Det marina miljöskyddet

Östersjön är ett av världens mest trafikerade havsområden och därför är risken för en stor fartygsolje- eller fartygskemikalieolycka ständigt överhängande. En olycka kan ha förödande och långvariga konsekvenser för Östersjöns känsliga ekosystem samt för invånarna och näringarna i kustområdena. De tillbud som skett i Östersjön har visat att det finns ett kritiskt behov av tillräcklig kapacitet för bekämpning av miljöskador.

Utöver olja transporteras många olika farliga och skadliga ämnen på Östersjön och det måste finnas beredskap för de risker som dessa medför. Samtidigt ökar fartygstrafikvolymerna och riskspektret blir allt mer varierande. Eftersom Östersjön är ett så smalt hav driver oljeutsläppen mycket snabbt till stränderna. Bekämpningsåtgärderna måste kunna inledas omedelbart, eftersom skadorna och bekämpningskostnaderna mångdubblas om utsläppen hinner sprida sig till kusten.

Bekämpning av miljöskador

Allt sedan sanktionerna mot Ryssland på grund av kriget i Ukraina infördes våren 2022 har Gränsbevakningsväsendet följt förändringarna i sjötrafiken i Finska viken med särskild noggrannhet. På grund av förändringarna i de fartyg som används för transporterna av rysk olja, såsom att den ryska oljan transporteras med äldre fartyg än tidigare, har risken för olyckor som leder till miljöskador ökat i de norra delarna av Östersjön. Stränga isförhållanden under vintern 2023–2024 har betonat vikten av tankfartygs isgångsförmåga. Isförhållandena ökar riskerna särskilt när det är fråga om äldre tankfartyg och besättningar som eventuellt är ovana med vintersjöfart.

Gränsbevakningsväsendets beredskap för bekämpning av miljöskador har sedan 2022 blivit allt bättre på grund av det ökade antalet övningar. År 2023 förekom fler fall som involverade oljeutsläpp från fartyg än 2022. Gränsbevakningsväsendet fick kännedom om 23 oljeutsläpp på Finlands havsområde. De upptäckta utsläppen hade skett främst i närheten av hamnar eller kusten och var små till omfattningen.

Projektet för informationssystemet Marine Environment Response Tool (MERT), som används till stöd för ledningen av bekämpning av miljöskador, slutfördes. Informationssystemet är en integrerad del av lednings- och övningsverksamheten med tanke på miljöskador. Informationssystemet MERT används också av andra myndigheter och av Gränsbevakningsväsendets samarbetspartner, såsom räddningsverken längs kusten och de aktörer som lyder under miljöförvaltningen.

Arbetet för att fastställa Gränsbevakningsväsendets kapacitetskrav i fråga om verksamheten i samband med olyckor med farliga och skadliga ämnen till havs slutfördes 2023. I dessa krav ingår både sjöräddningsuppdrag och bekämpning av miljöskador.

Undervattensfunktioner

Gränsbevakningsväsendet har ständig undervattensberedskap för de uppdrag under vattenytan som krävs för gränssäkerheten, sjöräddningstjänsten och bekämpningen av marina miljöskador. Dessutom kan Gränsbevakningsväsendets kapacitet för undervattensverksamhet användas för andra myndighetsuppdrag i enlighet med förfaranden i samarbetsavtal och lagstiftningen om handräckning. Dykare används också för de arbetsdykningar som stöder Gränsbevakningsväsendets verksamhet.

Gränsbevakningsväsendets undervattenskapacitet (bevakningsfartyg, teknisk utrustning, dykare) användes 2023 bland annat för att leta efter läckagepunkten i gasledningen Balticconnector och för utredningsåtgärderna i samband med detta, för att trygga statsbesök samt för att säkerställa den egna materielens operativa förmåga. Dessutom bistod Gränsbevakningsväsendet andra myndigheter, exempelvis polisen vid platsundersökningar under vattenytan och Finlands miljöcentral vid undersökningar av riskvrak som innehåller miljöskadliga ämnen.