Hav och marina resurser
Övervakningen av havsmiljön och utredning av utsläpp från fartyg förhindrar effektivt förorening av den marina miljön. Beredskapen för att förebygga miljöolyckor på öppet hav är god.
Mätare:
Gränsbevakningsväsendets beredskap att förhindra miljöskador (1 - 5). Förmåga att bekämpa olje- och kemikalieskador till havs (1 – 5).
Åtgärder och utfall:
Antalet upptäckta oljeutsläpp har minskat under hela 2000-talet, i synnerhet tack vare den omfattande övervakningen, det administrativa systemet för oljeutsläppsavgifter och miljöskyddslagen för sjöfarten. Samtidigt är risken för en stor oljeskada på Östersjön på den högsta nivån i åratal på grund av skuggflottan och GNSS-störningar.
Vid övervakning av miljöskador och olovliga fartygsutsläpp utnyttjas utöver övervakningsflygningarna med Gränsbevakningsväsendets materiel även Europeiska sjösäkerhetsbyråns (EMSA) satellitövervakning och RPAS-tjänster samt flygövervakningssamarbete med Sverige och Estland. Beredskapen att förebygga miljöskador ligger på en god nivå tack vare flera utvecklingsaktiviteter, såsom beredskapen för planering och reaktivitet och utvecklingen av det internationella samarbetet, och blir ännu bättre med projektet Bevakningsfartyg 2025. I nuläget bygger beredskapen att förebygga miljöskador på riskbedömningar.
Åldrande av Gränsbevakningsväsendets Dornier-materiel har orsakat tekniska utmaningar i upprätthållandet av maskinernas funktionsförmåga och påverkat beredskapen och utförandet av övervakningsuppgifterna. Upphandlingsavtalet för nya spaningsplan som kommer att ersätta Dornier-spaningsplanen undertecknades under 2024. De nya spaningsplanen kommer att tas i bruk under åren 2026 och 2027.
Genom projektet Bevakningsfartyg 2025 kommer Gränsbevakningsväsendet att erhålla två moderna bevakningsfartyg under 2025 och 2026 som nästan tredubblar Gränsbevakningsväsendets oljeuppsamlingskapacitet och avsevärt förbättrar kemikaliebekämpningskapaciteten.
Centraliseringen av lagringen av materiel för bekämpning av miljöskador och effektiviserandet av insatsberedskapen fortsatte under 2024. Beredningen av servicekonceptet för lager fortsatte också. Sjöbevakningsstationernas aktionsberedskap för första utryckning effektiverades genom att träna med materiel för första utryckning. Lagring och snabb driftsättning av materiel kräver vidare utveckling och träning.
Träning för förebyggande av miljöskador fortsatte i stor utsträckning och på ett sätt som stödjer kompetensutvecklingen. Kompetensen inom bekämpning av miljöskador hos Gränsbevakningsväsendets personal och personalen av andra maritima samarbetspartner utvecklas genom Gräns- och sjöbevakningsskolans kurser MER1, MER2, MCAM och MRCO samt med internationella kurser. Sakkunniga vid staben för Gränsbevakningsväsendet agerar som utbildare såväl vid utbildningar som Gränsbevakningsväsendet anordnar som vid utbildningar anordnade av externa parter i hemlandet och utomlands.
Gränsbevakningsväsendets förmåga att reagera på fartygskemikalieolyckor har förbättrats under 2024 genom att upprätta en utvecklingsplan för kapaciteten. Åtgärder inom ramen för utvecklingsplanen har inletts under 2024, men fokus kommer att ligga på de kommande åren.
Gränsbevakningsväsendet deltar i gemensamma utvecklingsprojekt på Östersjön både inom ramen för konventionen om skydd av Östersjön (Helsingforskonventionen) och Köpenhamnsavtalet. År 2024 deltog Gränsbevakningsväsendet i Balex-övningen i enlighet med Helsingforskonventionen i Litauen och anordnade en övning enligt Köpenhamnsavtalet i Hangö. Gränsbevakningsväsendet deltar i projektet IMAROS2 som inleddes år 2024. Under projektet undersöks möjligheten att samla in lågsvavliga bränslen bland annat i kalla förhållanden. År 2024 deltog Gränsbevakningsväsendet också i upprättandet av en projektansökan om kartläggning av risken för miljöolyckor vid Östersjön. Projektet fick EU-finansiering och kommer att inledas i början av år 2025. Projektet för informationssystemet Marine Environment Response Tool (MERT) slutfördes och nu används ett omfattande system med information och lägesbilder av de parter som deltar i förebyggandet av miljöskador.
Vi minskar den svavelbelastning i havsmiljön som orsakas av den egna verksamheten ytterligare genom att övergå från lågsvavligt bränsle till biobränslen i båtflottan (förutsätter tilläggsfinansiering för biobränslen).
Mätare:
Andelen lågsvavliga biobränslen i alla bränslen som används.
Åtgärder och utfall:
Gränsbevakningsväsendets nyaste båtflotta har beredskap att använda helt biobaserad flytande bränsle. Efter en livscykeluppdatering på patrullbåtar kommer denna möjlighet även att vara tillgänglig i åtminstone en del av eller alla patrullbåtar. Övergång till förnybara bränslen skulle kräva ytterligare finansiering som inte har beviljats.
