Lagberedning och laglighetsövervakning

Vid Gränsbevakningsväsendet beaktas jämställdhet och likabehandling bland annat vid lagberedningen, laglighetsövervakningen, beslutsfattandet om tjänstemän och om möten med kunder. I synnerhet förvaltningsklagan enligt 8 a kap. i förvaltningslagen ger information om hur kunderna upplever att jämställdhet och likabehandling förverkligas i Gränsbevakningsväsendets verksamhet.

Gränsbevakningsväsendet bedömer köns- och jämställdhetskonsekvenserna som en del av lagberedningen. Konsekvenserna kan vara direkta eller indirekta och kan uppstå genom en kombination av olika faktorer och genom olika påverkanskedjor. Konsekvensbedömningarna främjar jämställdhet och likabehandling och förebygger situationer där tillämpningen av lagen skulle leda till direkt eller indirekt diskriminering. I utvärderingen iakttas statsrådets anvisning om konsekvensbedömning av lagberedningen (2022) och social- och hälsovårdsministeriets anvisning om könskonsekvensbedömning i lagstiftningsprojekt (2007) och inrikesministeriets anvisning om bedömning av likabehandlingskonsekvenserna (2014). Dessutom kommer man att följa Regeringens handbok om anvisningar för beredning av regeringspropositioner (2019) vid beskrivningen av konsekvenserna i den slutliga regeringspropositionen.

Konsekvenserna för könen och likabehandlingen bedöms genom en förhandsgranskning av hur olika sätt att genomföra lagstiftningen påverkar kvinnor, män och jämställdhet mellan könen samt utifrån perspektivet icke-diskriminering och förverkligandet av likabehandling av olika befolkningsgrupper. I beredningen bedöms nuläget, konsekvenserna av den föreslagna lagstiftningen identifieras och beslut fattas om behov och genomförande av konsekvensbedömningar. Konsekvenserna bedöms med hjälp av undersökningar, experter och intressentgrupper. Resultaten av utvärderingen ska dokumenteras. För att främja likabehandling ska man också höra företrädare för olika befolkningsgrupper och grupper som riskerar att bli diskriminerade. Vid samråd följs handboken om remissbehandling av lagberedningen (2016), som består av statsrådets principbeslut och justitieministeriets rekommendationer. Konsekvensbedömningar görs i allmänhet i samarbete med de parter som deltar i projektet, och ytterligare information fås från responsen på utlåtandena. 

I laglighetsövervakningen har särskild uppmärksamhet fästs vid klagomål där det har framförts misstankar om diskriminering eller osakligt bemötande. Administrativa klagomål gäller ofta, antingen enbart eller tillsammans med andra frågor, en tjänstemans beteende som uppfattas som olämpligt. Tjänstemannens beteende och attityd har en stor inverkan på klientens upplevelse av hur likabehandling och jämställdhet förverkligas. En tjänstemans attityd eller beteende som upplevts som avvisande påverkar ofta de påståenden om diskriminering som framförs i klagomålen, även om påståendena kanske senare inte skulle visa sig vara sanna. Tjänstemännens utbildning, kunnighet och språkkunskaper samt kvaliteten på tolkningen påverkar också kundens upplevelse. Gränsbevakningsväsendet ska i fortsättningen se till att tjänstemännen har fått den utbildning som behövs i jämställdhets- och likabehandlingsfrågor.

Tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna är en central del av bland annat gränsövervakning och gränskontroller, rådgivning och förundersökning.  I klagomålen har det framkommit att tillgodoseendet av den svenskspråkiga befolkningens språkliga rättigheter (17 § 2 mom. GL) ibland är förenat med utmaningar. Var och en, oberoende av nationalitet, har rätt att få service av Gränsbevakningsväsendet på finska eller svenska. De språkliga rättigheterna för personer som talar andra språk än finska och svenska ska också tillgodoses på ett ändamålsenligt sätt. Utmaningen består ofta av att till exempel tjänstemän som tjänstgör vid östgränsen inte kan använda svenska i sin vardag. I oväntade och snabbt växlande situationer kan det vara svårt att använda språket i myndighetsuppgifter, om språkkunskaperna inte har upprätthållits efter utexamineringen. Tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna främjas av att deras betydelse lyfts fram tillräckligt redan i grundkursen för gränsbevakare, och man har satsat på detta under de senaste åren. Studerande och tjänstemän som arbetar vid Gränsbevakningsväsendet ska ha tillräckliga möjligheter att studera svenska/finska. I många situationer klarar du dig med grundläggande språkkunskaper och områdets kärnvokabulär. Vid behov bör en kollega som talar svenska/finska bättre kallas in och i sista hand bör en tolk anlitas. Även när det gäller andra språk måste man vara noga med att tolka och vid behov översätta handlingar till ett språk som personen förstår tillräckligt bra för att inte äventyra sitt rättsskydd. 

Inom verksamhetsområdet för Lapplands gränsbevakningssektion är Gränsbevakningsväsendet enligt samiska språklagen (1086/2003) skyldigt att tillhandahålla service på samiska. När det gäller samiska ska det säkerställas att personalen vid Lapplands gränsbevakningssektion har nödvändiga kunskaper i samiska. Dessutom ska möjligheterna att studera och upprätthålla språkkunskaper även i samiska kartläggas. Språkkunskaperna ska beaktas redan i rekryteringsskedet. Inom verksamhetsområdet för Lapplands gränsbevakningssektion ska man dessutom se till att meddelanden och skyltar även avfattas på samiska. Samernas rättigheter beaktas alltid när Gränsbevakningsväsendets verksamhet påverkar samerna eller deras språk, kultur, näringar eller bostadsområden. I detta avseende beaktar vi förhandlingsskyldigheten enligt 9 § i sametingslagen (974/1995) i vår verksamhet.

I vissa klagomål har man också tagit upp frågan om gränsbevakningsstationernas tillgänglighet och förbudet mot etnisk profilering (129a.3 § i utlänningslagen). Det senare förtjänar särskild uppmärksamhet när det gäller invandringskontroll. I ett klagomålsärende som avgjordes av diskrimineringsombudsmannen kände sig en person som tagits ut för utlänningskontroll diskriminerad. Diskrimineringsombudsmannen uppmärksammade Gränsbevakningsväsendet på rekommendationer med hjälp av vilka man ytterligare anses kunna förstärka den verksamhet som strider mot diskrimineringsförbudet. Gränsbevakningsväsendet uppdaterar utifrån rekommendationer innehållet i anvisningarna för utlänningstillsyn. Dessutom fästs särskild uppmärksamhet vid jämställdhet och likabehandling i undervisningen och det dagliga ledarskapet. Likaså betonas förbudet mot etnisk profilering i utbildningen i utlänningstillsyn. Kunden ska tydligt och sakligt informeras om varför till exempel personens identitet eller nationalitet utreds eller någon annan åtgärd vidtas. Tillgängligheten vid gränsövergångsställena ska förbättras genom alla genomförbara åtgärder. Gränsbevakningsväsendet kan vid behov kontakta Senatsfastigheter i fråga om byggnader vid gränsövergångsställen och NTM-centraler i trafikområdena. 

Den negativa religionsfrihet som ingår i religionsfriheten, det vill säga rätten att inte tillhöra ett religiöst samfund och att inte delta i religionsutövning mot sin vilja eller tro, har aktualiserats i ett klagomål till justitieombudsmannen om julandakter som hålls på arbetstid. Ärendet är fortfarande under behandling hos justitieombudsmannen. För att främja likabehandlingen har staben vid Gränsbevakningsväsendet redan i samband med behandlingen ansett det motiverat att se till att det ordnas ett alternativt evenemang för personer som inte vill delta i ett evangelisk-lutherskt evenemang.