaverplanen som köptes tidigare användes i Åbo och Vasa.

    Enligt statistik från 1958 inträffade ganska få förlossningar på ambulansflygningarna. Det var huvudsakligen fråga om fall av barnförlamning och polio. Svåra magsår, cancerpatienter, blindtarmsinflammationer, hjärnhinneinflammationer och lunginflammationsfall sköttes också med ambulansflyg.  Gränsbevakningsväsendets Beaverplan användes dessutom för att flyga president Urho Kekkonen på skidresor till Lappland.

    Beaverplanen tillgodosåg Gränsbevakningsväsendets flygtransportbehov väl och användes ända till 1988. Av dessa plan finns OH-MVM i Maritimcentret Vellamo och OH-MVL på Finlands Flygmuseum i Vanda.

  • Video: Ambulansflygning med DHC-2 Beaver

    Ambulansflygning med DHC-2 Beaver.

    (Genom att acceptera cookies aktiverar du inbäddade Yotube-videor på webbplatsen. Textning av videorna finns på engelska, finska och svenska. Aktivera textningen genom att klicka på ”C” ikonen.)

    Video: Ambulansflygning (youtube.com).

  • Tidningsurklipp från tidningen Rajajääkäri.

    Fotografi 9: Tidningen Rajajääkäri från 1962

    Tidningsurklipp från tidningen Rajajääkäri (gränsjägare), nummer 2/1962. Nyheten handlar om sjuktransportflyg.

  • Tidningsurklipp från tidningen Rajajääkäri.

    Fotografi 10: Tidningen Rajajääkäri från 1960

    Tidningsurklipp från ett nummer av tidningen Rajajääkäri (gränsjägare) från 1960. Tidningsurklippet handlar om Gränsbevakningsväsendets helikopterverksamhet.

  • Bild på omslaget av en instruktionsbok för helikopterpiloter.

    Fotografi 11: Instruktionsbok för SM-1

    Gränsbevakningsväsendets helikopterverksamhet inleddes 1960. Verket hade en sovjettillverkad Mil Mi-1M-helikopter och två polska licensversioner SM-1S/600 av samma typ.

    Gränsbevakningsväsendets första helikopterförare fick sin typutbildning i Polen. Räddningshelikopter­verksamheten i Finland inleddes vid Gränsbevakningsväsendets helikopterbaser i Immola, Kajana och Ivalo 1961.

  • En helikopter flyger lågt ovanför träden och växtligheten. I dörröppningen till helikoptern, utanför helikoptern, står en man.

    Fotografi 12: SM-1 på lantbruks­utställningen i Nuijamaa i augusti 1963

    SM-1 användes för traditionella ambulans- och transportflyg, men även för övervakningsflygningar vid landgränserna. I början krävde flygreglerna och anvisningarna emellertid att gränsövervaknings­flygningarna gjordes på fem kilometers avstånd från gränsöppningen.

    När erfarenheterna ökade blev flygverksamheten mångsidigare: bland annat spanings- och räddningsflygningar inleddes på Finska viken. Under helikopterverksamhetens första år väckte de nya helikoptrarna intresse bland allmänheten och de visades upp för civilbefolkningen i gränstrakten bl.a. under lantbruksutställningar och mässor.

  • Helikoptern har landat på åkern. Framför helikoptern står två soldater i terrängdräkt. En soldathemssyster bjuder soldaterna på kaffe ur en kaffepanna.

    Fotografi 13: Onttola flygande soldathem sommaren 1962

    Med helikoptrarna kunde man också stödja soldathemssystrarnas viktiga arbete. Sommaren 1962 besökte ett flygande soldathem krigsövningarna som ordnades av Norra Karelens gränsbevakningssektion.

    Numera finns helikoptern OH-HRC på Suomen Ilmavoimamuseo i Tikkakoski. 

  • Video: Räddningsflygning med helikopter

    Räddningsflygning med helikopter i Lappland i början av 1960-talet.

    (Genom att acceptera cookies aktiverar du inbäddade Yotube-videor på webbplatsen. Textning av videorna finns på engelska, finska och svenska. Aktivera textningen genom att klicka på ”C” ikonen.)

    Video: Räddningsflygning med helikopter (youtube.com).

  • En helikopter som har varit ute på räddningsuppdrag har landat och lastar av passagerarna. En liten pojke har precis gått ut ur helikoptern.

    Fotografi 14: Alouette räddar offren för översvämningen i Pelkosenniemi 1965

    Gränsbevakningsväsendets helikoptermateriel blev mångsidigare 1964. Intäkterna från medborgarinsamlingen ”Luftbron”, som leddes av tv-ansiktet Niilo Tarvajärvi och tonsättaren Barbara Helsingius, var då så stora att Finlands Röda Kors kunde köpa en fransktillverkad Sud Aviation SE 3130 Alouette II-helikopter.

    Helikoptern överlämnades till Gränsbevakningsväsendet för att användas i Ivalo. Helikopterns flygtid med full tank var tre timmar och flygresan 470 kilometer. 

  • En ambulanshelikopter har landat på taket på ett sjukhus. Piloten drar ut vikbara bårar. Framför helikoptern står två akutvårdare. Patienter ligger på bårar inne i helikoptern.

    Fotografi 15: AB 206 ambulansflyg

    År 1968 började Gränsbevakningsväsendet använda den första av sju Agusta Bell 206-helikoptrar som licenstillverkades av italienska Agusta.

    Den första AB 206-helikoptern användes i Immola och den andra i Helsingfors. I början av 1970-talet skaffades ytterligare två helikoptrar som användes i Åbo och Ivalo. År 1974 skaffades en extra helikopter till Åbo och 1980 ytterligare en extra helikopter. Utöver dessa överlämnade flygvapnet ytterligare en Agusta Bell 206.

    Till sina egenskaper passade Agusta Bell 206 bättre än de tidigare helikoptertyperna för sjöräddningsarbete. Förutom piloten fanns det plats för fyra passagerare. En patient på bår fick plats inne i helikoptern. Helikoptrarna användes för att söka försvunna personer. I norra Finland togs ofta en spårhund också med i helikoptern.

    Eld och rök upptäcktes bra av en spaningshelikopter. Även ödestugorna och deras gästböcker granskades effektivt genom att använda helikoptrar. Gränsbevakningsväsendets helikoptrar var på den tiden utrustade med apparater med vilka man kunde upptäcka meddelanden och signaler från nödsändare.

  • Helikoptern har landat på åkern. Piloten håller dörren till helikoptern öppen. Bakom helikoptern går en soldatklädd man. Framför helikoptern går en sårad beväring i terrängdräkt på kryckor.

    Fotografi 16: En skadad beväring från Lapplands gränsbevaknings­sektion på 1970-talet

    På 1970-talet inkluderades följande uppgifter i helikopterbesättningarnas normala arbete:

    1. övervakning av land- och sjögränserna
    2. snabba förbindelseflyg
    3. spanings- och räddningstjänst
    4. ambulansflyg.

     

    Gränsbevakningsväsendets helikoptrar användes också i uppgifter med anknytning till det militära försvaret, till exempel för transport av trupper som deltog i manövrar.

  • Två svartvita fotografier på sovjetiska observationstorn. I övre vänstra hörnet ser man en stämpel: hemligt.

    Fotografi 17: Flygspaning under kalla kriget

    Under 1970-talet började helikoptrar användas i större omfattning för patrull- och övervakningsflygningar vid land- och sjögränserna.

    Bevakningssektionerna använde helikoptrarna som var tillgängliga i sina verksamhetsområden för att övervaka och följa Sovjetunionens gränstruppers verksamhet och rörelser.

  • Gränsbevakningsväsendet i Sydöstra Finlands orderblankett från augusti 1991.

    Fotografi 18: Sydöstra Finlands gränsbevaknings­sektions order i augusti 1991

    Gränsbevakningsväsendet effektiverade sin verksamhet under kuppförsöket i Moskva i augusti 1991. Man försökte få information om den rådande situationen vid östgränsen även med hjälp av övervakningsflygningar som gjordes med helikopter.

  • Tvåmotorigt flygplan i ett vinterlandskap fotograferat från sidan. På sidan av flygplanet ser man texten Gränsbevakningsväsendet.

    Fotografi 19: Piper Navajo

    Åren 1976 och 1979 skaffade Gränsbevakningsväsendet två amerikansktillverkade Piper PA-31 Navajo-flygplan som skulle ersätta DHC-2 Beaver-planen. Flygplanen användes i synnerhet för sjöövervakningsflygningar. Tack vare sin utrustning kunde Navajoplanen användas även vid instrumentflygning, dvs. även i mörker och dåligt väder.

    Det första planet OH-PRA förstördes i Limingoviken i Uleåborg sommaren 1992 när bränslet tog slut och planet gjorde en nödlandning. Det senare planet OH-PRB såldes för civilt bruk 1994.

  • Sovjetiskt spaningsfartyg på Östersjön fotograferat från luften. Förklarande text nederst på fotografiet.

    Fotografi 20: Havsövervakning från luften

    Ett sovjetiskt spaningsfartyg fotograferat på Östersjön från Gränsbevakningsväsendets flygplan. Observationerna som gjordes under övervakningsflygningarna analyserades noggrant in i minsta detalj.

  • Fotografi på en räddningshelikopter taget från marken uppåt. Vid dörren till helikoptern står en medlem i besättningen som använder en vinsch. Längs vinschen klättrar en ytbärgare ner.

    Fotografi 21: Mil M8-8 med ytbärgnings­utrustning

    Sjöräddningsarbetet och anskaffningen och användningen av räddningshelikoptrar i detta arbete granskades vid övergången mellan 1970- och 1980-talet. Regeringen beslutade i början av 1980 att tre sovjettillverkade medeltunga Mil Mi-8-helikoptrar skulle skaffas till Gränsbevakningsväsendet och utrustas för sjöräddningsarbete.

    Denna utveckling ledde till att Gränsbevakningsväsendets flygverksamhet koncentrerades till den nya förvaltningsenheten, Bevakningsflygdivisionen, 1981. Ledning av sjöräddningstjänsten blev en av Gränsbevakningsväsendets synligaste huvuduppgifter.

    Sjöräddningsjouren inleddes i Åbo den 1 juni 1981. I Finland utrustades sovjethelikoptrarna Mi-8 med västerländsk avionik och radar, livräddningsvinsch och ambulansutrustning.

  • Fotografi taget från marken uppåt på en helikopter som sätter fast hytten till ett observationstorn.

    Fotografi 22: Mil Mi-8 reser utkikstornet vid Vilkon vartio vid Sydöstra Finlands gränsbevaknings­sektion i december 1982

    Mil Mi-8, som var byggt för transport, lämpade sig dock inte helt för sjöräddningsarbete och Gränsbevakningsväsendets första Mi-8 förstördes redan under en övningsflygning i april 1982 då båda motorerna stannade ovanför havet. Olyckan ledde till att en besättningsmedlem omkom i det iskalla havsvattnet.

    Mi8-helikoptrarna lämpade sig däremot bra för olika transportuppgifter, till exempel för att resa utkikstorn längs den östra terränggränsen. I slutet av 1980-talet överlämnades Mi-8-helikoptrarna till flygvapnet.

  • Helikopter som glider fram på låg höjd över havet. Helikopterns dörröppning är öppen och en medlem i besättningen använder en vinsch. En ytbärgare har firats ner till vattnet med en vinsch. Han hjälper människorna i vattnet.

    Fotografi 23: AB 412 under en sjöräddningsövning

    Sedan 1985 har räddningstjänsten kunnat utföras med Agusta Bell 412-helikoptrar. Den lätta tvåmotoriga helikoptern är mångsidigt utrustad.

    Helikoptrarna har sjöräddnings- och sjukvårdsutrustning, utrustning för mörkerseende och värmekamera, väder- och spaningsradar, strålkastare och vinsch. Dessutom kan helikoptrarna utrustas med en släckningspåse på 1 000 liter för att bekämpa skogsbränder.

    Gränsbevakningsväsendet har fem AB 412-helikoptrar.

  • En gränshund firas ner i en sele med vinsch ut från helikoptern. Hunden sitter fast i sin dressör med en sele.

    Fotografi 24: Gränshund ombord på AB 412

    Gränshundar som används i räddningsuppdrag och andra insatser får sin egen utbildning i övergångsmetoder. Under utbildningen vänjs hundarna vid att utföra uppgifter i helikopter.

  • Män från specialtrupper klättrar ner längs ett rep till fartygsdäcket från en helikopter som svävar ovanför.

    Fotografi 25: Beredskaps­plutonen firar ned sig från en helikopter

    Helikoptrar används också för att transportera Gränsbevakningsväsendets beredskapsplutoner och vid behov även i vissa handräckningsuppdrag till polisen och andra myndigheter.

  • Tre helikoptrar har landat på fältet. En grupp män lastar av varor från helikoptern längst fram.

    Fotografi 26: Storövning i Immola 1993

    Från och med 1988 har Mi-8-helikoptrarna ersatts med moderna franska AS-332 Super Puma-helikoptrar. Dessa helikoptrar har mångsidig sjöräddnings- och sjukvårdsutrustning.

    Tack vare avisningssystemet kan helikoptrarna flyga även i nedisningsförhållanden. Anordningarna för mörkerseende och värmekameran är praktiska hjälpmedel vid spaning av försvunna. Till flygbesättningen hör fem personer och helikoptern kan ta upp till 20 passagerare.

    Gränsbevakningsväsendets alla dåvarande helikoptrar deltog i storövningen för beredskapsavdelningar som ordnades i Immola 1993.

    Numera har Gränsbevakningsväsendet fem Super Puma-helikoptrar. 

  • En räddningsflotte flyter i det stormiga havet. På flotten finns en ytbärgare som har firats ner från en helikopter och två människor som ska räddas.

    Fotografi 27: Färjan Estonia sjönk i september 1994Fotografi 27: Färjan Estonia sjönk i september 1994

    Bilfärjan Estonia sjönk natten den 28 september 1994 i en hård höststorm söder om Utö. I räddningsinsatsen deltog Gränsbevakningsväsendets två Super Puma, två Agusta Bell 412 och Piper Navajo. Förutom mörkret försvårade det stormiga vädret och de höga vågorna räddningsarbetet betydligt.

    Olyckan krävde 852 människors liv. 137 personer som befann sig ombord kunde räddas till helikoptrarna och till fartygen som kom till undsättning. 

  • Gruppbild av sexmannabesättningen i helikoptern som deltog i räddningsarbetet med bilfärjan Estonia framför helikoptern.

    Fotografi 28: Besättningen på Super Puma som deltog i Estoniainsatsen

    Av Gränsbevakningsväsendets helikoptrar räddade Super Puma OH-HVG 44 personer ur havet och Agusta Bell 412 OH-HVD 7 personer. Gränsbevakningsväsendets övriga helikoptrar hittade tyvärr endast drunknade.

    Estoniakatastrofen visade tydligt att en effektiv och ändamålsenlig materiel och en kunnig och välutbildad besättning är den enda förutsättningen för att kunna agera i motsvarande svåra situationer. Insatsen har hittills varit en av Gränsbevakningsväsendets svåraste i fredstid. Helikopterbesättningarna var tvungna att arbeta under hård fysisk och psykisk press.

  • Video: Super Puma-föraren Veikka Miettinen

    Super Puma-föraren Veikka Miettinen tänker tillbaka på händelsen i Estoniainsatsen.

    (Genom att acceptera cookies aktiverar du inbäddade Yotube-videor på webbplatsen. Textning av videorna finns på engelska, finska och svenska. Aktivera textningen genom att klicka på ”C” ikonen.)

    Video: Super Puma -föraren Veikka Miettinen (youtube.com).

  • Flygbild från ett flygande tvåmotorigt övervakningsflygplan ovanför ett skärgårdslandskap.

    Fotografi 29: Dornier Do-228

    År 1995 förnyades Gränsbevakningsväsendets flygmateriel när två Dornier Do-228-plan köptes från Tyskland. Dornierplanen utrustades särskilt för havs- och miljöövervakningsuppgifter.

    Besättningen består av två piloter och två systemansvariga operatörer. Dornierplanen har en flyghastighet på cirka 300 kilometer i timmen och en drifttid på fem timmar.

    Eftersom Gränsbevakningsväsendets Dornierplan är mångsidiga har de under de senaste åren också använts i internationella uppdrag, i synnerhet i operationer i Medelhavsområdet som har letts av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån Frontex.

  • Oljeutsläpp i Kotka hamn filmat från luften.

    Fotografi 30: Oljeutsläpp i Kotka hamn

    I Dornierplanens utrustning ingår sjöövervakningsradar, SLAR-sidspanande radar avsedd för att observera oljeutsläpp, infraröd/uv-skanner för att bedöma oljeutsläppens omfattning och en värmekamera för spanings- och övervakningsuppgifter.

  • Algformation i havet i närheten av Helsingfors fotograferad från luften.

    Fotografi 31: Algmatta utanför Helsingfors sommaren 2018

    Förutom bekämpning av miljöskador i havsområdena följer Gränsbevakningsväsendets flygmateriel också förekomsten av alganhopningar i Finlands kustområde och Östersjön.

  • En helikopter släpper släckningspåsar på en brinnande sommarstuga i skärgården.

    Fotografi 32: Super Puma släcker en stugbrand i Rimito i Nådendal

    Gränsbevakningsväsendets helikoptrar deltar alltid vid behov även i släckning av skogsbränder och eldsvådor. Med en släckningspåse som installeras i Super Puma kan man släppa ner 2 000 liter vatten över en brand.

  • Fotografi taget inifrån en helikopter av besättningen i arbete. På bilden ser man tre medlemmar i besättningen, varav en håller på att vinschas ner.

    Fotografi 33: Vinschövning

    Flygplans- och helikopterbesättningens arbete är i allra högsta grad teamarbete från flyguppdragets början till slut. 

  • Flygbild av en flygande helikopter. Helikoptern är vit, grön och orange. På helikoptern står texten Gränsbevakningsväsendet.

    Fotografi 34: AW 119 Koala

    I början av 2010-talet ersatte Gränsbevakningsväsendet helikoptrarna Agusta Bell 206 som tagits ur bruk med de nya helikoptrarna AgustaWestland AW 119. I och med den nya materielen fick Gränsbevakningsväsendets flygverksamhet ännu större kapacitet än tidigare.

    Gränsbevakningsväsendet har sammanlagt fyra Koala-helikoptrar.

  • Ett obemannat luftfartyg, en drönare, har lyft från fartygets däck.

    Fotografi 35: Drönare testas på bevakningsfartyget Turva

    Den snabba tekniska utvecklingen under 2000-talet har introducerat obemannade luftfartyg eller drönare.

    Myndigheter runtom i världen använder fjärrstyrda luftfartyg i allt större omfattning, även i Finland. Drönare som används i övervaknings- och spaningsuppgifter kan utrustas med mångsidig kamera- och sensorteknik. De ger dessutom Gränsbevakningsväsendet helt ny kapacitet.

    Provflygningarna med det obemannade systemet Schiebel S-100 i havsområdet gjordes på bevakningsfartyget Turva hösten 2019. Men de nya obemannade systemen är ändå bara verktyg. En människa analyserar och tolkar informationen och lägesbilden som drönaren producerar samt vidtar nödvändiga åtgärder.

  • Fotografi från en presskonferens Till vänster på bilden talar en man klädd i flygutrustning till publiken. På bilden till höger finns en stor teveruta där det visas en skiss av flygplanet.

    Fotografi 36: Presskonferens om MVX-projektet

    Gränsbevakningsväsendets allt mångsidigare uppgiftsfält och förändringarna som skett i säkerhetsmiljön ledde till att Dornier Do 228-spaningsplanen som använts sedan 1995 snart måste ersättas. De motsvarar inte längre helt dagens krav på prestationsförmåga.

    Gränsbevakningsväsendet har inlett MVX-projektet vars syfte är att ersätta båda gamla Dornier-spaningsplanen med modernare plan. 

Gränsbevakningsväsendets logo

Gränsbevakningsväsendet

Telefonväxel +358 295 420 000
[email protected]

 

Sjöräddningens larmnummer,
endast i nödsituationer till sjöss

+358 294 1000

 

  • Våra uppgifter
  • Anvisningar och att uträtta ärenden
  • Berättelser från Gränsbevakningen
  • Ansvarsfull aktör
  • Information om oss
  • Aktuellt
  • Arbeta vid Gränsbevakningen

Ta kontakt

  • Kontaktuppgifter
  • För medier
  • Faktureringsadress
  • Ge respons
  • Tipsa oss
  • Registratur [email protected]

Bekanta dig med vårt arbete

  • Rajamedia –  på land, till havs och i luften   
  • Rajamme Vartijat -tidningen
  • Gränsbevakningsväsendet i sociala medier
  • Tillgänglighetsutlåtande
  • Dataskydd
  • Användarvillkor

 

© 2020

  • Startsida
  • Våra uppgifter
    • Gränsövervakning
    • Gränskontroller
    • Sjöräddning
    • Bekämpning av miljöskador
      • Bekämpningsmetoder och utrustning
      • Övervakning och förebyggande verksamhet
      • Internationellt samarbete och avtal
    • Brottsbekämpning
    • Försvar och beväringstjänst
      • Militärtjänst vid Raja
      • Specialgränsjägare vid Raja
    • Internationellt samarbete
  • Anvisningar och att uträtta ärenden
    • Anvisningar till resenärer
      • Anvisningar om gränsövergång till resenärer
      • Pass och andra resehandlingar
        • Handling som krävs för en minderårig persons resa
      • Gränskontrollautomat
      • Anvisningar om gränsövergång till båtfarare
        • Anvisningar till sjömän
        • Gränskontroller av fritidsbåtar i Saima kanal
      • Vanliga frågor om resor
      • Finlands östligaste punkt
    • Anvisningar till trafikidkare
    • Begränsningar och undantag
      • Begränsningar vid gränsövergångsställen på Finlands östgräns
      • Begränsningar på ryska medborgarnas inresa
        • Vanliga frågor om inverkan av begränsningar på inresa
      • Anvisningar till dig som kommer till Finland från Ukraina
    • Gränszonstillstånd
    • Anvisningar till personer som rör sig till havs
      • Anvisningar för båtfarare
      • Anvisningar för alla som rör sig på isen
      • Sjöräddningsanvisningar
      • Hjälp ‒ båtägarens säkerthetshandbok
      • Åtgärdskort för nöd- eller olyckssituationer
      • Ansök om tillstånd för användning av nödsignaler
      • Föråldrade nödsignaler
      • Larmmeddelanden och sjöradiotrafik
    • Kontaktuppgifter
      • Faktureringsadress
      • Samtalspriset till 0295-nummer
      • Skyddad e-post
      • För medier
    • Respons
      • Respons på verksamhet
      • Förvaltningsklagan
    • Tipsa Gränsbevakningsväsendet
  • Berättelser från Gränsbevakningen
    • Gränsbevakningsväsendets historia
    • Gränsmuseet
      • Gränsmuseets kontaktinformation och besöksanvisningar
    • Sjöbevakningsmuseet
    • Förening och gillen
    • Stiftelsen Rajamme vartijain säätiö
    • Gransmuseets webbutställningar
      • De flygande gränsmännens väg från 1930-talet till i dag
      • Gränsbevakningsväsendets beredskapsplutoner 1992–2022
  • Ansvarsfull aktör
    • Värderingar och etiska regler
      • Verksamhet mot korruption
    • Forskning och utveckling
      • Forskningstillstånd
    • Projekt
      • CISE
      • D4FLY
      • DTC − Gränskontroll snabbare och smidigare
      • EU-HYBNET
      • OILART
      • OILSAREX
      • Smarta gränser
        • EES
        • ETIAS
      • Valvonta 2
    • Bibliotek och datatjänst
    • Utbildning
      • Som gränsbevakare
        • Ansökan till grundkurs för gränsbevakare och inträdesprov
        • Vanliga frågor om grundkursen för gränsbevakare
      • Som officer
    • Intern laglighetsövervakning
    • Jämställdhet och likabehandling
    • Visselblåsarskydd
    • Ansvarsfullhet
  • Information om oss
    • Ledning och organisation
    • Förvaltningsenheter
      • Kajanalands gränsbevakningssektion
      • Lapplands gränsbevakningssektion
      • Norra Karelens gränsbevakningssektion
      • Västra Finlands sjöbevakningssektion
      • Finska vikens sjöbevakningssektion
      • Bevakningsflygdivision
      • Gräns- och sjöbevakningsskolan
    • Strategi, planering och uppföljning
    • Publikationer
    • Gränshundar
    • Arbeta vid Gränsbevakningen
      • Bli dykare
      • Bli luftfartygsmontör
    • Materiel
      • På land
      • Till havs
      • I luften
    • Dataskydd och behandling av personuppgifter
    • Beskrivning av handlingars offentlighet
  • Aktuellt
    • Nyheter och meddelanden
      • Bloggar och nyhetsbrev
    • Skjutnings- och bullermeddelande
    • Kungörelser och offentlig delgivning
    • Tidningen Rajamme Vartijat
    • Sociala medier
    • Anskaffning av bevakningsfartyg
    • Östgränsens hinderstängsel
      • Vanliga frågor om östgränsens hinderstängsel
    • Anskaffning av kombinationsflygplan