Gränskontroller
Gränskontroller är en av Gränsbevakningsväsendets mest synliga uppgifter i offentligheten, och det förekommer årligen ett stort antal kundmöten. Före coronapandemin utförde Gränsbevakningsväsendet årligen nästan 17 miljoner gränskontroller. Efter pandemin har gränstrafiken börjat öka, men den har påverkats av reserestriktionerna för ryska medborgare. Jämställd och icke-diskriminerande behandling av personer vid gränskontrollerna har en betydande inverkan på hela Gränsbevakningsväsendets verksamhet.
När det gäller föremål för gränskontrollerna är det i princip uteslutet att det förekommer diskriminering, eftersom varje person som passerar EU:s yttre gräns kontrolleras. Den enda förutsättningen för en kontroll är avsikten att passera gränsen och den person som kontrolleras tar själv initiativet till kontrollen. I ett läge där gränskontroll vid de inre gränserna tillfälligt har återinförts kan gränskontroller undantagsvis också utföras på personer som passerar de inre gränserna.
Gränskontroller jämte tillhörande åtgärder grundar sig alltid på gällande lagstiftning. De viktigaste speciallagarna som styr verksamheten kan anses vara gränsbevakningslagen (578/2005), förvaltningslagen, utlänningslagen (301/2004) samt i vissa fall polislagen (872/2011) och förundersökningslagen (805/2011). Jämställdhet och icke-diskriminering av människor har redan beaktats vid lagstiftningen, och dessa krav på icke-diskriminerande behandling har i undervisningen inkluderats i grundutbildningen för alla gränsbevakare. Under utbildningen diskuteras frågor om jämställdhet och likabehandling i många olika sammanhang såväl i teoretisk juridisk utbildning som i praktiska situationsövningar. I de praktiska övningarna under studierna lär man sig praktiska åtgärder som hänför sig till olika uppgiftsområden i en autentisk miljö. Utbildningen fortsätter hos arbetsenheterna under handledning och med planerad introduktion som omsätts i praktiken.
I regelverket om Schengengränserna (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399) och utlänningslagen fastställs villkoren för inresa för utlänningar som söker inresa till Finland. Gränskontrollanten bedömer alltid föremålet för kontrollen utifrån denna grund, och eventuella förvaltningsbeslut grundar sig alltid på gällande föreskrifter och beslut. De orsaker som eventuellt utgör en diskrimineringsgrund och som gäller personen, med undantag för medborgarskap, har inget direkt samband med kraven för inresa och påverkar i sista hand inte om personens tillåts resa in i landet. Det måste dock erkännas att dessa orsaker kan ha en indirekt inverkan på inresan, till exempel i situationer där resenären inte kan eller är rädd för att själv ta upp en känslig fråga som kan påverka inresan. Den kunskap om kulturer och människor som utvecklats genom utbildning och erfarenhet kan förebygga och identifiera de vanligaste situationerna av detta slag. Enligt förvaltningslagen har myndigheten också ett ledningsansvar i situationer, dvs. gränskontrollanten ska i egenskap av myndighet styra processen och på eget initiativ försöka ta reda på relevanta och väsentligt påverkande faktorer, även om den som kontrolleras inte själv åberopar dem.
Utgångspunkten är alltid att kunden får hjälp på sitt modersmål (finska, svenska, samiska) eller på ett språk som han eller hon förstår tillräckligt bra. I praktiken framhävs också engelska och ryska som arbetsspråk vid Gränsbevakningsväsendet. Olika hjälpmedel, till exempel mobila enheter, används för att hantera personer som använder teckenspråk. Enligt 26 § i förvaltningslagen anlitas tolk vid behov. Gränsbevakningsväsendet har tillgång till omfattande tolktjänster.
I situationer där en kund genomgår en säkerhetskontroll utförs den i första hand av en tjänsteman av samma kön som kunden. Detta görs även i fråga om bagaget enligt kundens önskemål. Vid behov tillfrågas kunden om vilket kön personen vill att kontrollanten ska ha. Om det under arbetsskiftet inte finns någon tjänsteman av samma kön som personen som ska kontrolleras och det är nödvändigt att utföra kontrollen, kan kontrollen även utföras av en person av motsatt kön med iakttagande av särskild finkänslighet. I mån av möjlighet begär man stöd av andra myndigheter. Tack vare sin utbildning har Gränsbevakningsväsendets tjänstemän goda förutsättningar att behandla personer som är föremål för kontroll på ett jämlikt och respektfullt sätt. Gränsbevakningsväsendet ska i fortsättningen se till att även könsrelaterade teman, såsom könsmångfald, beaktas i utbildningen.
För olika religioners och kulturers del är det särskilt viktigt att ta hänsyn till vissa saker vid gränskontrollerna. Respekten för kön, seder och bruk betonas. Till exempel ska, när det gäller muslimer vid andra linjens kontroller hänsyn tas till det faktum att en kvinna inte kan ta av sig sin slöja i närvaro av en man och att det inte är lämpligt för en man att röra vid en kvinna när han kontrollerar kännetecken. Vid behov utförs identifieringen av en kvinnlig tjänsteman. Om det är nödvändigt att kontrollen utförs av en person av motsatt kön till den som kontrolleras, ska särskild diskretion iakttas i vid tillfället. Ibland är det lättare för en kvinnlig kund att närma sig en kvinnlig tjänsteman, och till exempel kan, i fall det är fråga om människohandel, den saken vara avgörande för att ett brott ska kunna avslöjas. Respekten för kulturella sedvänjor är en väsentlig del av gränskontrollerna. Tjänstemännen måste även i fortsättningen utbildas i de uppförandenormer som finns i olika kulturer.
Vid gränsövergångsställena säkerställs att gränskontrollerna kan utföras flexibelt och med beaktande av personers särskilda behov. När det gäller personer med nedsatt rörlighet ska eventuella brister i gränsövergångsställets tillgänglighet beaktas i kontrollsituationer och vid behov ska den egna verksamheten anpassas. Vid behov utförs kontrollen så att man beger sig till kunden, till exempel till fordonet eller annanstans utanför kontrollokalen. Tillgänglighet och tillgång till information måste också beaktas till väsentliga delar för synskadade och analfabeter. Lokalerna för gränskontrollerna planeras tillsammans med ägaren av lokalerna så att det är möjligt att obehindrat komma in i alla skeden av kontrollen. För personer med hörselnedsättning sker kommunikationen på papper vid behov, eller numera ofta även med hjälp av mobiltelefon. Lösningar som gäller gränskontrollteknik och automatisering tar också hänsyn till att grupper av människor med särskilda behov kan dra nytta av dessa lösningar och bör beaktas på vederbörligt sätt.
När det gäller gränskontroller utgör kontroller ombord på ett tåg en separat helhet, eftersom miljön på många sätt skiljer sig från en fast gränskontroll. Ur kundens synvinkel är kontrollen flexibel, eftersom gränskontrollanten kommer direkt till kunden och fysiskt befinner sig på samma nivå som kunden. På motsvarande sätt har situationen inte samma nivå av integritet som vid fasta kontrollstationer. Vid behov ska säkerhetskontrollerna utföras i ett rymligare utrymme mellan järnvägsvagnarna och i det område som reserverats för den andra linjens kontroll. Det är särskilt viktigt att iaktta integritetsskydd ombord på ett tåg, och personliga kontroller utförs alltid i låsbara hytter ombord.
Enskilda gränsbevakare har ett stort ansvar för att människor behandlas jämställt och icke-diskriminerande i kundsituationer. Utbildning har en central roll i frågor som gäller jämställdhet och likabehandling. De grundläggande och mänskliga rättigheterna, och därmed jämlikheten och likabehandlingen, måste beaktas i utbildningen över hela linjen, inte bara som separata helheter. De anställda ska ha tillräckliga språkkunskaper som ska upprätthållas även efter grundstudierna i den omfattning som behövs. Dessutom ska personalen ges tillräcklig utbildning till exempel i frågor som gäller olika kulturer, religioner och livsåskådningar, funktionshinder och utsatta grupper av människor, så att dessa frågor kan beaktas i olika situationer. Det är viktigt att möta och lyssna på kunden som individ så att nödvändiga åtgärder kan vidtas på ett sätt som lämpar sig i situationen. Vid behov är det också bra att utarbeta anvisningar för de mest typiska känsliga situationer man kan stöta på i arbetet. Dessutom ska arbetstagaren alltid känna till gällande lagstiftning och anvisningar, även i frågor som gäller jämställdhet och likabehandling. I detta avseende är det också viktigt att ha full kännedom om sina egna befogenheter. Gränskontrollantens eget beteende och förmåga att inte låta sig provoceras, även om kundens beteende är avsiktligt provocerande, är också av avgörande betydelse.
Gränskontroller är en central del av arbetet för den inre säkerheten, men det praktiska innehållet är i stor utsträckning social interaktion och kundbetjäning. Att beakta detta perspektiv främjar inte bara förverkligandet av jämlikhet och likabehandling, utan förbättrar också uppfyllandet av gränskontrollernas yttersta syfte som är att upprätthålla gränssäkerheten. I detta sammanhang betonas också målet att i högre grad rekrytera kvinnor till gräns- och sjöbevakares befattningar, så att man i olika situationer uppfyller de lagstadgade kraven när det gäller kön till exempel i fall av kroppsvisitation.