Rågången mellan Finland och Norge i slutskedet – terrängarbetens slutgranskning blev färdig

Gränsbevakningsväsendet har transporterat deltagarna i rågången med helikoptrar till området. Rågångsdelegationerna från Finland och Norge utförde slutgranskningen av terrängarbetet på riksgränsen mellan Finland och Norge i juni. Gränsbevakningsväsendet svarar för underhållet av gränsrösen i Finland.

Rågångsprocessen som har varat i över tre år tar snart slut och dokumenteringen på rågången utlämnas till ländernas utrikesministerier för godkännande. Förr var det båda ländernas parlament som godkände dokumenten och fastställde läget för gränsen inför de följande årtionden. 

Medlemmarna av Finlands och Norges rågångsdelegationer samlades i Ivalo, varifrån de ännu riktade mot Kaldoaivis och Vätsäris gränsområde för slutgranskningen av terrängarbetet. Ländernas gemensamma rågång har utförts på ett överenskommet systematiskt sätt, som omfattar till exempel granskning och reparation av gränsrösena, mätningsarbeten och skötsel av gränsöppningen. 

Information av rågången samlas som digitalt material och kan vid behov uppdateras innan nästa rågång.  
- Den gemensamma verksamhetsmodellen har säkerställt att dokumentationen är enhetlig och information kan utbytas digitalt i geodataform mellan grannländerna. Vi tog modell från Sveriges och Norges rågång för det digitala materialet, det fungerar alltså väl att dela nordiska bästa praxis. Lantmäteriverket och Kartverket svarar för att de kommande generationernas lantmätare kommer åt materialet och kan fortsätta arbetet på 2050-talet, berättar kartverkschef Jyrki Lämsä från Lantmäteriverket. 

Den gemensamma gränsen tas väl hand om

Finland och Norge har en gemensam gräns på 736 kilometer. Då rågången är färdig har alla 209 gränsrös granskats, underhållits och dokumenterats. De framträder bra från terrängen och vid behov underhåller Gränsbevakningsväsendet gränsområdet mellan rågångarna.
- Med hjälp av samarbetet mellan grannländernas myndigheter upprätthåller vi stabiliteten och lägesbilden på våra gränsområden. I den nuvarande geopolitiska situationen förstärker ett sådant samarbete banden mellan gränsstaterna och ökar medborgarnas förståelse om varför det är viktigt att sköta om att gränsen är mätt och dokumenterad på ett entydigt sätt, berättar brigadgeneral Mika Rytkönen från Gränsbevakningsväsendet. 

Dokumentationen av rågången utlämnas till utrikesministeriernas representanter i början på hösten. Förr var det båda ländernas parlament som godkände dokumenten och till slut flyttades informationen till Lantmäteriverkets och Kartverkets kartprodukter och -tjänster. 
- Under rågången flyttas inte riksgränsen på land. Gränsen som följer djupfarleden i Tana älv bestäms av naturen, eftersom vattnet ändrar fårans gång under åren. Naturen kan flytta fåran en aning och vi mäter var den avtecknas på kartan, summerar Lantmäteriverkets generaldirektör Pasi Patrikainen. Båtförarna och näringsidkarna som färdas längs Tana älv påverkas inte av de små ändringarna i gränsen som går i fåran.  

Vad handlar rågång om?

Rågång, som ska utföras med 25 års intervaller, är en väsentlig del av ett gott grannförhållande kring gränsen. I samband med den granskas gränsområdet och gränsrösenas skick. Rågångsdelegationerna från Finland och Norge utför arbetet under ledning av respektive utrikesministerium och resultaten dokumenteras för utrikesministeriernas gemensamma bruk.

Till Gränsbevakningsväsendets uppgifter hör underhållsarbete, alltså till exempel att iståndsätta rösen som har rasat eller behöver målas, samt att ordna transporterna till gränsområdet. Lantmäteriverket deltar i rågången i en operativ roll. I praktiken deltar personal i mätning och annat terrängarbete, dokumentering och kommunikation. 

I Finland förbereds till näst rågången med Sverige, som senast börjades nästan 20 år sedan.