Finland måste ha en självständig och trovärdig förmåga att upprätthålla sin gränssäkerhet. Hinderstängslet som ska byggas vid östgränsen är en betydande del av denna förmåga. Hinderstängslet effektiverar vår gränsövervakning här och nu. Det stärker kontroll av störningar vid gränsen på ett betydande sätt. Ett fysiskt hinderstängsel är i praktik nödvändigt i en situation av instrumentell eller omfattande inresa. Hinderstängslet minskar även Finlands beroende av den ryska gränsövervakningens effektivitet.
Östgränsens hinderstängselprojekt fortskrider
Gränsbevakningsväsendet har inlett byggandet av östgränsens hinderstängsel. Ett cirka tre kilometer långt pilotstängsel har byggts i Pelkola i Imatra. Nu har man inlett verkställandet av den nästa, så kallade PRIO 1-fasen. Under fasen byggs totalt över 70 kilometer långt hinderstängsel vid gränsövergångsställen och deras närområden under åren 2024–2025. Enligt helhetsplanen kommer man att bygga cirka 200 kilometer av hinderstängsel längs vår 1300 kilometer långa östgräns. Tanken är att hinderstängslet blir färdigt år 2026. Huvuddelen av hindret kommer att byggas längs den sydöstra gränsen, som hör till gränsövervakningens fokusområden. Det vore orimligt att bygga hinderstängslet för hela gränsens längd.
Hinderstängslet är en helhet, som består av stängslet, vägen och den trädlösa öppningen som går bredvid stängslet samt tekniska övervakningen. Denna helhet kommer att vara ett viktigt verktyg för gränsövervakningen. Inte ens denna helhet i sig är en lösning mot något hot, utan den utgör en del av gränsövervakningens helhet. Hinderstängslet ger Gränsbevakningsväsendet mer tid att reagera och underlättar kontroll av störningssituationer på ett avgörande sätt genom att avslöja, förhindra, fördröja och styra människornas rörlighet vid gränsen. Med hjälp av vägen som byggs bredvid stängslet kan Gränsbevakningsväsendet reagera betydligt fortare på händelser vid riksgränsen jämfört med den nuvarande situationen. Övriga medel till effektivering av gränsövervakningen, såsom ökning av antalet personal och teknisk övervakning vid gränsområdena, skulle inte vara billigare eller snabbare alternativ till hinderstängslet. Hinderstängslets livscykel är cirka 50 år, men det tekniska övervakningssystemet måste förnyas med cirka tio års mellanrum.
Piloten har varit en viktig del av projektets utveckling. Med piloten har man testat funktionaliteten av lösningarna som valts till ledning och verkställande av projektet, kostnadsnivån av hinderstängslets byggande, kommunikation och betalning av ersättningar för markägare samt själva byggandet av hinderstängslet. Under pilotfasen har också utarbetats en miljöutredning om hela hinderstängselprojektet. Sydöstra Finlands NTM-central har på basen av miljöutredningen fattat ett beslut om att man inte tillämpar bedömningsförfaranden för östgränsens hinderstängsel i enlighet med lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (252/2027). Betydande miljökonsekvenser som observerats i utredningen beaktas i hinderstängselprojektet så att dess konsekvenser kan behållas på godtagbar nivå.
Byggandet av östgränsens hinderstängsel i Pelkola slutfördes i slutet av sommaren 2023 och för tillfället samlas erfarenheter om stängslets användning och underhåll som kan utnyttjas under senare faser av projektet. I tillägg med erfarenheterna granskas bl.a. hur djuren beter sig vid stängslet. Markägare har betalats ersättningar för projektets pilotfas.
Målområdet för gränsövergångsstället i Salla blev färdigt vid ingången av 2024. Konkurrensutsättningen för resten av upphandlingarna för PRIO1-fasens målområden har börjats. Byggandet av hinderstängslet på dessa områden har planerats att börjas på sommaren 2024, efter att beslutet om byggandet har skickats för kännedom till markägarna och trädbeståndet har avlägsnats från hinderstängslets område.
Genom att acceptera cookies aktiverar du inbäddade Yotube-video: Byggandet av piloten av östgränsens hinderstängsel.