Gränsbevakningsväsendets lönesystem och lönekartläggning
Gränsbevakningsväsendets uppmuntrande och rättvisa lönesystem baserar sig på uppgiftens kravnivå, den personliga arbetsprestationen och kompetensen. Syftet med systemet är att stödja Gränsbevakningsväsendets verksamhet, de olika enheternas funktionella särdrag, ledarskap och resultatinriktad verksamhet. (RVLPJTARKVES 22.4.2005 (VM 3.5.2005) uppdaterad 20.6.2022.)
Vid Gränsbevakningsväsendet består månadslönen av en uppgiftsspecifik lönedel som baserar sig på uppgiftens svårighetsgrad, en personlig lönedel och en eventuell lönegaranti. Den personliga lönedelen består av en prestationsdel, en erfarenhetsdel och en eventuell specialdel. I systemet har dessutom fastställts tilläggsarvoden som betalas till Gränsbevakningsväsendets tjänstemän för vissa arbetsuppgifter.
Vid bedömningen av arbetsuppgifternas svårighetsgrad har kön eller andra personliga faktorer ingen betydelse. När det gäller civila tjänster och specialofficerare bestäms erfarenhetsdelen av den högre nivån 2, som syftar till att förbättra lönen för dem som tjänstgör i ovan nämnda personalkategorier samt att kompensera för ämbetsverkets färre interna karriärmöjligheter och längre karriärer än i de sedvanliga militära tjänsterna. Vid Gränsbevakningsväsendet bedöms konsekvenserna av jämställdheten mellan könen i samband med varje kollektivavtalsförhandling, och konsekvensbedömningen är även en del av den kontinuerliga verksamheten. Bedömningen görs i enlighet med finansministeriets föreskrift (Finansministeriets föreskrift VN/6847/2023-VM-1, Genomförande- och förhandlingsbestämmelser för avtalsperioden 2023–2025, 12).
Gränsbevakningsväsendets löner har granskats efter kön, indelade efter uppgiftens svårighetsgrad och en personlig prestationsdel. Eftersom könsfördelningen vid Gränsbevakningsväsendet är ojämn och antalet kvinnor bland tjänstemännen är relativt litet, är det svårt att göra en statistiskt tillförlitlig uppskattning utifrån denna granskning. När man granskar prestationsdelarna är det dessutom skäl att beakta att befattningsinnehavare som är i början av sin karriär och personer som redan har en längre karriär bakom sig vid Gränsbevakningsväsendet kan ingå i samma svårighetsgrad. Detta kan leda till betydande skillnader i medelvärdena.
Eftersom man ska få samma lön för likvärdigt arbete är det lämpligt att granska hur placeringen av kvinnor och män i organisationen har indelats särskilt enligt svårighetsgrad. I Gränsbevakningsväsendets lönesystem bestäms lönen per uppdrag enligt uppgiftens svårighetsgrad, vilket innebär att den grundlön som motsvarar uppgiftens svårighetsgrad är densamma i uppgifter av samma svårighetsgrad. Alla uppgifter bedöms utifrån uppgifternas innehåll, och därför har könet på den som utför uppgiften eller andra personliga faktorer ingen inverkan på bedömningen av uppgiftens svårighetsgrad. Uppgifter med samma namn placeras också i olika svårighetsgrader, eftersom innehållet i uppgifterna skiljer sig åt i fråga om sin svårighetsgrad. Uppgifter som innehållsmässigt bedöms vara lika krävande placeras i samma svårighetskategori oberoende av yrkesbeteckning. Därför kan det finnas många olika uppdragsbeteckningar inom samma svårighetskategori. Eventuella specialtillägg och tillägg är arbetsspecifika, vilket innebär att kön eller andra jämförbara egenskaper hos den som utför arbetsuppgifterna inte har någon inverkan på deras lön.
Männen ligger vanligtvis på nivå 17,5 och kvinnorna på nivå 16,0. För männen är situationen densamma som i den föregående undersökningen. När det gäller kvinnorna har situationen förändrats uppåt med en svårighetsklass, eftersom kvinnor i den föregående undersökningen oftast placerades på nivå 15,5. Kvinnors uppdragsbeteckning i svårighetskategori 16.0 är vanligtvis kock i storhushåll, kock eller köksbiträde. För män är de vanligaste yrkesbeteckningarna i svårighetsgrad klass 17,5 hundförare eller äldre gränskontrollant. När det gäller yngre och äldre gränskontrollanter beror befattningsbeteckningen på karriärstadiet och är därför inte relaterad till könet på den person som utför uppgiften.
Andelen kvinnor i det övre skiktet av svårighetsnivåerna är fortfarande liten. År 2019 införde Gränsbevakningsväsendet en ny arbetstidsmodell för chefer på mellannivå, som omfattar tjänstemän med kontorstid och vars uppdragsspecifika lön bestäms lägst enligt svårighetsgrad 25.5 och högst enligt svårighetsgrad 27.5. En tjänsteman vars lön bestäms lägst enligt svårighetsgrad 28.0 är en tjänsteman i ledande ställning. (9.4.2013 TARKVES RVLTAS (REVVES 9.5.2023.) Av de 131 cheferna på mellannivå är 20 kvinnor och av dem arbetar 19 vid staben för Gränsbevakningsväsendet. Av de 28 personer som innehar chefsbefattningar enligt svårighetsgrad är 24 män och 4 kvinnor. I den förra granskningen 2021 fanns det inga kvinnor i ledande ställning. Dessutom är 25 tjänstemän arbetsgivare vid Gränsbevakningsväsendet med eurolön, varav två är kvinnor. Antalet kvinnor bland arbetsgivarnas tjänstemän har varit oförändrat.
När man granskar den personliga lönedelen placeras både kvinnor och män oftast på prestationsnivå 11, vilket motsvarar 30,55 procent av den arbetsspecifika lönedelen. Situationen har varit oförändrad sedan jämförelsen år 2011. I regel placeras nya tjänstemän på prestationsnivåerna 3–5 (10,10–14,7 %) före den första prestationsutvärderingen.
I Gränsbevakningsväsendets personalenkät 2022 var personalens upplevelse av rättvis lön 2,96 på skalan 1–5. Jämfört med resultaten av 2020 års undersökning var upplevelsen något sämre (2020; 3,02). I en jämförelse mellan könen anser kvinnorna (3,00) att lönen är rättvisare än vad männens bedömning visar (2,96). I en jämförelse utifrån tjänster anser de som tjänstgör i civila befattningar (3,03) att lönen är rättvisare än lönen anses vara av dem som tjänstgör i militära befattningar (2,95).