Sjöräddning och maritima insatser

All maritim verksamhet regleras i lag och förordningar både vid Gränsbevakningsväsendet samt nationellt och internationellt. Alla sjötrafikanter behandlas i enlighet med principen om likabehandling och med respekt för de grundläggande och mänskliga rättigheterna.

De personer som räddas i en sjöräddningssituation profileras enligt kundens funktionsförmåga och färdighetsnivå. Patrullen gör alltid en läges- och riskbedömning, enligt vilken man vidtar åtgärder i rådande läge. Detta inkluderar en bedömning av den räddade utifrån personens tillstånd och skador, samt en riskbedömning av situationen utifrån omständigheterna och personernas beteende. I princip är de som inte kan rädda sig själva de första som ska räddas.  

Utöver sjöräddningen ska jämställdhet och likabehandling beaktas även i andra uppgifter till havs som åläggs Gränsbevakningsväsendet, såsom första insatsen, sjötrafik-, fiske-, jakt- och utlänningstillsyn, naturskydd och miljöövervakning samt övervakning av yrkessjöfart och fritidsbåtstrafik. I maritim verksamhet möter man vanligtvis kunden på olika fartyg, öar och hamnar. I olika situationer behandlas kunderna med respekt och uppskattning genom att ge råd och vägleda dem så att verksamheten är jämlik på alla sätt. I situationerna framhävs den enskilda tjänstemannens professionalism och kompetens samt ett oprovocerat och artigt beteende.  

Det är inte alltid möjligt att låta en person av samma kön genomföra en säkerhetskontroll i samband med uppdrag till havs, eftersom andelen kvinnor i operativa uppgifter till havs är låg. I dessa situationer förverkligas inte alltid en jämlik behandling av kunden. Tjänsteutövningen får dock inte försummas på grund av könsfördelningen i den patrull som utför uppdraget. Andelen kvinnor inom den maritima verksamheten bör därför ökas så mycket som möjligt.  

När det gäller uppgifter till havs är kundkretsen relativt enhetlig och mansdominerad, vilket skiljer sig från till exempel de personer som man möter vid gränskontrollerna. I skärgården bor många äldre personer som har goda färdigheter i att agera i maritima förhållanden, men de utmaningar som åldern för med sig kan öka antalet sjöräddnings- och räddningsuppdrag. Längs kusten är andelen svenskspråkiga hög, vilket innebär att användningen av kundens modersmål måste beaktas i räddningsarbetet. I nödens stund kan det hända att kunden inte kan använda eller förstå ett annat språk än sitt modersmål. 
 
Särskilt vid sjöräddning och första hjälpen, där kunden kan vara orolig, fysiskt skadad eller förvirrad av det som hänt, måste tjänstemannens beteende vara lugnt, tydligt och förtroendeingivande. Kunden får information om händelsen och får tydlig information om kommande åtgärder, samt en upprepning av vad som har hänt och vad som ska göras härnäst. I klientelet för utryckningspersonalen är andelen män något högre än andelen kvinnor. Detta kan förklaras av att män under 70 år råkar utför fler olyckor (Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2020:33, Tryggt för alla åldrar, 109).

I sjöräddningssituationer kan det hända att reaktionstiderna äventyras när man möter personer som hör till specialgrupper och ska få dem transporterade. Till exempel i situationer där det finns ett behov av att få kunden att förflytta sig till en för kunden okänt element, såsom en båt, helikopter eller snöskoter, måste man beakta vissa särdrag i situationen när det gäller specialgrupper. En panikslagen eller skadad persons förmåga att förstå situationen och de åtgärder som ska vidtas kan vara begränsad. Personer som är svåra att flytta på grund av skada eller hälsotillstånd kan också förlänga operationstiden. Dessa situationer kan påverka människors likabehandling när det gäller tillgång till vård. Även i dessa situationer betonas personalens yrkeskunnighet och respektfulla kundbemötande.

Gränsbevakningsväsendet ska se till att personalen får tillräcklig mångsidig utbildning i hur man bemöter olika slags människor och hur man agerar även i utmanande kundsituationer. Dessutom ska det säkerställas att personalen har tillräckliga språkkunskaper.