Livet i haven

Utveckla bekämpningen av miljöskador och minska den miljöbelastning som orsakas av den egna verksamheten.

Åtgärder

Projektet för att förnya övervakningssystem

Verkställa projektet för att förnya Gränsbevakningsväsendets övervakningssystem.

RAVALU-projektet som inleddes 2020 verkställdes alltjämt i enlighet med planen 2021. Det tekniska övervakningssystemet för havsområdet förnyas som en del av RAVALU-projektet. När övervakningstekniken förnyas kan också Gränsbevakningsväsendets marina enheter utnyttjas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt, bland annat genom att minska behovet av patrullering i havsområdet i syfte att identifiera sjötrafiken. Dessutom kräver den moderna sensorutrustningen färre servicebesök i den yttre skärgården i och med att systemens felkänslighet minskar och tillförlitligheten ökar.

Projektet Bevakningsfartyg 2025

Genomföra projektet Bevakningsfartyg 2025 som innebär att tre bevakningsfartyg som nått slutet av sin livslängd ersätts med två nya bevakningsfartyg. Projektet är miljöanpassat och målen för hållbar utveckling betonas med hög prioritet.

Projektet innebär att tre bevakningsfartyg som nått slutet av sin livslängd ersätts med två nya bevakningsfartyg. Projektet är miljöanpassat och målen för hållbar utveckling betonas med hög prioritet

Målen nås genom avancerad energieffektivitet som minskar fartygens bränsleförbrukning och därmed även utsläppen i minst samma proportion. På fartygen kan inhemsk flytande biogas användas, vilket ytterligare förbättrar fartygens utsläppsbalans och stöder slopandet av utländska fossila bränslen samt den inhemska cirkulära ekonomins livskraft. Hybridmaskineriet som planerats för fartygen minskar drifttimmarna för fartygens förbränningsmotorer, vilket ytterligare bidrar till att miljömålen kan nås.

Anskaffning av spaningsflygplan

Förbereda oss på att ersätta Dornier-spaningsplanen med nya flygplan.

Finansiering för att ersätta spaningsflygplanen har beviljats. Målet är att de nya planen ska börja användas senast 2027. De nya planens moderna sensorer gör övervakningen effektivare. Dessutom krävs större prestanda av luftfartygen, till exempel högre hastighet, längre drifttid och större räckvidd. Tack vare dessa egenskaper kan övervakningen utvidgas och den relativa flygtid som behövs för övervakningen kan minskas. Vid valet av luftfartyg strävar vi efter att beakta om motoranläggningarna kan använda förnybart flygbränsle.

Vid valet av flygplan försöker vi också arbeta för att det tredje målet (Hälsa och välbefinnande) kan nås. Luftfartyg kan vara bullriga och oergonomiska arbetsmiljöer för arbetstagarna. Detta har en negativ inverkan på effektiviteten, uthålligheten i arbetet och hälsan. Vid valet av flygplan kommer vi att fästa vikt bland annat vid buller, vibrationer, behaglig temperatur samt ergonomin i arbetsmiljön.

Övervakningsflygning

Spaningsplanen spelar en viktig roll i bekämpningen av miljöskador.

Olovliga utsläpp från fartyg övervakas med hjälp av övervakningsflygningar i havsområdet. Mängden observerade oljeutsläpp har minskat under hela 2000-talet särskilt till följd av den omfattande övervakningen samt det administrativa systemet för oljeutsläppsavgifter och miljöskyddslagen för sjöfarten.

För att övervaka miljöskador och olovliga fartygsutsläpp utnyttjas utöver övervakningsflygningarna med Gränsbevakningsväsendets luftfartyg även Europeiska sjösäkerhetsbyråns (EMSA) satellitövervakning och flygövervakningssamarbetet med Sverige och Estland.

De tekniska utmaningar som uppstått när Gränsbevakningsväsendet har försökt hålla de gamla Dornier-planen funktionsdugliga har påverkat beredskapen och utförandet av övervakningsuppgifterna.

Oljebekämpningsutrustning

Utveckla lagringen av oljebekämpningsutrustning och beredskapen.

Gränsbevakningsväsendet har under 2021 utvecklat beredskapen för bekämpning av miljöskador genom att slutföra konkurrensutsättningarna som gäller driftberedskapen hos tre beredskapsfartyg i sådana havsområden där Gränsbevakningsväsendets eller marinens fartyg inte regelbundet arbetar. Dessa avtalsberedskapsfartyg deltar också i Gränsbevakningsväsendets övningar. Samarbetet med marinen fortsätter i fråga om att upprätthålla beredskapen hos fartyg som bekämpar miljöskador.

Lagringen av utrustning för bekämpning av miljöskador utvecklas genom att bekämpningsutrustningen lagras i fyra centrallager som i princip fungerar enligt ett servicekoncept samt genom att för separat fastställda sjöbevakningsstationer skapa beredskap för snabba utryckningar för att bekämpa miljöskador. Målet är att utvecklingen av lagernätverket slutförs under 2022.

Riskvrak

Delta i kartläggningen av riskvrak som medför fara för miljön.

När rapporten utarbetades yppade sig en ny åtgärd för att bevara livet i havet. Åtgärden inkluderas i ansvarsplanen, eftersom Gränsbevakningsväsendet i den omfattning som är möjlig vid sidan om sin operativa kärnverksamhet deltar i kartläggningen och saneringen av vrak som kan medföra risker för miljön. I verksamheten används dykare samt utrustning för undervattensverksamhet, till exempel ROV (Remote Operated Vehicle).

Bekämpning av miljöskador

Utveckla nationellt och internationellt kunnande inom bekämpning av miljöskador i Östersjöregionen.

Gränsbevakningsväsendet har aktivt deltagit i samarbetet för att bekämpa miljöskador i Östersjön (HELCOM) trots att coronarestriktionerna har försvårat samarbetet. Gränsbevakningsväsendet har fortsatt att utveckla samarbetet för bekämpning av miljöskador bilateralt med de myndigheter som ansvarar för bekämpning av miljöskador i Sverige, Estland och Ryssland.

Dessutom representerar Gränsbevakningsväsendet Finland även på andra internationella forum för bekämpning av miljöskador, till exempel inom ramen för Köpenhamnsavtalet. I Finland ordnades en gemensam övning i bekämpning av olje- och fartygskemikalieolyckor i augusti 2021 (BALEX DELTA 2021). I övningen deltog enheter från sju Östersjöstater. Sammanlagt 17 bekämpningsfartyg deltog. Den nationella situationen beträffande bekämpningen av oljeskador och fartygskemikalieolyckor i havsområdet utreddes med en omfattande webbenkät i slutet av 2021. Resultaten från enkäten utnyttjas i den fortsatta utvecklingen av den nationella verksamheten.

Under ledning av Gränsbevakningsväsendet har arbetet med att uppdatera Finlands riksomfattande strategi för bekämpning av miljöskador inletts. Delegationen för bekämpning av miljöskador, som leds av Gränsbevakningsväsendet, anlitas för att utveckla den nationella kapaciteten.

Jakt och fiske

Övervaka jakt och fiske.

Gränsbevakningsväsendets rörliga patruller övervakar jakt och fiske som en del av gränsövervakningen vid landgränsen och i havsområdet. Under 2021 utförde Gränsbevakningsväsendet 3 853 (3 285/2020) granskningar i anslutning till bestämmelserna i jaktlagen och 2 096 granskningar i anslutning till bestämmelserna i lagen om fiske (2 404/2020).

Europeiska unionens kontrollförordning för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs förutsätter att alla medlemsstater har övervakningscentrum för fiske vars uppgift är att övervaka yrkesfisket och fiskeansträngningen. Gränsbevakningsväsendet sköter också uppgifterna för det övervakningscentrum för fiske som avses i rådets kontrollförordning.

Gränsbevakningsväsendet undersöker också eventuella försummelser av andra bestämmelser som Gränsbevakningsväsendet är skyldigt att övervaka. När det gäller jakt och fiske är de brottsfall som Gränsbevakningsväsendet undersöker sådana som Gränsbevakningsväsendet avslöjat i sin egen tillsynsverksamhet. År 2021 inledde Gränsbevakningsväsendet en förundersökning av 80 naturresursbrott (123/2020).  Regionalt var merparten av dessa (51) fall som undersökts av sjöbevakningssektionerna i havsområdet och längs kusten. Största delen av fallen i havsområdet var fiskebrott. Dessutom inleddes 29 förundersökningar av gränsbevakningssektionerna vid östgränsen i norr. I detta område handlar de flesta brottsutredningar om jaktbrott.

Särskilt vid östgränsen i norr avslöjar Gränsbevakningsväsendet grova jaktbrott som misstänks i samband med övervakningen. Ett allmänt sätt att begå ett grovt jaktbrott är att jaga stora rovdjur genom att i strid med bestämmelserna använda föda som lockbete. I allmänhet är lockbetet ett kadaver och vanligen används husdjurskadaver. Ett sådant kadaver förstör ofta miljön och även vattendragen. I dessa situationer är jaktbrottet samtidigt ett miljöbrott.

Vid jakt på sjöfåglar är det förbjudet att använda blyhagel på grund av att bly är giftigt. Genom att övervaka sjöfågeljakten har man också kunnat effektivera skyddet av undervattensmiljön. Det går inte alltid att reda ut vem som gjort sig skyldig till brott. Myndigheternas synliga övervakning förebygger brott och övervakningen avbryter den kriminella gärning som redan inletts. Övervakningen främjar myndigheternas mål att förebygga brott och bekämpa miljöskador.