Raja.fi nyheter

Livex 2 av Marsec EU 26-övningen avslutades utanför Helsingfors

Fri, 18 Sep 2026 11:40:00 GMT

Gränsbevakningsväsendets bevakningsfartyg Uisko, flera snabbåtar samt två helikoptrar deltog i övningen. Den franska flottan deltog i förra helgens tilläggsövning.

– De insatta styrkorna gick ombord målfartyget, isbrytaren Polaris, från helikopter och båtar. Fartyget togs under kontroll under övningen och styrkorna genomförde bland annat sökningar och utredningsåtgärder ombord. Övningsteman inkluderade även möten med farliga personer, första hjälpen och evakuering samt räddningsinsatser, berättar kommendör Ilja Iljin från staben för Gränsbevakningsväsendet, som ledde övningen.

Målet med övningen var att stärka samarbetet mellan finska myndigheter och partnerländer i Östersjöregionen i krävande maritima situationer. En sådan situation kan exempelvis vara skadegörelse på kritisk marin infrastruktur.

Ökande maritima hot i Europa

Representanten för Europeiska unionens utrikestjänst, doktor Alison Weston, konstaterade under sitt besök att Europa, utöver traditionella maritima hot, måste kunna svara på nya maritima sårbarheter, såsom skyddet av kritisk undervattensinfrastruktur. Övningens kärnverksamhet fokuserade därför på både lägesbild och informationsutbyte mellan EU-staterna i Östersjöregionen, samt exempelvis ombordstigning och inspektion av fartyg.

Särskilt på Östersjön har återkommande avbrott i undervattenskablar utgjort en bakgrund. Europeiska unionens handlingsplan för kabelsäkerhet har stärkt samarbetet för att skydda kritisk infrastruktur. ISM-projektet (Integrated Surveillance Mechanism) som leds av Finland förbättrar kuststaternas lägesbild, informationsutbyte, riskbedömning samt samordnade svar på maritima hot i regionen.

Marsec EU 26-övningen bygger upp samverkan och stärker samarbetet samt den maritima kompetensen mellan EU-staterna i Östersjöregionen. Finland, i egenskap av ledande land för ISM, var en naturlig arrangör för övningen. Övningen erbjöd även stöd för att testa CISE-systemet som är ett verktyg för maritim lägesbild och informationsutbyte.

Finland har utvecklat expertis som andra länder vill lära av

Finska myndigheter visade stark beredskap genom att placera specialtrupper i övningen som kan agera i krävande maritima situationer. I övningen som leddes av Gränsbevakningsväsendet deltog specialutbildade grupper från Försvarsmakten, polisen, räddningsväsendet och hälso- och sjukvården. Övningsstyrkan bestod av över trehundra deltagare.

Övningsstyrkan fokuserade på planering och träning av ombordstigning av ett fartyg samt de säkerhetsåtgärder som krävs på ett bordat fartyg, såsom övertagande av nödstyrningen. I torsdagens övning var isbrytaren Polaris målfartyget, vilket bordades och genomsöktes. Övningsstyrkorna anlände till fartyget med snabbåtar och Gränsbevakningsväsendet sjöräddningshelikoptrar. Samtidigt övades gripandet av målgruppen ombord samt kontrollerad evakuering av skadade.

Rättighet till användning av maktmedel grundar sig alltid i lag

Den första delen av Marsec EU 26-övningen var en kartövning (TTX) på våren 2026, där representanter från kustbevakningar och flottor, experter inom havsrätt samt ett flertal andra experter tränade bland annat operativ planering och havsrättsliga frågor i olika scenarier. Ett brett urval av gräns- och maritima säkerhetsmyndigheter från Östersjöregionens stater samt andra aktörer, såsom polisen och representanter från energisektorns företag, deltog i övningen.

Informationsutbyte skapar lägesbild

I informationsutbytesövningen Livex 1, som föregick Livex 2, färdades det finska fraktfartyget Finneco II (Finnlines) från Nordsjön till Hangö. I övningen hade avvikelser planerats i fartygets rutt, vilka deltagarländerna observerade och rapporterade för att skapa en gemensam lägesbild. EU-staterna Danmark, Sverige, Lettland, Litauen, Estland och Finland tog emot och delade lägesinformation allteftersom fartyget rörde sig norrut i Östersjön.

Från internationella organisationer deltog EU-byråerna Frontex (den europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån) och EMSA (Europeiska myndigheten för sjösäkerhet) i Livex 1-fasen.

Från europeiska säkerhetsmål till gemensamt agerande

En högt uppsatt besöksgrupp från EU-byråer som Frontex och EU:s utrikestjänst, samt maritima myndigheter från andra EU-länder, besökte Marsec EU 26 Livex 2 och följde övningsstyrkans demonstration i onsdags.

Biträdande chefen för Gränsbevakningsväsendet Tom Hanén betonade att regionala åtgärder i Östersjön, från informationsutbyte till andra verktyg, stöder Europeiska unionens maritima säkerhetsstrategi. Gemensam träning, såsom Marsec, är ett sätt att omvandla EU:s gemensamma mål till faktisk praktisk samverkan i Östersjön.

– Bakom varje satellitlänk, radarskärm och teknisk mekanism finns välutbildade människor. Även om tekniken utvecklas är mänskligt agerande kärnan i den maritima säkerheten. Det centrala är hur väl våra människor samarbetar, sammanfattade Hanén betydelsen av träningen.

Marsec EU 26 var den första Marsec EU-övningen på Östersjön. Marsec-övningen har nu arrangerats för tredje gången och för första gången under ledning av en gränsbevakningsmyndighet. År 2024 övades i Spanien och 2025 i Italien under ledning av ländernas flottor.

Marsec EU 26 avslutades med Livex 2-delen i Helsingfors på torsdag. Trots utmanande övningsmoment genomfördes övningen utan personskador eller materiella skador.

]]>

Maritim säkerhet förutsätter informationsutbyte

Tue, 15 Sep 2026 07:01:00 GMT

Finland har tagit en ledande roll i verkställandet av Europeiska kommissionens kabeldelgivning för Östersjöområdet. Vid Gränsbevakningsväsendet inleds ett Digital Europe-finansierat integrerat övervakningsmekanismprojekt (ISM-projektet) med målet att i samarbete med övriga EU-länder och Nato skapa ett nätverk av maritima säkerhetskoordinationscenter, som identifierar och bekämpar hot mot den kritiska infrastrukturen. Heltäckande och förenhetligat internationellt informationsutbyte skapar kärnan för verksamheten av maritima säkerhetscentrumen.

Gränsbevakningsväsendets mål i projektet är att etablera Europeiska sjösäkerhetsbyråns (EMSA) CISE-miljö som den främsta informationsutbytesmiljön mellan säkerhetscentrumen.

MARSEC-övning och ISM-projektet

MARSEC EU 26-samarbetsövningen som Gränsbevakningsväsendet leder i september 2026 samlar ihop EU:s brottsbekämpande myndigheter, kustbevakningar och flottor med målet att utveckla den gemensamma operativa aktionsberedskapen i hantering av maritima säkerhetslägen.

Målet under ISM-projektet är att öka och fördjupa diskussionerna om CISE-informationsutbytet med Östersjöländerna. Informationsutbytet är en central del av verksamheten vid maritima säkerhetscentrumen, och mer omfattande och systematiskt utnyttjande av CISE-informationsutbytet skulle förbättra skapandet av maritim lägesbild, gränsöverskridande samarbete och operativ respons.

CISE-informationsutbytesmiljön stöder helhetssäkerheten på Östersjöområdet

Gränsbevakningsväsendet diskuterar som bäst om informationsutbytet med hjälp av CISE-miljön med Östersjöländerna. Särskilt Sverige är en central partner för Gränsbevakningsväsendet i detta arbete och samutvecklingen med svenska Kustbevakningen framskrider enligt plan. Målet är att utbytet av säkerhetsklassificerad information mellan Finland och Sverige börjar sommaren 2027 med CISE Classified Network-informationsutbytesmiljön. Gränsbevakningsväsendets slutliga mål är att dela ut och ta emot information från brottsbekämpande myndigheterna och militära aktörerna via CISE-miljön.

EMSA producerar information för Gränsbevakningsväsendet. Under året 2026 har Gränsbevakningsväsendet beskrivit för EMSA önskemålen om de rapporter som stöder Gränsbevakningsväsendets operativa verksamhet. De första skräddarsydda rapporterna är färdiga och resten av rapporterna blir färdiga under hösten.

Fördelarna med CISE-informationsutbytet

CISE möjliggör utbytet av säkerhetsklassificerad information (EU restricted). Information som fås av partners kompletterar den egna maritima lägesbilden och möjliggör skapandet av bättre analyser.
Varje aktör kan använda sina egna datasystem och programvaror, till vilka informationen som man får av partnerna mottas via CISE.
CISE-informationsutbytet främjar samarbetet mellan brottsbekämpande myndigheterna och militära aktörer från regionala myndigheter och organisationer som svarar för EU-områdets maritima säkerhet och kustbevakningsfunktioner samt EU-byråerna.
CISE-chatten möjliggör snabbt, riktat och säkert informationsutbyte samt delandet av filer.

Extern finansiering som stöd för utvecklandet av Finlands internationella maritima lägesbild

Projektet Utvecklandet av internationell maritim lägesbild 2 som delfinansieras av Europeiska unionen får sin finansiering av Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden. Med hjälp av EHFVF:s finansiering främjar man bland annat havens säkerhet genom att stöda initiativ som ökar övervakning av havsområden och säkerställer deras hållbara användning. Med EHFVF-finansieringen på 1,4 miljoner euro planeras och byggs CISE-informationsutbytesmiljön för Gränsbevakningsväsendet. Genom miljön delas och mottas uppgifter om maritima lägesbilden med EU-medlemsländerna.

9.9.2026: Maritim säkerhetsövning Marsec EU26 Livex 2 startar nästa vecka | Gränsbevakningsväsendet

]]>

Centralkriminalpolisens och Gränsbevakningsväsendets förundersökningar kring obemannade luftfartyg har avslutats

Wed, 09 Sep 2026 09:00:00 GMT

Centralkriminalpolisen och Gränsbevakningsväsendet har slutfört förundersökningarna som gällde de fyra obemannade luftfartygen som kom och föll till marken i Finland på våren 2026. Gränsbevakningsväsendet undersökte händelserna som misstänkta territoriekränkningar och Centralkriminalpolisen som misstänkt grovt vållande av allmän fara och vållande av allmän fara.

Vid förundersökning framkom ingen redogörelse som skulle motivera en fortsättning av verkställandet av straffrättsligt ansvar. Därför har åklagaren på framställning av Centralkriminalpolisen och Gränsbevakningsväsendet avslutat förundersökningarna av fallen. Att förundersökningarna avslutas innebär inte att luftfartygen inte skulle ha trängt in i finskt luftrum utan tillstånd.

Obemannade luftfartyg hamnade i Sydöstra Finland och i Päijänne-Tavastland

De två första obemannade luftfartygen föll i Sydöstra Finland den 29 mars 2026. Det ena luftfartyget hittades norr om Kouvola i Kymmenedalen och det andra i Luumäki i Södra Karelen. Det tredje obemannade luftfartyget hittades i Pyhäjärvi i Parikkala den 31 mars och det fjärde senare i Itis i Päijänne-Tavastland den 11 april 2026.

Dessutom utredde Gränsbevakningsväsendet observationer som gjordes den 3 maj 2026 i Vederlax om två obemannade luftfartyg som flög i finskt luftrum nära gränsen och därefter över gränsen till Rysslands sida. Rekvisiten för territoriekränkning uppfylldes av att de obemannade luftfartygen flög in i finskt luftrum. Vid utredningen av händelserna har det dock inte framkommit bevis på att det varit meningen att luftfartygen skulle kränka finskt luftrum.

Alla luftfartyg som hittades var av samma typ och hade tillverkats för militärt bruk. Enligt myndigheters uppskattning fanns det sprängämnen i de obemannade luftfartygen som hamnade i Finland, därför oskadliggjorde myndigheterna tre av dem genom kontrollerad sprängning.

Luftfartygens ursprung och händelseförloppet klarades upp i utredningen

Händelseförloppet, alltså hur luftfartygen hamnade i Finland, utreddes med hjälp av tekniska undersökningar, observationsuppgifter och internationellt informationsutbyte. I ärendet samarbetades det internationellt med bland annat ukrainska myndigheter.

Enligt information som fåtts i förundersökningen kom de obemannade luftfartygen från Ukraina och utgjorde en del av Ukrainas motåtgärder på grund av Rysslands anfallskrig. Enligt den redogörelse som fåtts i utredningen var avsikten inte att luftfartygen skulle komma till Finland, utan den kraftiga GNSS-störningen i de östra delarna av Finska viken som konstaterats vid händelsetidpunkten och de rådande väderleksförhållandena bidrog till att de hamnade i Finland. När händelserna inträffade blåste vinden nästan rakt söderifrån. Dessa faktorer bedöms ha påverkat luftfartygens navigering och att de avvek från den ursprungliga rutten.

Inga person- eller egendomsskador uppstod till följd av att luftfartygen hamnade i Finland.

För att utreda händelserna har ett nära myndighetssamarbete bedrivits mellan Centralkriminalpolisen, Gränsbevakningsväsendet, Polisinrättningen i Sydöstra Finland, Polisinrättningen i Tavastland och Försvarsmakten. Räddningsverken på ifrågavarande områden stöttade myndighetsverksamheten på händelseplatserna.

]]>

Maritim säkerhetsövning Marsec EU26 Livex 2 startar nästa vecka

Wed, 09 Sep 2026 06:30:00 GMT

Övningen Marsec EU26 är en del av den gemensamma utvecklingen av den europeiska maritima säkerheten. Deltagarna övar tillsammans, särskilt vad gäller fartygsinspektioner.

Den avslutande delen av övningshelheten, Livex 2, genomförs i Helsingfors havsområden. I övningen deltar polisen, Försvarsmakten, räddningsväsendet och akutsjukvården samt den polska gränsbevakningen (Straż Graniczna, SG). Dessutom kommer besökare och observatörer från flera länder att delta i övningen.

Övningshelheten Marsec EU26

Marsec-övningarna baseras på EU:s maritima säkerhetsstrategi. Septembermånadens två operationella övningsfaser föregicks av en kartövning under våren, där internationella och tvärprofessionella scenarier rörande skador på kritisk maritim infrastruktur spelades upp. Deltagarna inkluderade bland annat experter inom havsrätt, kustbevakningar från flera länder samt representanter från maritima EU-myndigheter och Natos maritima ledningsnivåer.

Den operationella delen av övningen inleddes med Livex 1, som fokuserade på informationsutbytet mellan kuststaternas myndigheters ledningscentraler. Målverksamhet genomfördes i Östersjön och Nordsjön med ett finskt fraktfartyg. Ledningscentralerna utbytte information om målfartygets rörelser och aktiviteter.

Genom Marsec-övningen utvecklas deltagarnas förmåga att agera effektivt i krävande situationer till sjöss, exempelvis i samband med upptäckt och beslagtagande av ett fartyg som driver med ankaret.

Övningen är en del av de åtgärder som fastställts i EU:s handlingsplan för kablar för att förbättra säkerheten för kritisk marin infrastruktur. Gemensam träning förbättrar beredskapen att hantera maritima säkerhetsincidenter. Träningen gör även verksamheten säkrare när partner och deras arbetssätt är kända. Delning och utbyte av information är en central del av träningen.

Tre dagar i Helsingfors

Övningen kulminerar i den tredagars Livex 2-övningen i Helsingfors havsområde den 15.–17 september. I Livex 2 deltar finska myndigheter och den polska gränsbevakningen. Polen medverkar med sitt eget bevakningsfartyg SG-301. Franska flottan deltar i förberedande övningar den 12–13 september med ett fartyg.

Från Finland deltar Polisinrättningen i Helsingfors, Södra Finlands Taktiska EMS, Helsingfors räddningsverkets MIRG-grupp, Uttis jägarregement, Arctia samt Gränsbevakningsväsendets Finska vikens sjöbevakninsgssektion, Västra Finlands sjöbevakninsgssektion och Bevakningsflygdivisionen.

Gemensam övervakning i bakgrunden

Gränsbevakningen leder ISM-projektet (Integrated Surveillance Mechanism) i Östersjöregionen, vilket baseras på EU:s handlingsplan för kabelsäkerhet. Projektet effektiviserar lägesbilden och informationsutbytet samt utvecklar riskanalysen för maritim säkerhet. EU:s kuststater i Östersjön utvecklar gemensamt tekniska och operationella förmågor, vilka även tränas under denna övning.

Övningen är partiellt finansierad av Europeiska unionen.

]]>

Gränsbevakningsväsendet fortsätter gränssäkerhetsbistånd till Estland i september

Mon, 07 Sep 2026 12:40:00 GMT

Det stöd som Gränsbevakningen sänder består av fyra patruller och fyra patrullbilar. Patrullerna utför gränssäkerhetsuppgifter på estniskt område, vilket samtidigt stärker den finska gränsbevakningen och gränssäkerheten.

Det insända stödet är en fortsättning på den stödverksamhet som inleddes i augusti. Fenomenet med illegal invandring från Belarus till de baltiska länderna fortsätter, och risken för att det sprider sig till Finland kvarstår. Gränsbevakningen utvärderar stödets omfattning och behov tillsammans med estniska myndigheter.

Gränsbevakningsväsendet stöder Estland i gränssäkerhetsuppgifter

]]>

Östgränsens hinderstängsel är klart

Mon, 07 Sep 2026 12:00:00 GMT

Det sammanlagt 200 km långa hinderstängslet byggdes utgående från riskanalysen på de områden där det operativa behovet är störst och där byggandet är kostnadseffektivt. Hinderstängslet består av ett 4,5 meter högt stängsel, tekniskt övervakningssystem, vägnät och ett 25 meter brett röjt område.

– Statens viktigaste uppgift är att ta hand om medborgarnas säkerhet. Östgränsens hinderstängsel är en nödvändig del av ett effektivt gränssäkerhetssystem under dessa oförutsägbara tider. Projektet är viktigt även på europeisk skala, eftersom Finland som Schengenland med yttre gräns svarar för sin del även för den europeiska gränssäkerheten. Utan en trovärdig övervakning av de yttre gränserna finns det inga förutsättningar för fri rörlighet, konstaterar inrikesminister Mari Rantanen.

Östgränsens hinderstängsel förebygger olovliga gränsöverskridningar och larmar omedelbart om all avvikande verksamhet. Vägnätet gör det möjligt för patrullerna att snabbt ta sig till platsen. Kontroll över allvarliga störningar blir betydligt effektivare. Investeringen är långvarig och den nya infrastrukturen mångsidigt användbar. Exempelvis den tekniska övervakningen kan utvecklas och utvidgas kostnadseffektivt.

– Östgränsens hinderstängsel är nödvändigt i den nuvarande säkerhetssituationen. Utan hinderstängslet är det inte möjligt att hantera instrumentaliserad inresa på ett effektivt, trovärdigt och arbetssäkert sätt. Hinderstängslet främjar även effektiv gränsövervakning, lägesbild och våra patrullers rörlighet, konstaterar Chefen för Gränsbevakningsväsendet, viceamiral Markku Hassinen.

Östgränsens hinderstängselprojekt har varit ett exceptionellt omfattande infrastrukturprojekt i Finland. Hundratals företag har deltagit i projektet som leverantörer, och upp till 600 personer och 150 arbetsmaskiner har dagligen varit på byggen. Därtill har närmare tusen markägare förhållit sig till projektet på ett uppbyggande och samarbetsvilligt sätt. Intecon Oy svarade för projektledningen. – Projektet har slutförts enligt planen, inom en exceptionellt snabb tidtabell och underskrider originalbudgeten. Det har varit möjligt eftersom projektets många deltagare har arbetat lösningsorienterat för Finlands säkerhet, konstaterar den operativa ledaren Miska Eriksson.

Gränsbevakningsväsendets Östgränsens hinderstängselprojekt

Hinderstängslet ökar gränsövervakningsförmågan samt hindrar och saktar ned särskilt omfattande och instrumentaliserad irreguljär inresa – hinderstängslet förebygger gränsöverskridningar enbart genom att existera.
Hinderstängslet består av ett 4,5 meter högt stängsel, tekniskt övervakningssystem, vägnät och ett 25 meter brett röjt område.
Den 200 km långa hinderstängselhelheten består av tiotals målområden.
Pilotmålen byggdes i Imatra och Salla 2023 och hinderstängselhelheten 2024–2026.
Kostnadsberäkningen är 356 miljoner euro, vilket är 22 miljoner mindre än originalbudgeten.
De viktigaste leverantörerna och intressentgrupperna är Intecon Oy, Lantmäteriverket, KouMet Oy, Destia Oy, Oteran Oy och GRK Oy, Nordpel Oy, Vepe Security Oy, Heras High Security Oy och Suomen Laiturikauppa Oy samt de cirka 1 000 markägarna.

]]>

Polsk övervakningsflygplan till norra Östersjön samt finska havsområden

Wed, 02 Sep 2026 11:18:00 GMT

Polska gränsbevakningstjänstens övervakningsflygningar verkställs inom ramen för den sektorövergripande sjöoperationen (MMO). Dessa flygningar utgör en del av samoperationen, koordinerad av Frontex, med syftet att effektivera den multilaterala maritima övervakningen på Östersjön. Flygningarna sker delvis i Finlands luftrum. Samtliga flygningar koordineras med de finska myndigheterna.

Den Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån Frontex samordnar medlemsstaternas samarbete och stöder delandet av den gemensamma lägesbilden. EU-länderna i Östersjöregionen samarbetar kontinuerligt i övervakning av Östersjön. Den polska Let L-410-övervakningsflygplanen opereras av Polens gränsbevakningstjänst.

Finska myndigheterna meddelas alltid på förhand om flygningar som sträcker sig till vårt territorium. Övervakningsflygningarna stöder EU-ländernas sjösäkerhetsmyndigheternas gemensamma lägesbild av Östersjöns sjöfart och maritima miljö.

]]>

Ett rekordantal unga officerare utexaminerades till Gränsbevakningsväsendets tjänst

Fri, 28 Aug 2026 11:08:00 GMT

Försvarsmaktens överbefälhavare, republikens president Alexander Stubb befordrade kadetterna som avlagt kandidatexamen i militärvetenskaper till löjtnanter och utnämnde dem till tjänsten som yngre officer idag fredagen den 28 augusti 2026. Ett betydande antal, sammanlagt 33 löjtnanter, utexaminerades till Gränsbevakningsväsendet.

I sin helhet utexaminerades 176 löjtnanter från kadettkurs 110 och sjökadettkurs 93 till Försvarsmaktens och Gränsbevakningsväsendets tjänst. Utexaminerandet har firats idag på ett traditionellt och elegant sätt. Publiken har kunnat följa utexamineringsdagens händelser både på plats i Helsingfors och över nätet.

Grunduppgiften för kandidatexamen i militärvetenskaper är att producera en högskoleutbildad, professionellt kompetent och funktionsduglig officerskår för Försvarsmakten och Gränsbevakningsväsendet.

Chefen och biträdande chefen för Gränsbevakningsväsendet gratulerar alla utexaminerade till befordringarna och utnämningarna.

Kadettkursens primus är Gränsbevakningsväsendets löjtnant Jutta Kovapohja

Gränsbevakningsväsendets studerande, löjtnant Jutta Kovapohja valdes till hela kadettkursens primus. Hon fortsätter till sina första officersuppgifter i Norra Karelens gränsbevakningssektion. Kovapohja valdes därtill som mottagare av Gränsbevakningsväsendets hedersvärja och belönades med bl.a. stipendium av stiftelsen Rajamme Vartijain Säätiö. Kovapohja belönades därutöver med flera övriga stipendier.

Hedersvärjan utlämnades till sin mottagare under tillställningen vid Helsingfors universitet och överräckes av överste Juha Kivelä. Kovapohja har karakteriserats som en kadett som värdesätts av både kamraterna och lärarna, och som i all sin verksamhet är exemplarisk och uppvisar ovillkorlig pålitlighet. Hon har genom sin verksamhet och sitt uppförande påvisat att hon tagit till sig Gränsbevakningsväsendets värden och kadettlöftet på ett utmärkt sätt.

]]>

Jaktsäsongen startar – saker att uppmärksamma för jägare och bärplockare

Wed, 19 Aug 2026 11:21:00 GMT

Vid den finska östgränsen har grundats en gränszon för att uppehålla och övervaka gränssäkerheten, vilken är högst tre kilometer bred. Vistelse på gränszonen kräver alltid ett lov som ansöks på förhand.

Gränsbevakningsväsendet påminner jaktlag, bärplockare samt svampplockare och andra som rör sig i skogen, att vistelse på gränszonen alltid kräver tillstånd.

Jakttillstånd på gränszonen mest för älgjakt med drev. Tillstånd för småviltsjakt på gränszonen tilldelas i första hand. Till jakt hörs även förföljning av vilt, drev och bortdrivning. Även användning av fällor är jakt.

Inga jakthundar till riksgränsen

Gränsbevakningsväsendet påminner alla under jaktsäsongen, att man bör vara speciellt försiktig då man jagar vid riksgränsen. De som är på jakt med hund, ska se till att minimera risken att hunden rör sig mot riksgränsen och över gränsen till Ryssland. Gränsövergångar av husdjur bör stoppas i förstahand. Håll hunden kopplad i närheten av gränsen.

Gränsbevakningssektionen uppmanar jägare att undvika släppa hunden lös i närheten av gränszonen. Viltdjur springer ofta över gränsen till Ryssland och hundarna överskrider då riksgränsen, när de följer djuren. Då hunden går över gränsen till Ryssland krävs i alla fall kontakt till de ryska gränsmyndigheterna. De ryska gränsmyndigheterna har bemärkt att finska jakthundar överskrider gränsen i stora mängder redan i flera år.

Hundarna återvänder till Finland oftast då hunden återvänder själv, eller med hjälp av de ryska gränsmyndigheterna. Genom åren har det framkommit situationer där hundarna eller deras hundpejlar inte har lyckats återvända till Finland.

Gränsbevakningsväsendets patruller för lösa hundar som bemötts i närheten av gränszonen till hittedjurgården. Alla hundar som varit över gränsen i Ryssland kommer att meddelas om till veterinären, som avgör ifall det finns behov att undersöka hunden för att stoppa spridandet av sjukdomar. Veterinären avgör även möjliga forsättningsåtgärder.

Ifall en hundägare märker att dess hund har försvunnit i närheten av riksgränsen, bör man ta kontakt med områdets gränsbevakningssektion (se kontaktuppgifterna). Hundägarna uppmanas även märka ut ägaren kontaktuppgifter i halsbandet eller hundselet.

Gränszonstillstånd ska ansökas i förväg

Tillstånd för att röra sig vid gränszonerna skall ansökas om i god tid förrän vistelsen. I första hand ansöks dessa lov i e-tjänsten. Man kan även ansöka om gränszonstillståndet från lokala sektionens stab eller från en gränsbevakningsstation.

Gränszonstillståndet skall alltid mållas med då man rör sig på gränszonen. Man skall även kunna visa lovet då gränsbevaknings- eller polismyndigheterna uppmanar till detta. Tillstånd för innehavandet och använding av eldvapen och ammunition på gränszonen kräver även tillstånd.

Tillståndet tilldelas endast för en jaktsäsong.

Ytterligare information gällande gränszonen och ansökandet av gränszonstillstånder finner du på webbsidan.

Övervakandet av björnjakten förstärks

Björnjaktens övervakande förstärks i Kajanaland och i Koillismaa från och med 20.8. Övervakningen görs i samarbete med andra myndigheter.

Gränsbevakningsväsendet har öppnat på hemsidan en tipskanal, där man kan tipsa Gränsbevakningsväsendet gällande observationer av brottslighet som överskrider gränsen, naturresursbrottslighet, miljöbrottslighet vid havsområden eller förberedelser av dessa. Tipskanalen hittar du på sidan: raja.fi/sv/tipsa

Ständig informationssida för jägare

På raja.fi sidan finns en ständig sida med information för jägare. Sidan är raja.fi/sv/anvisningar-for-jagare, lägg sidan på minne.

]]>

Ny avdelningschef för tekniska avdelningen i början av 2027

Fri, 14 Aug 2026 12:11:00 GMT

Tjänsten som general vid Gränsbevakningsväsendet och befattningen som avdelningschef för tekniska avdelningen har blivit ledig då generalmajor Jari Tolppanen går i pension från och med 31.12.2026. Gränsbevakningsväsendets militära tjänster kan tillsättas utan att ledigförklara dem.

Överste Jaakko Olli tjänstgör för närvarande i befattningen som kommendör för Sydöstra Finlands gränsbevakningssektion, i vilken han har tjänstgjort sedan 1.1.2025. Olli har tidigare arbetat vid staben för Gränsbevakningsväsendet som chef för planerings- och ekonomienheten samt chef för gränskontroll- och beredskapsenheten vid gräns- och sjöavdelningen. Han har avlagt generalstabsofficersexamen år 2009 och har befordrats till överste 21.3.2021.

Överste Jaakko Olli befordras till brigadgeneral 1.1.2027.

]]>

Ändringar i Gränsbevakningsväsendets ledning i början av år 2027

Fri, 14 Aug 2026 12:11:00 GMT

Överste Jaakko Olli befordras till brigadgeneral 1.1.2027 och utnämns till tjänsten som general vid Gränsbevakningsväsendet för tiden 1.1.2027–31.12.2030. Olli förordnas till befattningen som avdelningschef för tekniska avdelningen vid staben för Gränsbevakningsväsendet från och med 1.1.2027. Överste Olli tjänstgör för närvarande i befattningen som kommendör för Sydöstra Finlands gränsbevakningssektion, i vilken han har tjänstgjort sedan början av året 2025. Olli har tidigare arbetat vid staben för Gränsbevakningsväsendet som chef för planerings- och ekonomienheten samt chef för gränskontroll- och beredskapsenheten vid gräns- och sjöavdelningen. Han har avlagt generalstabsofficersexamen år 2009 och har befordrats till överste 21.3.2021.

Kommodor Jani Järäinen utnämns till tjänsten som kommodor för tiden 1.1.2027–30.9.2033 och förordnas till befattningen som kommendör för Finska vikens sjöbevakningssektion från och med 1.1.2027. Kommodor Järäinen tjänstgör för närvarande i befattningen som enhetschef för gräns- och sjöavdelningens enhet för internationellt samarbete vid staben för Gränsbevakningsväsendet, i vilken han har tjänstgjort sedan 1.1.2024. Järäinen har avlagt generalstabsofficersexamen och han befordrades till kommodor 21.3.2026.

Överstelöjtnant Tommi Tiittanen befordras till överste 1.1.2027 och utnämns till tjänsten som överste för tiden 1.1.2027–31.8.2033. Tiittanen förordnas till befattningen som kommendör för Sydöstra Finlands gränsbevakningssektion från och med 1.1.2027. Överstelöjtnant Tiittanen tjänstgör i befattningen som chef för gräns- och sjöavdelningens underrättelsecenter vid staben för Gränsbevakningsväsendet, i vilken han har tjänstgjort sedan 1.1.2025. Tiittanen har avlagt generalstabsofficersexamen och han har befordrats till överstelöjtnant den 21.3.2020.

Kommendör Mikko Hirvi utnämns till tjänsten som kommodor för tiden 1.1.2027–30.9.2037 och befordras till kommodor 1.1.2027. Hirvi förordnas till befattningen som kommendör för Västra Finlands sjöbevakningssektion från och med 1.1.2027. Kommendör Hirvi tjänstgör i befattningen som chef för gräns- och sjöavdelningens sjösäkerhetsenhet vid staben för Gränsbevakningsväsendet, i vilken han har tjänstgjort sedan 1.1.2025. Han har avlagt generalstabsofficersexamen och han befordrades till kommendör 21.3.2021.

Gränsbevakningsväsendets militära tjänster kan tillsättas utan att ledigförklara dem.

]]>

Gränsbevakningsväsendet stöder Estland i gränssäkerhetsuppgifter

Wed, 05 Aug 2026 12:38:00 GMT

Stödet som Gränsbevakningsväsendet skickar till Estland består av en gränspatrull och en patrullbil. Patrullen stöder gränssäkerhetsuppgifter i hamnen och på flygfältet i Tallinn, och därmed stöder de samtidigt även Finlands gränssäkerhet.

Stödet, som baserar sig på Prüm-beslutet av Europeiska unionens råd och avtalet mellan Gränsbevakningsväsendet och Polis- och gränsbevakningsstyrelsen i Estland, anknyter till företeelsen av olaglig inresa från Belarus till de baltiska länderna och därifrån vidare till Finland och övriga Europa.

Omfattningen och behovet av stödet bedöms tillsammans med myndigheterna i Estland. Stödet kan vid behov utvidgas eller fortsättas.

– Internationellt samarbete är viktigt för Finlands gränssäkerhet. Särskilt samarbetet med grannländerna är nödvändigt för bekämpning av olagliga inresor och gränsöverskridande brottslighet. Det är viktigt för oss att utveckla vår förmåga att både erbjuda och ta emot stöd, säger löjtnant Markus Haapasaari, byråofficer för enheten för internationellt samarbete vid staben för Gränsbevakningsväsendet.

]]>

Beredskap är en del säkert båtliv

Fri, 10 Jul 2026 06:00:00 GMT

Gränsbevakningsväsendet leder sjöräddningen. Vi sammanfattar information och ger råd för att stöda säkert båtliv.

Båtförarnas mest typiska utmaningar under de senaste åren har varit motorfel, att få slut på bränsle samt brister i utrustning. Genom att följa våra råd kan du undvika svårigheter till sjöss och larma hjälp.

Gör så här innan du ger dig ut på sjön

Kontrollera din båts utrustning och sjöduglighet. Utför alltid en kontroll före avfärden. Det är ett effektivt sätt att förhindra att båtfärden avbryts eller att man råkar i en olycka.

Säkerhetsutrustning att ha med sig på färden:

Åror, paddel eller ankare med lina, redskap för tömning av farkosten.
Godkända räddningsvästar för alla som befinner sig i båten. Kom ihåg att endast påklädda räddningsvästar hjälper i en nödsituation.
Sjökort för navigering. På områden där störningar i positionsbestämningssystem framkommit är det bra att ha med sig traditionell navigationsutrustning, det vill säga sjökort och kompass.
Tillräckligt med bränsle och mer i reserv. Kontrollera och säkerställ att motorn fungerar som den ska.
Fungerande kommunikationsutrustning och ström eller reservbatteri.

Kontrollera väderprognosen och planera rutten

Kontrollera väderprognosen. Informera dina anhöriga eller bekanta om den planerade rutten och meddela om eventuella ändringar i den. Informera dem också om din båts signalement.

Hjälp i nödsituationer

I nödsituation kan du alltid ringa sjöräddningens larmnummer 0294 1000 eller det allmänna nödnumret 112.

I vissa situationer är det bra att veta hur man ska själv agera genast, exempelvis om båten håller på att sjunka. När du upptäcker tecken på att båten kommer att kapsejsa eller sjunka, larma hjälp och följ följande anvisningar.

Om din båt är i fara att sjunka, larma hjälp, klä på dig räddningsväst och förflytta dig till ytterdäcket.
Det kan vara svårt att ta sig ut om du befinner dig inne i båten när båten sjunker. Räddningsväst som gått av inne i båten kan göra det ännu svårare att ta sig ut ur båten.
Stanna inte för att rädda ägodelar, om det finns en risk att båten sjunker.
Bekanta dig med nödutgångarna i din båt på förhand och säkerställt att det inte finns hinder framför dem.

Våra rekommendationer

Gränsbevakningsväsendet rekommenderar att man alltid har på sig räddningsväst när man är ute med båten. Följ din position kontinuerligt och håll utkik efter övrig båttrafik. Genom att vara nykter till sjöss säkerställer du en tryggare resa.

Sjöräddningens larmnummer

0294 1000

Allmänt nödnummer

112

Fler tips om båtlivssäkerhet

Anvisningar för personer som rör sig till havs | Gränsbevakningsväsendet

Anvisningar för båtförare – bland annat kontroller före avfärd Anvisningar för båtförare | Gränsbevakningsväsendet

Hjälp! Båtägarens säkerhetshandbok | Gränsbevakningsväsendet

Om stabiliteten försvinner, hur tar man sig ut ur båten? (YouTube-länk) Video på finska.

Video om nödavbrytare. (YouTube-länk) Video på finska.

]]>

Östersjöländerna övade tillsammans maritim gränsövervakning i Lettland

Mon, 06 Jul 2026 07:55:00 GMT

I sakkunnigemötet deltog sakkunniga från Finland, Lettland, Litauen, Estland, Tyskland, Norge, Polen, Frontex och EMSA. Från Gränsbevakningsväsendet deltog kommendör Ilja Iljin och kaptenlöjtnant Nico Mäkelä.

I RONIS 2026-övningen deltogs inom ramen för MMO-operationen med RV92-fartyg som bemannades vakt om vakt i samarbete av båda sjöbevakningssektionerna. Utöver Finland deltog Lettland och Litauen i övningen med båtmateriel.

Kustbevakningsbåt 92 skjuter en vattenstråle till Bärtas fördäck för att släcka eld i övningssituation.

I Baltic Sea Region Border Control Cooperation (BSRBCC Sea Border Surveillance Experts Meeting) seminariet för sakkunniga behandlades

användning av obemannade yt- och luftfarkoster (drönare) i gränsövervakning
skyddandet av den kritiska undervattensinfrastrukturen
utnyttjande av verktyg som EMSA och Frontex tillhandahåller.

Därtill var syftet med sakkunnigemötet att utveckla kompetens samt att nätverka med de andra deltagarländernas sakkunniga inom maritim gränsövervakning.

RONIS-övningen bestod av fyra delövningar med följande teman:

Stoppande av suspekt fartyg, fartygets besittningstagande, det vill säga boarding samt genomförande av fartygskontroll och gripanden
Utförandet av sjöräddningsuppdrag, verksamhet som ledare på olycksplatsen, efterspaningsåtgärder på ytfarkoster, räddning av offer från vattnet och från räddningsflotte
Brandbekämpning, assistans av fartyg i sjönöd samt stödande i brandbekämpning
Nödbogseringsövning.

Kustbevakningsbåt 92 skjuter en vattenstråle till Bärtas fördäck för att släcka eld i övningssituation.

Syftet med övningen var bland annat att utveckla den operativa kompetensen, delande och inlärning av bästa praxis samt inlärning av förfaranden inom internationellt samarbete.

Samarbetet med representanterna för de andra deltagarländerna var utmärkt både i övningen och på sakkunnigemötet. Det var väldigt lärorikt att jämföra verksamhetssätten samt identifierade styrkor och utmaningar med olika tekniska system samt å andra sidan anknytande till likadana uppdragsfält med de andra deltagarna.

]]>

Kustbevakningsfunktionernas sektorsövergripande sjöoperation börjar på Östersjön

Mon, 29 Jun 2026 08:14:00 GMT

Gränsbevakningsväsendet agerar som operationens nationella kontaktpunkt i Finland och koordinerar deltagandet av övriga finländska myndigheter. Från Finland, i tillägg med Gränsbevakningsväsendet, deltar Transport- och kommunikationsverket Traficom med anknytning till handelsfartygstrafikens övervakningsgranskningar samt Livskraftscentralen i Sydvästra Finland och Ålands landskapsstyrelse med anknytning till fiskeövervakning.

Med operationen strävar Gränsbevakningsväsendet bland annat efter att utveckla europeiskt och regionalt samarbete inom kustbevakningsfunktioner. Inom operationens ramar kan vi dessutom sammankoppla tjänster som EU-byråerna erbjuder med våra nationella förmågor. EU-byråernas tjänster består av bland annat obemannade luftfartyg (RPAS) och övriga system och satellittjänster som utnyttjas vid bildandet av den maritima lägesbilden.

Östersjön är grund, trång och ett av de mest trafikerade havsområdena i världen. Risken för maritima olyckor är hög på grund av skuggflottan, de rådande satellitpositioneringsstörningarna och avvikelserna i fartygstrafikens automatiska identifieringssystem (AIS). Aktivt samarbete främjar riskhanteringen. Europeiska sektorsövergripande sjöoperationer har arrangerats på Östersjön sedan 2023.

EMSA är den Europeiska sjösäkerhetsbyrån. Frontex är den Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån. EFCA är den Europeiska fiskerikontrollbyrån.

Med kustbevakningstjänster (Kommissionens rekommendation (EU) 2021/1222) anses följande maritima myndighetstjänster: a) sjösäkerhet, inbegripet trafikledning för fartyg; b) tjänster för fartygsolyckor och sjöräddning; c) fiskeriinspektion och fiskerikontroll; d) kontroll av sjögränserna; e) skydd av och insatser för havsmiljön; f) förebyggande och bekämpande av människohandel och smuggling och därmed sammanhängande brottsbekämpning på det sjörättsliga området; g) sjöräddning; h) sjöövervakning; i) sjötullens verksamhet; j) sjöolyckor och katastrofinsatser; k) sjöfartsskydd, fartygs- och hamnsäkerhet.

]]>

Gränsbevakningsväsendets drönaravvärjningsförmåga utvecklas

Thu, 25 Jun 2026 09:00:00 GMT

Gränsbevakningsväsendet håller på att bygga upp sin förmåga till avvärjning av drönare. Målbilden för systemet är att det ska basera sig på ett fast övervaknings- och påverkanssystem, patrullernas avvärjningsutrustning samt skyddade fordon och båtar med avvärjningsförmåga som används på nationell nivå. Systemet ska göras kompatibelt med övriga säkerhetsmyndigheters system.

Gränsbevakningsväsendet inleder anskaffningen av patrullfordon och patrullbåtar med avvärjningsförmåga med finansiering som nu ska beviljas. Dessa ska användas nationellt i samband med gränssäkerhetsuppdrag, för att övervaka och trygga den territoriella integriteten och för att skydda kritisk infrastruktur. Gränsbevakningsväsendet kommer först att anskaffa evalueringsversioner av patrullfordonet och patrullbåten, den smarta nätverkslösningen för dessa samt integreringen av data i det operativa ledningssystemet. Lösningarna evalueras under 2027 och början av 2028. Efter evalueringarna bereds upphandlingen av patrullbåts- och fordonsserierna. Beslut om finansieringen av denna kommer fattas av nästa regering.

Patrullbilen och patrullbåten kommer båda att utrustas med samma prestationsförmåga, apparatur och system. Lösningarna bereds och levereras av ett finsk-nordiskt industrikonsortium som leds av Gränsbevakningsväsendet. De skyddade patrullbåtarna med påverkansförmåga levereras av Marine Alutech Oy Ab. De motsvarande patrullbilarna levereras av Saab AB som bygger bilarna på en Sisu GTP-ram. Den smarta nätverkslösningen levereras av Nokia Oyj. Integreringen av data i Gränsbevakningsväsendets och övriga säkerhetsmyndigheters ledningssystem levereras av det finländska bolaget 61N Solutions Oy.

Idag ordnades ett möte för konsortiet i Helsingfors, där Gränsbevakningsväsendet undertecknade ett avtal med Marine Alutech Oy Ab och avsiktsförklaringar med Saab AB och Nokia Oyj. I avsiktsförklaringarna ställde parterna upp målet att ingå leveransavtal före slutet av 2026. Gränsbevakningsväsendet har redan ett avtal med 61N Solutions Oy.

]]>

Gränsbevakningsväsendet får 44 miljoner euro för anskaffning av antidrönarförmåga

Tue, 23 Jun 2026 10:35:00 GMT

Gränsbevakningsväsendet har påbörjat anskaffningen av ett fast övervaknings- och påverkanssystem avsett för östgränsen och kusten. Gränsbevakningsväsendet bygger ett fast system i de viktigaste områdena under 2026 med finansiering som nu beviljats. Systemets omfattning och avvärjningsförmåga kommer att utökas under 2027–2029 så att de uppnår målbilden. För detta används också EU-finansiering på cirka 36 milj. euro som man ansöker om som bäst. Gränsbevakningsväsendets system ska göras kompatibelt med Försvarsmaktens och polisens system.

En rörlig nationell observations- och påverkansförmåga är en väsentlig del av det nationella mångbottnade antidrönarsystemet. Gränsbevakningsväsendet inleder anskaffningen av patrullfordon och patrullbåtar med avvärjningsförmåga med hjälp av finansiering som nu föreslås. Gränsbevakningsväsendet verkställer även en livscykeluppdatering av utsjöbevakningsfartyget Turvas operativa system. Uppdateringen omfattar bland annat effektivare antidrönarsystem.

Gränsbevakningsväsendet tar också två nya utsjöbevakningsfartyg med effektiva observations- och påverkansförmågor i bruk under åren 2026 och 2027.

”Regeringens proposition snabbar upp utvecklingen av antidrönarförmågan. Gränsbevakningsväsendet använder nationell finansiering och EU-finansiering för att bygga upp ett system som effektiviserar observationen och avvärjningen av drönare, myndighetssamarbetet och brottsutredningen. Vi och industrin måste tillsammans ha hög beredskap att uppdatera våra teknologier och metoder när behoven ändras”, säger avdelningschefen för tekniska avdelningen vid staben för Gränsbevakningsväsendet, generalmajor Jari Tolppanen.

]]>

Gränsmuseet är öppet för allmänheten under sommaren

Tue, 16 Jun 2026 11:04:00 GMT

Museets sommaröppettider och besöksanvisningar hittar du på sidan Gränsmuseets kontaktuppgifter och besöksanvisningar | Gränsbevakningsväsendet

Gränsmuseets basutställning Finlands försvarare – Gränsbevakningsväsendet i kärnan av gränssäkerhet då och nu har kompletterats och uppdaterats, varvid det finns mycket att se både för nya gamla museibesökare.

Utställningen presenterar gränsbevakarnas arbete under hela Gränsbevakningsväsendet historia. Vi berättar om gränssäkerhet samt om anknytande företeelser och om hur de har ändrat Gränsbevakningsväsendets verksamhets under åren. Dessutom kan du bekanta dig med arbetet av Gränsbevakningsväsendets flygpersonal som livräddare samt med krigstida gränstruppernas historia.

Välkommen till Gränsmuseet!

]]>

Gränsbevakningsväsendet deltog i oljebekämpningsövningen Puhas Meri

Mon, 15 Jun 2026 12:54:00 GMT

I övningsscenariot hade ett oljetankfartyg gått på grund, med följden att fartygets lasttank gick sönder och 1 500 m³ olja läckte ut i havet. Under de två dagarna övade man internationellt samarbete för uppsamling av olja, överföring av den uppsamlade oljan mellan fartyg (ship to ship transfer) samt överföring till en tank för mellanlagring i hamnen (ship to shore transfer). För att hantera en stor maritim miljöolycka behövs internationellt samarbete och stöd från övriga Östersjöstater. Under gemensamma övningar utvecklas gemensamma verksamhetsmodeller och man kan samla erfarenheter av grannländernas metoder och prestationsförmågor, vilket ger förmåga till smidigt samarbete i skarpt läge.

Louhi förbereder sig för överföring av den uppsamlade oljan i hamnen.

BF Turva förbereder sig för överföring av den uppsamlade oljan i hamnen.

I övningen deltog sammanlagt 11 fartyg från Estland och Finland. Från Finland deltog Gränsbevakningsväsendets bevakningsfartyg Turva, Marinens Louhi och avtalsfartyget för oljebekämpning Grisslan. Dessutom flög Gränsbevakningsväsendets övervakningsflygplan Dornier i övningsområdet under båda dagarna för att göra visuella observationer av oljans utbredning. I övningen deltog även sakkunniga från Gränsbevakningsväsendet.

BF Turva och AG Louhi samlar upp olja ur havet med sveparmar.

Under övningen användes och delades en gemensam lägesbild genom Gränsbevakningsväsendets informationssystem MERT, och man presenterade Finlands arrangemang för bekämpning av miljöskador för representanter för Estlands klimatministerium och estniska statens revisionsverk.

En grupp representanter för de estniska ministerierna som åskådare under övningen.

I Finland är bekämpning av miljöskador flermyndighetsverksamhet med deltagare från ett stort antal myndigheter, som till exempel Marinen, statliga affärsverk och sakkunniginrättningar. I enlighet med räddningslagen sörjer Gränsbevakningsväsendet för räddningsverksamhet vid oljeskador och fartygskemikalieolyckor som skett på finskt territorialvatten och inom Finlands ekonomiska zon samt samordnar beredskapen för detta. Vid kusten och stränderna ansvarar välfärdsområdenas räddningsverk för bekämpningen. Frivilliga oljebekämpningsgrupper deltar i rengöringen av stränderna och oljeskadade djur.

Mer information: media@raja.fi

]]>

Rajamme Vartijat 1/2026 firar Utbildning 100 år

Mon, 15 Jun 2026 10:52:00 GMT

Gränsmuseets sakkunnig Jani Loijas förklarar de första stegen i Gränsbevakningsväsendets utbildning i sin text. Gräns- och sjöbevakningsskolan berättar om sin nuvarande verksamhet samt om officersutbildningen. Sjöbevakares kompetens och sjösäkerhetsutbildning kompletterar lägesbilden.

Därtill berättar Rajamme Vartijat om dagens beväringsutbildning samt om gränsbevakarnas och beredskapsplutonernas utbildning. I en av artiklarna presenterar Lapplands gränsbevakningssektion sitt introduktionsprogram som fått beröm.

Dessutom berättar Petri Nevalainen om introducering av vårt nya program för bättre funktionsförmåga – såhär främjar Gränsbevakningsväsendet sina medarbetares arbetsförmåga och välbefinnande. Till slut kan du även bekanta dig med Årets väktare av våra gränser, premiärlöjtnant Sami Lappi.

Rajamme Vartijat är Gränsbevakningsväsendets tidning som utkommer två gånger om året och som behandlar olika aktuella teman. Vi berättar om arbetet vid Gränsbevakningsväsendet samt ger en bakgrund till aktuella företeelser inom Gränsbevakningsväsendets uppgiftsfält. Tidningen publiceras alltid först på nätet.

Rajamme Vartijat-tidningens huvudartiklar publiceras även på svenska:

Utbildningens första skeden vid Gränsbevakningsväsendet
Beredskapsplutonerna förlitar sig på forskningsdata och hård träning
Beredskapsjourhavande – samordnaren av informationsflödet och det oväntade

Öppna tidningen som PDF-fil.
Läs tidigare Rajamme Vartijat-tidningar på Rajamedia-webbsidan.

]]>