Gränsbevakningsväsendet och dess verksamhet 2021

Gränsbevakningsväsendet upprätthåller och utvecklar gränssäkerheten, sjösäkerheten och krisberedskapen. Övervakningen av den territoriella integriteten och beredskapen att trygga den är kontinuerlig. Gränsbevakningsväsendet producerar säkerhetstjänster under alla förhållanden särskilt vid den glest bebyggda östgränsen och i havsområdena. Gränsbevakningsväsendet främjar utvecklingen av EU:s integrerade gränssäkerhetssystem, deltar aktivt i den europeiska gräns- och kustbevakningens verksamhet i enlighet med åläggandena och skapar förutsättningar att ta emot stöd av denna instans om situationen i Finland kräver detta.

Gränsbevakningsväsendets uppgifter sköts av nio förvaltningsenheter. Dessa är staben för Gränsbevakningsväsendet (som samtidigt är inrikesministeriets gränsbevakningsavdelning), gränsbevakningssektionerna i Sydöstra Finland, Norra Karelen, Kajanaland och Lappland, Finska vikens och Västra Finlands sjöbevakningssektioner, Bevakningsflygdivisionen och Gräns- och sjöbevakningsskolan.

Vid Gränsbevakningsväsendet arbetade i slutet av 2021 sammanlagt 2 961 tjänstemän, av vilka 2 503 (85 procent) var män och 458 (15 procent) kvinnor. Cirka 85 procent av personalen är militära tjänsteinnehavare. Kvinnornas andel av de militära tjänsteinnehavarna är på samma nivå som föregående år, cirka 8 procent. Vid Gränsbevakningsväsendet arbetar kvinnorna i regel i civila uppgifter och deras andel av den civila personalen är 59,8 procent.

Nyckeltal för personalen, Gränsbevakningsväsendet

Tabell över Gränsbevakningsväsendets personalstruktur 2019, 2020 och 2021. 

Översikt över 2021

År 2021 ställdes Gränsbevakningsväsendet och dess personal inför exceptionella utmaningar. Under året fortsatte pandemin att sprida sig, vilket krävde att kontrollen vid de inre gränserna var återinförd under största delen av året. Likaså var trafiken över de yttre gränserna begränsad hela året. Dessutom gavs i stor utsträckning handräckning till hälsovårdsmyndigheterna för de hälsosäkerhetskontroller som genomfördes vid gränserna. Under året försämrades även den europeiska gränssäkerhetssituationen avsevärt, särskilt vid Polens och de baltiska ländernas yttre gränser. Den stora mängden olaglig inresa och ordnandet av den var klart förknippad med statlig hybridpåverkan. Under slutet av året ökades de militära spänningarna i Nordeuropa av krisen i Ukraina och Rysslands ageranden i anslutning till den.

Ovannämnda händelser och situationer tvingade Gränsbevakningsväsendet att vidta samtidiga åtgärder inom i praktiken alla sina uppgiftsområden. Utmaningarna klarades av särskilt tack vare den omfattande kompetensen hos Gränsbevakningsväsendets personal, den grundliga utbildningen och framför allt den exemplariska attityden.

Gränsbevakningsväsendets resurser har säkerställts väl under pandemin och riksdagen har beviljat tilläggsresurser för de extra kostnader som uppkommit. Med hjälp av dessa kunde vi för att klara av våra uppgifter till exempel anställa personer som nyligen gått i pension. Den långvariga och omfattande kontrollen vid de inre gränserna skulle dock inte ha kunnat genomföras om inte trafiken över de yttre gränserna samtidigt hade begränsats kraftigt.

Det exceptionella året och den verksamhet som krävdes resulterade bland annat i ett större antal resor än normalt samt ökade behovet och användningen av fordon i och med att anställda som normalt ansvarar för övervakningen av de yttre gränserna också arbetade vid de inre gränserna. Under hela året arbetade i genomsnitt cirka 300 tjänstemän någon annanstans än på det egna tjänstestället. Kommenderingar av anställda till följd av kontrollen vid de inre gränserna och handräckning till hälsovårdsmyndigheterna, anställning av extra personal, extra arbetskraftskostnader samt rese- och inkvarteringskostnader föranledde cirka 15 miljoner extra kostnader för Gränsbevakningsväsendet 2021.

Mer information om Gränsbevakningsväsendets verksamhet 2021 finns i årsberättelsen som publicerats på Gränsbevakningsväsendets webbplats.