Bygget av Gränsbevakningsväsendets nya bevakningsfartyg framskrider enligt plan. Kölsträckningen av det första fartyget firades tisdagen 12.3.2024.
Kölsträckningen ägde rum på Baltic Operators varv i Gdansk 12.3.2024. Representanter för Gränsbevakningsväsendet, Meyer Turku Oy, Baltic Operator och Bureau Veritas var närvarande i ceremonin.
Kölsträckningen är en gammal och traditionsrik ceremoni. Innan kölsträckningen placerade Gränsbevakningsväsendet, som beställt fartyget, och representanten för varvet sina lyckomynt på kölbotten under det första blocket. Mynten flyttas senare till det färdiga bevakningsfartyget för att bringa lycka. Traditionen härstammar från segelbåtstider, då man placerade ett mynt under stormasten för att bringa fartyget lycka för seglingen.
”Utsjöbevakningsfartygen byggs i lokalerna av våra långvariga rederipartners under Meyer Turkus projektledning och enligt våra kvalitetskrav. Samarbetet har börjat utmärkt och har framskridit enligt tidtabell till ett skede där vi får fira att vi nått den etablerade etappen i ena fartygsbyggningsprocessen”, säger Tapani Pulli, vice verkställande direktör vid Meyer Turku.
Gränsbevakningsväsendets prestationsförmåga på öppet hav baserar sig till betydande del på de multifunktionella utsjöbevakningsfartygens kontinuerliga opererande och beredskap. Utsjöbevakningsfartygen är till sjöss cirka 330 dygn av året.
För närvarande har Gränsbevakningsväsendet tre utsjöbevakningsfartyg i sitt bruk, av vilka bevakningsfartyget Turva, som infördes i operativ användning år 2014, är tidsenlig. Förberedelser inför att avstå från de två gamla utsjöbevakningsfartygen görs, när de nya fartygen blir färdiga. Det första nya fartyget blir färdigt enligt avtalet i slutet på år 2025 och det andra fartyget i slutet på år 2026.
Prestationsförmågan av de Gränsbevakningsväsendets fartyg som nu ska byggas är betydligt bättre jämfört med de gamla fartygen. Fartygens övervakningsförmåga i och förmågan att inverka på gränsövervakning och övervakning och tryggande av den territoriella integriteten i samband med det förbättras. Utvecklade övervakningssystem och dataöverföringslösningar förbättrar upprätthållandet av lägesbilden och dess delande. Med hjälp av de nya fartygen förbättras förmågan till räddningsarbete och att bekämpa storolyckor. Alla fartyg har omedelbar beredskap till kontroll av allvarliga miljöolyckor och oljeinsamlingskapaciteten är sammanlagt ungefär dubbelt så stort som för närvarande. De nya fartygen kommer att vara utsläppssnåla och energieffektiva. För fartygen skaffas förmågor som finansieras av Försvarsmakterna.
