Gränsbevakningsväsendets organisations- och personalstruktur
Till Gränsbevakningsväsendet hör följande förvaltningsenheter: staben för Gränsbevakningsväsendet, fyra gränsbevakningssektioner, två sjöbevakningssektioner, Bevakningsflygdivisionen och Gräns- och sjöbevakningsskolan. Gränsbevakningsväsendet är till sin interna ordning en militär organisation. Gränsbevakningsväsendets personalstruktur beskrivs årligen enligt kön i Gränsbevakningsväsendets bokslut. Antalet anställda uppgick till 3 070 i april 2023. Andelen kvinnor av personalen är 16 procent. Andelen har ökat med en procentenhet på två år. Personalens medelålder är 40,5 år. Männens medelålder är 40 år och kvinnornas 42 år. Könsfördelningen bland Gränsbevakningsväsendets personal presenteras i figur Andelen kvinnor och män av personalen.
Gränsbevakningsväsendet är till sin interna ordning en militär organisation, vilket betyder att 85 procent av tjänsterna är militära tjänster (figur Personal i militära och civila befattningar). Detta förklarar också personalens lägre medelålder, eftersom pensionsåldern för innehavare av militära tjänster är lägre.
Gränsbevakningsväsendets befattningar är tydligt indelade efter kön. Kvinnorna utgör 9,7 procent av gräns- och kustbevakarna och 3,3 procent av officerarna. Andelen kvinnor i militära befattningar har ökat med 1,3 procentenheter jämfört med år 2021. Kvinnornas andel av de militära tjänsteinnehavarna var 7 procent år 2021, medan den i april 2023 var 8,3 procent. Ur jämställdhetssynpunkt kan man säga att riktningen är den rätta, eftersom andelen kvinnor i militära tjänster har ökat flera år i rad.
I Gränsbevakningsväsendets strategi för 2027 har som mål införts att öka andelen kvinnor bland gränsbevakarna till 10 procent (Gränsbevakningsväsendets strategi 2027, 11). År 2021 utgjorde kvinnorna omkring 8 procent av gränsbevakarna jämfört med 9,7 procent år 2023, vilket är mycket nära målet. I augusti 2021 utexaminerades från Försvarshögskolan två kvinnliga officerare till Gränsbevakningsväsendet och i augusti 2022 tre kvinnliga officerare. Inom beväringsutbildningen utbildas vid gränsjägarkompaniet vid Norra Karelens gränsbevakningssektion också kvinnor som söker till frivillig militärtjänst. I enlighet med riktlinjerna i strategin har man medvetet strävat efter att öka antalet kvinnor som söker sig till grundkurserna för gränsbevakare. Positiv särbehandling har använts vid rekryteringen genom att ge kvinnliga sökande en extra poäng för frivillig militärtjänst och genom att sänka kravgränserna i löptestet på 12 minuter. (Gränsbevakningsväsendets bokslut 2022, 21)
Största delen av Gränsbevakningsväsendets civila uppdrag är stöduppgifter och administrativa uppgifter. Det finns kvinnor och män i staberna för bevakningssektionerna och i Gränsbevakningsväsendets olika planerings- och expertuppgifter. När det gäller civila befattningar skiljer sig könsfördelningen från Gränsbevakningsväsendets totala fördelning, eftersom kvinnornas andel är 60 procent.
Centraliseringen av stödfunktionerna har förbättrat civilpersonalens karriärutveckling och öppnat fler expert- och chefsuppdrag för civila. Civilanställda har rekryterats till chefs-, expert- och förvaltningsuppdrag som tidigare sköttes av officerare och gränsbevakare. På så sätt frigörs gränsbevakare i militära tjänster för operativa uppgifter och samtidigt ges civil personal bättre möjligheter till både horisontell och vertikal karriärutveckling inom Gränsbevakningsväsendet. Genom den uppdragsspecifika utbildningen stöds civilpersonalens utvecklingsmöjligheter i arbetet. Dessutom är det möjligt att utveckla sin egen kompetens i civila uppgifter genom att söka till arbetsrotation inom inrikesärenden och statsförvaltningen.
Som en del av Gränsbevakningsväsendets jämställdhetsplan följer man i bokslutsberättelsen upp personalens användning av familjeledigheter och tillgång till könsuppdelad utbildning (Gränsbevakningsväsendets bokslut 2022, 27–28).