Livet i haven
Gränsbevakningsväsendet är den ledande myndigheten till havs som ansvarar för bekämpningen av miljöskador. En effektiv sjöräddningsförmåga samt förmåga och beredskap att bekämpa miljöskador skyddar livet i haven genom att förebygga olyckor till havs och bekämpa de skador de orsakar. De skadliga konsekvenserna av lagstridig jakt och lagstridigt fiske förebyggdes genom effektiv övervakning.
Fotavtrycket från Gränsbevakningsväsendets egen verksamhet i den marina miljön minskas bl.a. med ett avancerat tekniskt övervakningssystem i havsområdena.
Indikatorer och genomförande
Har förverkligats
- Förmågan att bekämpa olje- och kemikalieskador till havs
- Antal centrala nationella och internationella övningar.
Har framskridit
- Gränsbevakningsväsendets beredskap att bekämpa miljöskador
- Genomförda razzior och antal observerade olagliga jakthändelser eller fiske
- Förnyelse av sjöbevakningssektionernas bränsledistributionsstationer till den nivå som lagstiftningen kräver på basis av konditionskartläggning som genomförs under 2022.
Resultatindikatorerna för Gränsbevakningsväsendets bekämpning av miljöskador till havs förnyades 2022, vilket har lett till att de också har beaktats i denna ansvarsrapport. Beredskapen för bekämpning av miljöskador minskade jämfört med året innan, eftersom antalet bevakningsdygn för Tursas-bevakningsfartygsklassen minskade från tidigare. De nya bevakningsfartygen i Turva-klassen är nödvändiga för att upprätthålla prestationsförmågan av Gränsbevakningsväsendets sjösäkerhet.
Valda åtgärder
- Utvecklade övervakningssystem
- Nya bevakningsfartyg
- Nya spaningsflygplan för att övervaka miljöskador
- Utveckling av lagringen av oljebekämpningsutrustning och beredskapen
- Utveckling av kunnandet av bekämpningen av miljöskador
- Övervakning av jakt och fiske.
Gränsbevakningsväsendets övervakningsförmåga och bekämpningsberedskap vid miljöskador till havs utvecklas
Gränsbevakningsväsendet skaffar två nya bevakningsfartyg för krävande och sektorsövergripande säkerhetsuppdrag till havs. De nya bevakningsfartygen har en betydande förmåga att bekämpa miljöskador. Projektet är miljöanpassat och målen för hållbar utveckling betonas med hög prioritet. Med de fartyg som anskaffas ersätts två fartyg i Tursas-klassen samt bevakningsfartyget Merikarhu, som tagits ur operativt bruk och överlåtits till den nya innehavaren.
MVX-projektet, där föråldrade Dornier-övervakningsflygplan ersätts med två nya bemannade multifunktionella flygplan, utvecklar väsentligt förmågan att övervaka miljöskador till havs. Det är meningen att planen ska tas i operativt bruk under 2026–2027.
Övervakningsförmågan i havsområdena utvecklas också i projektet för att förnya Gränsbevakningsväsendets tekniska övervakningssystem (RAVALU). Verkställandet av projektet fortsatte 2022.
Övervakningsflygningar och internationellt samarbete
I havsområdet övervakas olovliga fartygsutsläpp genom övervakningsflygningar. Mängden observerade fartygsoljeutsläpp har minskat under hela 2000-talet särskilt till följd av Gränsbevakningsväsendets omfattande övervakning samt det administrativa systemet för oljeutsläppsavgifter och miljöskyddslagen för sjöfarten.
För att övervaka miljöskador och olovliga fartygsutsläpp utnyttjas utöver övervakningsflygningarna med Gränsbevakningsväsendets materiel även Europeiska sjösäkerhetsbyråns (EMSA) satellitövervakning och flygövervakningssamarbetet med de ansvariga myndigheterna i Sverige och Estland. De tekniska utmaningar som uppstått när Gränsbevakningsväsendet har försökt hålla de gamla Dornier-planen funktionsdugliga har påverkat beredskapen och utförandet av övervakningsuppgifterna i form av inställda flyg.
Lagringen av oljebekämpningsmateriel och beredskapen förbättrades
Lagringen av materiel för bekämpning av miljöskador utvecklades planenligt under 2022. Materiellagren för bekämpning av miljöskador i havsområden ligger eller kommer att ligga i Lovisa, Hangö udd (Lappvik), Björneborg och Kalajoki. Målet är att avtalen om centraliserade lager ska träda i kraft under 2023.
Sjöbevakningsstationernas beredskap för snabb utryckning för bekämpning av miljöskador förbättras med tio bekämpningsmaterielflak som beställs 2022 och som levereras 2023. Bommar för öppet hav som placerats på dessa krokflakspar kan släppas ut i havet från sjöbevakningsstationen och även transporteras närmare olycksplatsen med lastbil eller fartyg. Genom arrangemanget förbättras beredskapen att bekämpa miljöskador i Finlands havsområde.
Den nationella och internationella kompetensen inom bekämpning av miljöskador utvecklades
Övningsverksamhet för bekämpning av miljöskador mellan Östersjöstaterna (exkl. Ryssland) fortsatte för att utveckla kompetensen och samarbetet.
Kompetensen inom bekämpning av miljöskador hos personalen vid Gränsbevakningsväsendet och andra samarbetspartner som deltar i bekämpningen av miljöskador i havsområdet utvecklades genom kurser som ordnades av Gräns- och sjöbevakningsskolan samt genom internationella kurser och genom att erbjuda experter som utbildare i Finland och utomlands.
Inom Östersjöområdet deltog Gränsbevakningsväsendet under 2022 i gemensamma utvecklingsprojekt, övningar och möten för bekämpning av miljöskador inom ramen för Köpenhamnsavtalet och Östersjökonventionen.
Resultaten och tjänsterna från Europeiska sjösäkerhetsbyrån EMSA:s utvecklingsprojekt utnyttjades för att utveckla bekämpningen av miljöskador i Finland. Under 2022 avtalade man med Estland om praktiska arrangemang för bekämpning av miljöskador i havsområdet från och med 2023.
Jakt och fiske övervakades
Gränsbevakningsväsendets rörliga patruller övervakar jakt och fiske som en del av gränsövervakningen vid landgränsen och i havsområdet. Under 2022 utförde Gränsbevakningsväsendet 2671 granskningar (3853/2021) i anslutning till bestämmelserna i jaktlagen och 1726 granskningar (2096/2021) i anslutning till bestämmelserna i lagen om fiske. Gränsbevakningsväsendet sköter uppgifterna av centrumet för fiskerikontroll.
När det gäller jakt och fiske är de brottsfall som Gränsbevakningsväsendet undersöker sådana som Gränsbevakningsväsendet avslöjat i sin egen tillsynsverksamhet. År 2022 inledde Gränsbevakningsväsendet en förundersökning av 60 naturresursbrott (80/2021). Största delen av fallen i havsområdet var fiskeöverträdelser. Vid den norra östgränsen fokuserar brottsutredningarna på jaktbrott.
Särskilt vid östgränsen i norr avslöjar Gränsbevakningsväsendet grova jaktbrott som misstänks i samband med övervakningen. Ett allmänt sätt att begå ett grovt jaktbrott är att jaga stora rovdjur genom att i strid med bestämmelserna använda föda som lockbete. I allmänhet är lockbetet ett kadaver och vanligen används husdjurskadaver. Ett sådant kadaver förstör ofta miljön och även vattendragen. I dessa situationer är jaktbrottet samtidigt ett miljöbrott.
Vid jakt på sjöfåglar är det förbjudet att använda blyhagel på grund av att bly är giftigt. Genom att övervaka sjöfågeljakten har man också kunnat effektivera skyddet av undervattensmiljön. Myndigheternas synliga övervakning förebygger brott och övervakningen avbryter den kriminella gärning som redan inletts. Övervakningen främjar myndigheternas mål att förebygga brott och bekämpa miljöskador.