Raja.fi nyheter

Östersjöländerna övade tillsammans maritim gränsövervakning i Lettland

Mon, 06 Jul 2026 07:55:00 GMT

I sakkunnigemötet deltog sakkunniga från Finland, Lettland, Litauen, Estland, Tyskland, Norge, Polen, Frontex och EMSA. Från Gränsbevakningsväsendet deltog kommendör Ilja Iljin och kaptenlöjtnant Nico Mäkelä.

I RONIS 2026-övningen deltogs inom ramen för MMO-operationen med RV92-fartyg som bemannades vakt om vakt i samarbete av båda sjöbevakningssektionerna. Utöver Finland deltog Lettland och Litauen i övningen med båtmateriel.

Kustbevakningsbåt 92 skjuter en vattenstråle till Bärtas fördäck för att släcka eld i övningssituation.

I Baltic Sea Region Border Control Cooperation (BSRBCC Sea Border Surveillance Experts Meeting) seminariet för sakkunniga behandlades

användning av obemannade yt- och luftfarkoster (drönare) i gränsövervakning
skyddandet av den kritiska undervattensinfrastrukturen
utnyttjande av verktyg som EMSA och Frontex tillhandahåller.

Därtill var syftet med sakkunnigemötet att utveckla kompetens samt att nätverka med de andra deltagarländernas sakkunniga inom maritim gränsövervakning.

RONIS-övningen bestod av fyra delövningar med följande teman:

Stoppande av suspekt fartyg, fartygets besittningstagande, det vill säga boarding samt genomförande av fartygskontroll och gripanden
Utförandet av sjöräddningsuppdrag, verksamhet som ledare på olycksplatsen, efterspaningsåtgärder på ytfarkoster, räddning av offer från vattnet och från räddningsflotte
Brandbekämpning, assistans av fartyg i sjönöd samt stödande i brandbekämpning
Nödbogseringsövning.

Kustbevakningsbåt 92 skjuter en vattenstråle till Bärtas fördäck för att släcka eld i övningssituation.

Syftet med övningen var bland annat att utveckla den operativa kompetensen, delande och inlärning av bästa praxis samt inlärning av förfaranden inom internationellt samarbete.

Samarbetet med representanterna för de andra deltagarländerna var utmärkt både i övningen och på sakkunnigemötet. Det var väldigt lärorikt att jämföra verksamhetssätten samt identifierade styrkor och utmaningar med olika tekniska system samt å andra sidan anknytande till likadana uppdragsfält med de andra deltagarna.

]]>

Kustbevakningsfunktionernas sektorsövergripande sjöoperation börjar på Östersjön

Mon, 29 Jun 2026 08:14:00 GMT

Gränsbevakningsväsendet agerar som operationens nationella kontaktpunkt i Finland och koordinerar deltagandet av övriga finländska myndigheter. Från Finland, i tillägg med Gränsbevakningsväsendet, deltar Transport- och kommunikationsverket Traficom med anknytning till handelsfartygstrafikens övervakningsgranskningar samt Livskraftscentralen i Sydvästra Finland och Ålands landskapsstyrelse med anknytning till fiskeövervakning.

Med operationen strävar Gränsbevakningsväsendet bland annat efter att utveckla europeiskt och regionalt samarbete inom kustbevakningsfunktioner. Inom operationens ramar kan vi dessutom sammankoppla tjänster som EU-byråerna erbjuder med våra nationella förmågor. EU-byråernas tjänster består av bland annat obemannade luftfartyg (RPAS) och övriga system och satellittjänster som utnyttjas vid bildandet av den maritima lägesbilden.

Östersjön är grund, trång och ett av de mest trafikerade havsområdena i världen. Risken för maritima olyckor är hög på grund av skuggflottan, de rådande satellitpositioneringsstörningarna och avvikelserna i fartygstrafikens automatiska identifieringssystem (AIS). Aktivt samarbete främjar riskhanteringen. Europeiska sektorsövergripande sjöoperationer har arrangerats på Östersjön sedan 2023.

EMSA är den Europeiska sjösäkerhetsbyrån. Frontex är den Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån. EFCA är den Europeiska fiskerikontrollbyrån.

Med kustbevakningstjänster (Kommissionens rekommendation (EU) 2021/1222) anses följande maritima myndighetstjänster: a) sjösäkerhet, inbegripet trafikledning för fartyg; b) tjänster för fartygsolyckor och sjöräddning; c) fiskeriinspektion och fiskerikontroll; d) kontroll av sjögränserna; e) skydd av och insatser för havsmiljön; f) förebyggande och bekämpande av människohandel och smuggling och därmed sammanhängande brottsbekämpning på det sjörättsliga området; g) sjöräddning; h) sjöövervakning; i) sjötullens verksamhet; j) sjöolyckor och katastrofinsatser; k) sjöfartsskydd, fartygs- och hamnsäkerhet.

]]>

Gränsbevakningsväsendets drönaravvärjningsförmåga utvecklas

Thu, 25 Jun 2026 09:00:00 GMT

Gränsbevakningsväsendet håller på att bygga upp sin förmåga till avvärjning av drönare. Målbilden för systemet är att det ska basera sig på ett fast övervaknings- och påverkanssystem, patrullernas avvärjningsutrustning samt skyddade fordon och båtar med avvärjningsförmåga som används på nationell nivå. Systemet ska göras kompatibelt med övriga säkerhetsmyndigheters system.

Gränsbevakningsväsendet inleder anskaffningen av patrullfordon och patrullbåtar med avvärjningsförmåga med finansiering som nu ska beviljas. Dessa ska användas nationellt i samband med gränssäkerhetsuppdrag, för att övervaka och trygga den territoriella integriteten och för att skydda kritisk infrastruktur. Gränsbevakningsväsendet kommer först att anskaffa evalueringsversioner av patrullfordonet och patrullbåten, den smarta nätverkslösningen för dessa samt integreringen av data i det operativa ledningssystemet. Lösningarna evalueras under 2027 och början av 2028. Efter evalueringarna bereds upphandlingen av patrullbåts- och fordonsserierna. Beslut om finansieringen av denna kommer fattas av nästa regering.

Patrullbilen och patrullbåten kommer båda att utrustas med samma prestationsförmåga, apparatur och system. Lösningarna bereds och levereras av ett finsk-nordiskt industrikonsortium som leds av Gränsbevakningsväsendet. De skyddade patrullbåtarna med påverkansförmåga levereras av Marine Alutech Oy Ab. De motsvarande patrullbilarna levereras av Saab AB som bygger bilarna på en Sisu GTP-ram. Den smarta nätverkslösningen levereras av Nokia Oyj. Integreringen av data i Gränsbevakningsväsendets och övriga säkerhetsmyndigheters ledningssystem levereras av det finländska bolaget 61N Solutions Oy.

Idag ordnades ett möte för konsortiet i Helsingfors, där Gränsbevakningsväsendet undertecknade ett avtal med Marine Alutech Oy Ab och avsiktsförklaringar med Saab AB och Nokia Oyj. I avsiktsförklaringarna ställde parterna upp målet att ingå leveransavtal före slutet av 2026. Gränsbevakningsväsendet har redan ett avtal med 61N Solutions Oy.

]]>

Gränsbevakningsväsendet får 44 miljoner euro för anskaffning av antidrönarförmåga

Tue, 23 Jun 2026 10:35:00 GMT

Gränsbevakningsväsendet har påbörjat anskaffningen av ett fast övervaknings- och påverkanssystem avsett för östgränsen och kusten. Gränsbevakningsväsendet bygger ett fast system i de viktigaste områdena under 2026 med finansiering som nu beviljats. Systemets omfattning och avvärjningsförmåga kommer att utökas under 2027–2029 så att de uppnår målbilden. För detta används också EU-finansiering på cirka 36 milj. euro som man ansöker om som bäst. Gränsbevakningsväsendets system ska göras kompatibelt med Försvarsmaktens och polisens system.

En rörlig nationell observations- och påverkansförmåga är en väsentlig del av det nationella mångbottnade antidrönarsystemet. Gränsbevakningsväsendet inleder anskaffningen av patrullfordon och patrullbåtar med avvärjningsförmåga med hjälp av finansiering som nu föreslås. Gränsbevakningsväsendet verkställer även en livscykeluppdatering av utsjöbevakningsfartyget Turvas operativa system. Uppdateringen omfattar bland annat effektivare antidrönarsystem.

Gränsbevakningsväsendet tar också två nya utsjöbevakningsfartyg med effektiva observations- och påverkansförmågor i bruk under åren 2026 och 2027.

”Regeringens proposition snabbar upp utvecklingen av antidrönarförmågan. Gränsbevakningsväsendet använder nationell finansiering och EU-finansiering för att bygga upp ett system som effektiviserar observationen och avvärjningen av drönare, myndighetssamarbetet och brottsutredningen. Vi och industrin måste tillsammans ha hög beredskap att uppdatera våra teknologier och metoder när behoven ändras”, säger avdelningschefen för tekniska avdelningen vid staben för Gränsbevakningsväsendet, generalmajor Jari Tolppanen.

]]>

Gränsmuseet är öppet för allmänheten under sommaren

Tue, 16 Jun 2026 11:04:00 GMT

Museets sommaröppettider och besöksanvisningar hittar du på sidan Gränsmuseets kontaktuppgifter och besöksanvisningar | Gränsbevakningsväsendet

Gränsmuseets basutställning Finlands försvarare – Gränsbevakningsväsendet i kärnan av gränssäkerhet då och nu har kompletterats och uppdaterats, varvid det finns mycket att se både för nya gamla museibesökare.

Utställningen presenterar gränsbevakarnas arbete under hela Gränsbevakningsväsendet historia. Vi berättar om gränssäkerhet samt om anknytande företeelser och om hur de har ändrat Gränsbevakningsväsendets verksamhets under åren. Dessutom kan du bekanta dig med arbetet av Gränsbevakningsväsendets flygpersonal som livräddare samt med krigstida gränstruppernas historia.

Välkommen till Gränsmuseet!

]]>

Gränsbevakningsväsendet deltog i oljebekämpningsövningen Puhas Meri

Mon, 15 Jun 2026 12:54:00 GMT

I övningsscenariot hade ett oljetankfartyg gått på grund, med följden att fartygets lasttank gick sönder och 1 500 m³ olja läckte ut i havet. Under de två dagarna övade man internationellt samarbete för uppsamling av olja, överföring av den uppsamlade oljan mellan fartyg (ship to ship transfer) samt överföring till en tank för mellanlagring i hamnen (ship to shore transfer). För att hantera en stor maritim miljöolycka behövs internationellt samarbete och stöd från övriga Östersjöstater. Under gemensamma övningar utvecklas gemensamma verksamhetsmodeller och man kan samla erfarenheter av grannländernas metoder och prestationsförmågor, vilket ger förmåga till smidigt samarbete i skarpt läge.

Louhi förbereder sig för överföring av den uppsamlade oljan i hamnen.

BF Turva förbereder sig för överföring av den uppsamlade oljan i hamnen.

I övningen deltog sammanlagt 11 fartyg från Estland och Finland. Från Finland deltog Gränsbevakningsväsendets bevakningsfartyg Turva, Marinens Louhi och avtalsfartyget för oljebekämpning Grisslan. Dessutom flög Gränsbevakningsväsendets övervakningsflygplan Dornier i övningsområdet under båda dagarna för att göra visuella observationer av oljans utbredning. I övningen deltog även sakkunniga från Gränsbevakningsväsendet.

BF Turva och AG Louhi samlar upp olja ur havet med sveparmar.

Under övningen användes och delades en gemensam lägesbild genom Gränsbevakningsväsendets informationssystem MERT, och man presenterade Finlands arrangemang för bekämpning av miljöskador för representanter för Estlands klimatministerium och estniska statens revisionsverk.

En grupp representanter för de estniska ministerierna som åskådare under övningen.

I Finland är bekämpning av miljöskador flermyndighetsverksamhet med deltagare från ett stort antal myndigheter, som till exempel Marinen, statliga affärsverk och sakkunniginrättningar. I enlighet med räddningslagen sörjer Gränsbevakningsväsendet för räddningsverksamhet vid oljeskador och fartygskemikalieolyckor som skett på finskt territorialvatten och inom Finlands ekonomiska zon samt samordnar beredskapen för detta. Vid kusten och stränderna ansvarar välfärdsområdenas räddningsverk för bekämpningen. Frivilliga oljebekämpningsgrupper deltar i rengöringen av stränderna och oljeskadade djur.

Mer information: media@raja.fi

]]>

Rajamme Vartijat 1/2026 firar Utbildning 100 år

Mon, 15 Jun 2026 10:52:00 GMT

Gränsmuseets sakkunnig Jani Loijas förklarar de första stegen i Gränsbevakningsväsendets utbildning i sin text. Gräns- och sjöbevakningsskolan berättar om sin nuvarande verksamhet samt om officersutbildningen. Sjöbevakares kompetens och sjösäkerhetsutbildning kompletterar lägesbilden.

Därtill berättar Rajamme Vartijat om dagens beväringsutbildning samt om gränsbevakarnas och beredskapsplutonernas utbildning. I en av artiklarna presenterar Lapplands gränsbevakningssektion sitt introduktionsprogram som fått beröm.

Dessutom berättar Petri Nevalainen om introducering av vårt nya program för bättre funktionsförmåga – såhär främjar Gränsbevakningsväsendet sina medarbetares arbetsförmåga och välbefinnande. Till slut kan du även bekanta dig med Årets väktare av våra gränser, premiärlöjtnant Sami Lappi.

Rajamme Vartijat är Gränsbevakningsväsendets tidning som utkommer två gånger om året och som behandlar olika aktuella teman. Vi berättar om arbetet vid Gränsbevakningsväsendet samt ger en bakgrund till aktuella företeelser inom Gränsbevakningsväsendets uppgiftsfält. Tidningen publiceras alltid först på nätet.

Rajamme Vartijat-tidningens huvudartiklar publiceras även på svenska:

Utbildningens första skeden vid Gränsbevakningsväsendet
Beredskapsplutonerna förlitar sig på forskningsdata och hård träning
Beredskapsjourhavande – samordnaren av informationsflödet och det oväntade

Öppna tidningen som PDF-fil.
Läs tidigare Rajamme Vartijat-tidningar på Rajamedia-webbsidan.

]]>

EMSA:s luftfartyg stöder den maritima lägesbilden på sommaren

Mon, 08 Jun 2026 08:36:00 GMT

EMSA:s obemannade luftfartyg, alltså RPAS (Remotely Piloted Aircraft Systems), stöder Gränsbevakningsväsendet i maritima kustbevakningsfunktioner. Kustbevakningsfunktioner är ett brett europeiskt begrepp som innefattar gränsövervakning i havsområdet, sjösäkerhet, sjöfartsskydd, sjöräddning, fiskeövervakning, tullövervakning, allmän lagövervakning till havs samt skydd av den marina miljön. Obemannade luftfartygssystemets övervakningsförmåga och kapacitet utnyttjas ettdera direkt hos Gränsbevakningsväsendet eller som stöd för övriga myndigheter.

Tyngdpunkten i verksamheten ligger på ovannämnda kustbevakningsfunktioner på norra Östersjön, främst utanför skärgården. Sjöbevakningssektionerna planerar flygen som en del av sin operativa verksamhet. Ledningscentralen vid Västra Finlands sjöbevakningssektion leder flygen som verkställs i Finlands luftrum. Flygen genomförs från juni ända fram till hösten.

– Obemannad luftfart har varit en del av Gränsbevakningsväsendets verksamhet redan i flera år. Luftfartyg av denna storlek erbjuder ett omfattande verksamhetsområde på öppna havet och förbättrar vår lägesbild över havsområdet. Flygningarna kompletterar vår patrullering till havs, som vi utför med båtar, fartyg, helikoptrar och övervakningsflygplan, berättar gränssäkerhetssakkunnig, kommendörkapten Pekka Parkkali från staben för Gränsbevakningsväsendet.

RPAS-flygningsverksamhetens avtalsleverantör är Airbus Helicopters och flygningsverksamheten genomförs med ett Flexrotor-luftfartyg. Det fjärrstyrda luftfartyget har fasta vingar och kan operera i luften i flera timmar på ett vidsträckt område. Luftfartyget är en så kallad VTOL-anordning (Vertical Take-Off and Landing), alltså klarar den av att starta och landa lodrätt med hjälp av sin rotor.

Operationen förbättrar lägesuppfattningen

Syftet med operationen är att öka Gränsbevakningsväsendets prestationsförmåga i gräns- och sjösäkerhetsuppdrag samt i övriga kustbevakningsfunktioner genom att utnyttja EMSA:s resurser på Finlands havsområden, vid kusten och i skärgården. Operationen bidrar till att skapa en bättre lägesuppfattning på öppet hav. Utöver övervakningsuppdragen är målet att upptäcka exempelvis eventuella otillåtna fartygsoljeutsläpp samt gränsöverskridande brottslighet och vid behov stödja sjöräddningsinsatser.

I tillägg med Finland deltar även Estland och Lettland i operationen detta år. Basen för RPAS-systemet ligger i Estland i Öselområdet, där starten och landningen äger rum. En basstation har grundats i Finland, vilket möjliggör operationer inom Skärgårdshavsområdet.

Flexrotor:

Spännvidd 3 m
Längd 2 m
Maximala vikten vid starten ca. 28 kg
Flygtid över 10 timmar
Flyghöjd ca. 1–3 km

Luftfartyget som Europeiska sjösäkerhetsbyrån skickat till Östersjön har fasta vingar. Luftfartyget övervakar situationen till havs och skickar lägesbilden till Östersjöområdets myndigheter nästan i realtid.

]]>

Gränsbevakningsväsendet testar tryggandet av undervattenskablar tillsammans med sina partners

Fri, 05 Jun 2026 06:57:00 GMT

Vi har nu testat en metod som baserar på distribuerad observation, med hjälp av vilken det är möjligt att identifiera en fara eller risk som närmar sig undervattenskablarna. Proaktiv eller snabb identifiering kan hindra eller åtminstone minska skadorna på undervattenskablar.

Projektet baserar sig på distribuerad akustisk observation, det vill säga DAS-teknologi, (Distributed Acoustic Sensing), där en optisk kabel observerar havsbottnens avvikande vibrationer. DAS-anordningen analyserar ändringar i den optiska kabelns ljusreflektioner, vilket tillåter oss att upptäcka exempelvis närmandet av ett fartyg som släpar ankare.

– Gränsbevakningsväsendet leder arbetet som baserar på EU:s handlingsplan för kabelsäkerhet för skyddandet av den kritiska maritima infrastrukturen på Östersjön. Genom att möjliggöra dessa tester främjar vi nya sätt att skydda den kritiska maritima infrastrukturen av EU:s kuststater vid Östersjön. Det är viktigt att även företag som äger kritisk infrastruktur deltar i verksamheten i tillägg till myndigheterna, berättar Ilja Iljin, sakkunnig vid staben för Gränsbevakningsväsendet som förbereder EU:s handlingsplans verkställande.

En fjärrstyrd undervattensrobot, alltså ett obemannat fartyg, sänktes ner i havet från bevakningsfartyget Uisko.

Efter lyckat fälttestande fortsätter utvecklandet av systemet i samarbete med våra partners.

I projektet deltar Sjökrigsskolan, Fingrid, Gasgrid, seismologiska institutet vid Helsingfors universitet. Geologiska forskningscentralen GTK, Seismologiska Institutionen vid Helsingfors Universitet samt Elisa, vars undervattenskabel varit föremålet för testandet. Därtill var material från Gränsbevakningsväsendet och Marinen med i testerna.

Skyddandet av den kritiska maritima infrastrukturen förutsätter ett nytt tillvägagångssätt, där myndigheterna och ägarna av den kritiska infrastrukturen samt forskare arbetar tillsammans för att möjliggöra nya lösningar. I sista hand är det medborgarna som vinner på att den kritiska infrastrukturen och därmed samhällets verksamhet kan skyddas.

]]>

Stödavdelning från Finland till Lettland

Tue, 26 May 2026 08:25:00 GMT

Stödavdelningen består av gränsövervakningspatruller som utför liknande gränssäkerhetsuppdrag i Lettland som de annars utför i Finland. Stödet fortsätter fram till den 14 juni 2026. Stödbegäran grundar sig på ett samarbetsavtal mellan Gränsbevakningsväsendet och Lettlands gränsbevakning samt ett Prüm-beslut. Prüm-stöd beviljas kortvarigt bland annat som stöd för en annan medlemsstat vid olika störningar, som nu vid Lettlands gräns, där antalet olagliga inresor har ökat när sommaren närmar sig.

Gränsbevakningsväsendets tjänstemän arbetar kontinuerligt runtom i Europa även genom Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån Frontex. Kommenderingarna syftar till att stödja upprätthållandet av gränssäkerheten i destinationsstaten.

Kommenderingarna utvecklar yrkeskompetensen hos Gränsbevakningsväsendets personal och ger en bättre uppfattning om Europas gränssäkerhetssituation och dess utveckling i olika länder. Finland mottar också stöd via Frontex.

Kommenderade tjänstemän från Frontex arbetar kontinuerligt i Finland och stöder Gränsbevakningsväsendet i gränssäkerhetsuppgifter.

]]>

Beväringsutbildningen förnyas vid gränsjägarkompanierna

Thu, 21 May 2026 11:35:00 GMT

Norra Karelens gränsbevakningssektion utbildar gränsjägare i Onttola och Lapplands gränsbevakningssektion i Ivalo. I gränsjägarkompanierna får beväringarna utbildning i krävande spaningsuppgifter. För närvarande är manskapets tjänstgöringstid 165 dygn medan ledarnas är 347 dygn. Kravet för beväringarnas kompetensnivå ökar, och manskapets tjänstgöringstid ändras till 347 dygn i den nya utbildningen.

Beväringsutbildningen i gränsjägarkompaniet vid Lapplands gränsbevakningssektion förnyas från och med juli inryckningskontingent II/2028 och i gränsjägarkompaniet vid Norra Karelens gränsbevakningssektion från och med januari inryckningskontingent I/2029. Därefter börjar en inryckningskontingent årligen vid Lapplands gränsbevakningssektion i juli och en inryckningskontingent vid Norra Karelens gränsbevakningssektion i januari.

Den förnyade gränsjägarutbildningen

Gränsbevakningsväsendet förnyar beväringsutbildningen så att den ännu bättre motsvarar det moderna stridsfältets krav och gränstruppernas krigstida uppgifter. I utbildningsreformen beaktas bland annat kraven och möjligheterna som militära allianser och ny teknologi medför.

Samtliga Gränsbevakningsväsendets beväringar utbildas i partigängar- och spaningsutbildning, där fokus ligger på vapen- och skjututbildning, pionjärutbildning, kommunikations- och medicinalutbildning samt överlevnadskunskaper. Beväringarna får också gränsbevakningsutbildning, som möjliggör arbete i Gränsbevakningsväsendets huvudsakliga uppgifter i undantagsförhållanden eller i olika krissituationer. Gränsjägarna som utbildas vid gränsen lär sig att agera i svåra omständigheter och att överleva i naturen.

Gränsjägarens mångsidiga och krävande utbildning förutsätter god hälsa och fysisk kondition samt stresstålighet. Eftersom utbildningen sker delvis i ödemark, är exempelvis skidkunskaper och erfarenhet av att röra sig i terrängen till fördel för den som utbildas. Gränsjägarutbildningen ger den värnpliktige en möjlighet att utmana sig själv i krävande uppgifter och naturförhållanden.

Frivillig militärtjänst för kvinnor vid Gränsbevakningsväsendet

Det är möjligt att söka sig till frivillig tjänstgöring för kvinnor till samtliga Gränsbevakningsväsendets utbildningsenheter. Från och med sommaren 2026 är det möjligt att genomföra frivillig militärtjänst för kvinnor i Lapplands gränsjägarkompani. Frivillig militärtjänst för kvinnor har redan tidigare varit möjlig i Onttola i Norra Karelen samt i Specialgränsjägarkompaniet i Immola genom specialtruppansökan.

Renovering av kasernerna och utbildningslokalerna stöder uppnåendet av utbildningsmålen

Gränsbevakningsväsendets förvaltningsenheter som ger utbildning har målmedvetet renoverat samt byggt nya mer funktionella och hälsosamma utbildnings- och inkvarteringslokaler för beväringar. Efter att kasernerna vid Lapplands gränsbevakningssektion färdigställs, fortsätter utvecklandet i Immola och Onttola.

Gränsbevakningsväsendet utbildar gränsjägare i Ivalo och Onttola samt specialgränsjägare i Immola. Sökandet till specialgränsjägare sker via specialtruppansökan och inträdesprov. Sökandet till gränsjägare sker i uppbåd.

]]>

Gränsbevakningsväsendet effektiviserade sin verksamhet inom Finska viken och sydöstra gränsområdet som en del av myndighetsresponsen

Fri, 15 May 2026 07:24:00 GMT

Gränsbevakningsväsendet upprätthåller beredskapen att intensifiera övervakningen och skyddsåtgärderna i enlighet med ändringarna i riskmiljön samt utvecklar sin övervaknings- och bekämpningsförmåga tillsammans med finska teknologiföretag. Övervakning och tryggande av den territoriella integriteten hör till Gränsbevakningsväsendets dagliga uppgifter.

Det finns inget annat att rapportera om fallet vid det här läget.

]]>

Gränsbevakningsväsendet inleder nytt samarbete inom drönarobservation med Elisa och Sensofusion

Fri, 08 May 2026 09:30:00 GMT

Gränsbevakningsväsendet har redan tidigare ingått ett avtal med Sensofusion om att anskaffa och bygga ett observationssystem mot drönare. De tekniska förutsättningarna för provanvändningen, som nu inleds, är resultatet av samarbetet mellan Elisa och Sensofusion. Under provanvändningen svarar alla parter för sina egna kostnader.

Sensornätverket producerar drönarobservationer som Gränsbevakningsväsendet kan utnyttja i sin övervakningsverksamhet. Provanvändningen effektiverar observerandet av drönare innan det egentliga systemet fullt införs och erbjuder Gränsbevakningsväsendet en möjlighet att utveckla sina verksamhetsmodeller och sin kompetens. Systemet bygger på Sensofusions identifieringsteknologi och Elisas digitala infrastruktur.

Gränsbevakningsväsendet utvecklar antidrönarförmågor både i sina egna separata projekt och i samarbete med andra myndigheter.

Gränsbevakningsväsendet deltar aktivt tillsammans med övriga myndigheter i byggandet av ett nationellt ramverk på flera nivåer för drönarobservation och antidrönarförmågor.

Inget enstaka övervakningssystem klarar av att på ett helhetsmässigt sätt observera alla drönare och det är därför en effektiv observationsförmåga ska byggas genom att utnyttja ett flertal olika teknologier.

Parternas synpunkter

– Upprätthållandet av gränssäkerheten förutsätter kontinuerlig utveckling av förmågor. Drönarobservation är en ny uppgift som inte kan lösas med endast ett system. Det är utmärkt att den finländska industrin har klarat av att snabbt stöda Gränsbevakningsväsendet i effektiverandet av gränssäkerheten, konstaterar avdelningschefen för tekniska avdelningen vid staben för Gränsbevakningsväsendet, generalmajor Jari Tolppanen.

– Som en finländsk operatör vill Elisa vara med i utvecklingen och erbjuda teknologi som ökar säkerheten. Samarbetet som inletts med Gränsbevakningsväsendet och Sensofusion stöder detta mål och visar hur man genom att kombinera data och nätverksinfrastruktur snabbt kan främja innovativa lösningar som förstärker Finlands övergripande säkerhet, säger Elisas verkställande direktör Topi Manner.

– Detta projekt är ett bra exempel på hurdan kompetens det finns i Finland och hur finländska företag klarar av att reagera snabbt när behovet så kräver, konstaterar Sensofusions verkställande direktör Tuomas Rasila.

Provanvändningens varaktighet och fortsättning

Provanvändningen pågår tills 30.9.2026 och beslut om att eventuellt fortsätta provanvändningen fattas separat.

Gränsbevakningsväsendet fortsätter planenligt utvecklande av drönarobservation och antidrönarförmågor både i myndighetssamarbete och med partners genom att ingående kartlägga olika tillämpliga teknologier.

]]>

Maritim säkerhet och CISE-informationsutbyte

Tue, 14 Apr 2026 12:22:00 GMT

Gränsbevakningsväsendet leder samarbetsövningen MARSEC EU 26, som är riktad mot EU:s brottsbekämpande myndigheter, kustbevakningar och flottor. Övningen utvecklar internationellt informationsutbyte och regionalt koordinerade motåtgärder mot maritima hot. Common Information Sharing Environment (CISE)-informationsutbytet testas under övningen.

Gränsbevakningsväsendet och svenska Kustbevakningen inleder utbytet av säkerhetsklassificerad information

Samutveckling av CISE-informationsutbytet med svenska Kustbevakningen har inletts. Målet är att utbytet av säkerhetsklassificerad information mellan Finland och Sverige börjar 2027 med CISE Classified Network-informationsutbytesmiljön. Gränsbevakningsväsendet diskuterar som bäst om CISE-informationsutbytet med övriga länder i Östersjöområdet.

Europeiska sjösäkerhetsbyrån EMSA kommer att dela ut information med Gränsbevakningsväsendet i CISE-informationsutbytesmiljön. Gränsbevakningsväsendet har beskrivit för EMSA önskemålen om de rapporter som stöder Gränsbevakningsväsendets verksamhet.

Användningsfallen och verksamhetsmodellerna har kartlagts

Informationen som utbyts i CISE-informationsutbytesmiljö kartlagdes genom att fastställa användningsfallen. Gränsbevakningsväsendet kan förhandla med EU-medlemsländer samt ämbetsverk om hurdan säkerhetsklassificerad information vi vill dela ut och ta emot. En stor grupp av Gränsbevakningsväsendets sakkunniga deltog i definieringsarbetet av användningsfallen och verksamhetsmodellerna. I kartläggningsprocessen identifierades också de informationssystem som informationen kommer ifrån. Helheten omfattar i tillägg med Gränsbevakningsväsendets information också övriga finska myndigheternas information. Förhandlingarna om övriga finska myndigheternas utdelande av information med CISE har inletts.

Teknisk planering och implementering av CISE pågår

Teknisk planering, implementeringsfasen och processen för bedömning av dataskyddets påverkan är pågående. Tekniska implementeringen av miljön för informationsutbytet har stark anknytning till Gränsbevakningsväsendets övriga datatekniska projekt.

CISE nod som planerats för testandet av informationsutbytesmiljön byggs som bäst med stöd av EMSA. Målet är att få en testnoden och de första testanvändningsfallen samt förflyttning av testdata så att de fungerar innan slutet av juni 2026. Målet med CISE Classified Network-miljön, som är under arbete, är att möjliggöra informationsutbyte av säkerhetsklassificerad information mellan EU-medlemsländer och miljön införs när EMSA skapat beredskapen för det.

Fördelarna med CISE-informationsutbytet

CISE möjliggör utbytet av säkerhetsklassificerad information (EU Restricted). Information som fås av partners kompletterar den egna maritima lägesbilden och möjliggör skapandet av bättre analyser.
Varje aktör kan använda sina egna datasystem och programvaror, till vilka informationen som man får av partnerna mottas via CISE.
CISE-informationsutbytet främjar brottsbekämpande myndigheternas och militära aktörernas samarbete mellan regionala myndigheter och organisationer som svarar för EU-områdets maritima säkerhet och kustbevakningsfunktioner samt EU-byråer.
CISE‑chattfunktionen möjliggör snabb, fokuserad och säker informationsdelning.

Extern finansiering som stöd för utvecklandet av Finlands internationella maritima lägesbild

Projektet Utvecklandet av internationell maritim lägesbild 2 som delfinansieras av Europeiska unionen får sin finansiering av Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden. Med hjälp av EHFVF:s finansiering främjar man bland annat havens säkerhet genom att stöda initiativ som ökar övervakning av havsområden och säkerställer deras hållbara användning. Med EHFVF-finansieringen på 1,4 miljoner euro planeras och byggs CISE-informationsutbytesmiljön för Gränsbevakningsväsendet. Genom miljön delas och mottas uppgifter om maritima lägesbilden med EU-medlemsländerna.

]]>

Gränsbevakningsväsendet anskaffar antidrönarsystem - investeringen på 5 miljoner euro förstärker Finlands gränssäkerhet

Tue, 24 Mar 2026 11:48:00 GMT

Anskaffningen förbättrar avsevärt Finlands gränsövervakningsförmåga och säkerhet mot hot som utgörs av obemannade luftfartyg. Investeringen är cirka fem miljoner euro och Europeiska unionen finansierar 90% av den.

– I tillägg med att anskaffningen utvecklar Finlands förmåga till bekämpning av drönare, stöder den på ett bra sätt även målsättningen som ställts i Europeiska kommissionens nya verksamhetsplan för drönarhot. Utmaningen är gemensam för hela Europa, framhäver biträdande chefen för Gränsbevakningsväsendet, konteramiral Tom Hanén om anskaffningens betydelse som en del av en mer omfattande europeisk säkerhetsutveckling.

Det nya antidrönarsystemet används för att upprätthålla gränssäkerheten, skydda Gränsbevakningsväsendets egna mål och verksamhet, förebygga och utreda brott, trygga den territoriella integriteten och vid sjöräddning. Systemet observerar, lokaliserar, identifierar och vid behov stör drönare som agerar otillåtet eller fientligt. Chefen för tekniska avdelningen, generalmajor Jari Tolppanen påpekar att utvecklingen fortsätter.

– Anskaffningen är viktig, men utvecklingen kommer att pågå i flera år. Vi förbereder som bäst ytterligare investeringar på tiotals miljoner euro för bekämpning av drönare. Vi är gärna med i att utveckla säkerhetsteknologier och ekosystem tillsammans med industrin. Teknologisuveräniteten och försörjningsberedskapen är viktiga, berättar Tolppanen.

Sensofusion Oy, som levererar systemet är en erfaren föregångare i att observera och bekämpa otillåten drönarverksamhet.

– Historian av vårt samarbete går tillbaka allt till de första åren av Sensofusion och Gränsbevakningsväsendets roll har därmed varit betydande i utvecklingen av vårt företag, konstaterar Sensofusion Oy:s verkställande direktör Tuomas Rasila.

Avtalet mellan Gränsbevakningsväsendet och Sensofusion Oy undertecknades 24.3.2026.

Konteramiral Tom Hanén och verkställande direktör Tuomas Rasila, Sensofusion Oy.

]]>

Gränsbevakningsväsendet firar sin 107-årsdag den 21 mars 2026

Fri, 20 Mar 2026 06:59:00 GMT

Personalens befordringar och belöningar

Republikens president har på årsdagen befordrat 36 tjänstemän vid Gränsbevakningsväsendet. Därtill befordrades 25 tjänstemän vid Gränsbevakningsväsendet i reserven.

Vid Gränsbevakningsväsendet den 21 mars 2026 befordras kommendör Jani Järäinen till kommodor.

Årets väktare av våra gränser 2025 är premiärlöjtnant Sami Lappi

Premiärlöjtnant Sami Lappi tjänstgör vid Lapplands gränsbevakningssektion. Premiärlöjtnant Lappi är en aktiv och yrkeskompetent arbetstagare, som är omtyckt och uppskattad både som sakkunnig och chef.

Förtjänstkors, -medaljer och -plaketter och statens tjänsteutmärkelsetecken

Inrikesministern har beviljat Gränsbevakningsväsendets personal Gränsbevakningsväsendets förtjänstkors (6 st.) och förtjänstmedaljer (66 st.). Chefen för Gränsbevakningsväsendet har beviljat personalen Gränsbevakningsväsendets förtjänstplaketter (3 st.). Republikens presidents har i tillägg beviljat 77 Gränsbevakningsväsendets tjänstemän statens tjänsteutmärkelsetecken.

I tillägg med Gränsbevakningsväsendets personal har följande samarbetsparter belönats

Inrikesministern har den 21 mars 2026 beviljat Gränsbevakningsväsendets förtjänstkors till följande personer för förtjänstfullt arbete till förmån för Gränsbevakningsväsendet:

utvecklingschef Artsi Alanne
ambassadör Piritta Asunmaa
generaldirektör Egert Belitšev
direktör Alexander Fritsch
resultatområdesdirektör Vesa Halonen
direktör Henri Hansson
kommundirektör Erno Heikkinen
stadsdirektör Tomas Häyry
räddningsdirektör Peter Johansson
understatssekreterare Satu Keskinen
regeringsråd Kari Klemm
verkställande direktör Kari Kosonen
biträdande polischef Seppo Kujala
brigadgeneral Ari Laaksonen
generallöjtnant Jari Mikkonen
juridisk rådgivare Juha Rainne
kanslichef Olli-Pekka Rantala
stadsdirektör Tuomo Sallinen
statssekreterare Jukka Salovaara
sjöfartsledare Sanna Sonninen
konteramiral Tuomas Tiilikainen
biträdande chef Jonna Turunen
ambassadör Teemu Turunen
generalmajor Jarmo Vähätiitto

Inrikesministern har den 21 mars 2026 beviljat Gränsbevakningsväsendets förtjänstmedalj till följande personer för förtjänstfullt arbete till förmån för Gränsbevakningsväsendet:

överkommissarie Juha Hietala
biträdande avdelningschef Niklas Karlman
kriminalöverkonstapel Seppo Kemppainen
säkerhetschef Pekka Nevalainen
akutvårdschef Tomi Nieminen
läkare Marko Pohjanpaju
produktionschef Petri Saarinen
informationsförvaltningschef Ari Takkinen
ansvarig handledare Olli Vesivalo

Chefen för Gränsbevakningsväsendet har den 21 mars 2026 beviljat Gränsbevakningsväsendets förtjänstplakett till följande utomstående personer, enheter och samfund för förtjänstfullt arbete till förmån för Gränsbevakningsväsendet:

Förtjänstplakett i brons:

säkerhets- och beredskapschef för social- och hälsovården Mikko Aaltonen
kaptenlöjtnant Kaarlo Bang
Finavia Oyj, Helsinki Airport Operations Centre
kapten Lasse Lahikainen
överväktare Roger Lanndér
Norra Karelens regionalbyrå
överkommissarie Hannu Rönkkö
kriminalkommissarie Kimmo Tuulenkari
överstelöjtnant (i.a.) Pasi Tyystjärvi

]]>

Gränsbevakningsväsendet ersätter sjöräddningshelikoptrarna i HVX-projektet

Fri, 13 Mar 2026 12:13:00 GMT

Målet med projektet är att ersätta de nuvarande sjöräddningshelikoptrarna med en multifunktionshelikoptertyp på 2030-talet. Projektet har också som uppgift att reda ut behoven och möjligheterna att ersätta de mindre helikoptrarna med samma helikoptertyp senare genom särskilt beslut. Därtill beaktas behoven av övriga myndigheter och intressentgrupperna.

– Gränsbevakningsväsendet har det mest prestationsdugliga sjöräddningshelikoptersystemet på Östersjöområdet. Den har visat sin styrka också i den ändrade säkerhetsmiljön där aktionsberedskap, smidigt användande av resurser och myndighetssamarbete framhävs. Gränsbevakningsväsendets minimimålsättning är att ersätta den nuvarande prestationsförmågan. Övervakningsförmågan, förmågan att inverka, nätverkandet och skyddet är nödvändiga att utveckla. Vi har också identifierat flera möjligheter till att förbättra helikoptersystemets kostnadseffektivitet, konstaterar HVX-projektets projektledare, generalmajor Jari Tolppanen.

Som bäst pågår skedet för begäran om information med de potentiella leverantörerna, som är Airbus, Bell, Leonardo och Sikorsky. I informationsbegäran kartlägger Gränsbevakningsväsendet helikoptertypernas lämplighet, risker, helikoptertillverkarnas leveransberedskap samt kostnadsverkningar. HVX-projektet mötte tillverkarna denna vecka.

– Under möten fick helikoptertillverkarna preciserande information om detaljerna i informationsbegäran. Med mötena säkerställdes att svaren på begäran om information kommer att vara möjligast högklassiga och jämförbara. Gränsbevakningsväsendets experter har utnämnts till projektgruppen och därmed kan jag främja projektet med trygghet, berättar projektchefen, kommendör Kimmo Ahvonen.

Helikoptertillverkarna svarar på begäran om information senast i april 2026. På basen av svaren förbereder Gränsbevakningsväsendet helikoptersystemets målbild samt utnyttjar uppgifterna i offertbegäran som inleds. Ersättandet av sjöräddningshelikoptrarna avgörs av följande regeringen.

]]>

Chefen för Polens gränsbevakningsmyndighet besökte Gränsbevakningsväsendet

Fri, 06 Mar 2026 11:49:00 GMT

Gränsbevakningsväsendets verksamhet presenterades i stor omfattning för chefen för Polens gränsbevakningsmyndighet. Till besöket hörde att bekanta sig med Finska vikens sjöbevakningssektion, Gräns- och sjöbevakningsskolan, Bevakningsflygdivisionen samt att bli insatt i östgränsens situation och gränsövervakningen vid Sydöstra Finlands gränsbevakningssektion.

Gränscheferna konstaterade att samarbetet mellan Finlands och Polens gränsbevakningsmyndigheter är på en bra nivå. Tätt samarbete och informationsutbyte är nödvändigt både i bekämpning av gränsöverskridande brottslighet och upprätthållandet av lägesbilden över gräns- och sjösäkerheten.

Till Polens delegation hörde också biträdande chefen för Polens gränsbevakningsmyndighet, brigadgeneral Grzegorz Niemiec och konteramiral Andrzej Prokopski från Polens sjöbevakning. Kommendörerna för förvaltningsenheterna som besöktes och avdelningschef, brigadgeneral Mika Rytkönen från staben för Gränsbevakningsväsendet deltog också i besöket.

]]>

Människosmugglingsfall koncentrerades på trafiken vid de inre gränserna år 2025

Thu, 05 Mar 2026 13:31:00 GMT

För trafiken vid de inre gränserna grundar uppskattningarna av antal på intervjuerna med personer som sökt asyl i Finland. I uppskattningarna har man endast beaktat berättelserna av de personer som själv kontaktat myndigheterna, för att till exempel söka asyl.

– Antalet är alltså sannolikt något i underkant. Vid de inre gränserna vet man i många fall inte varifrån och när personen kommit till Finland. I regel vet vi inte mycket alls om de personer som reser in i landet olagligt och inte själv anmäler sig hos myndigheterna, berättar kommendör Juho Vanhatalo från staben för Gränsbevakningsväsendet. Han arbetar som enhetschef för juridiska avdelningens brottsbekämpningsenhet vid staben för Gränsbevakningsväsendet.

Enligt Finlands strafflag är människosmuggling ordnande av olaglig inresa. Gränsbevakningsväsendet utreder över 90% av människosmugglingsfallen som upptäcks i Finland. Under år 2025 upptäckte Gränsbevakningsväsendet 71 misstänkta fall av ordnande av olaglig inresa, av vilka en tredjedel ansågs ha orsak till att misstänka grovt ordnande av olaglig inresa. Det är fråga om den grova formen bland annat då, när det misstänks att brottet skett som en del av verksamheten av en organiserad kriminell grupp.

Enligt Vanhatalo gäller det i huvuddelen av de människosmugglingsfallen som upptäckts i Finland, att de personer som olagligt förts in i landet har överskridit den yttre Schengengränsen på området av något annat medlemsland. Efter det har de smugglats till Finland eller genom Finland via de inre gränserna. Detta var situationen förra året i cirka 70% av fallen.

– Det är helt och hållet fråga om dold brottslighet. Detta betyder att myndigheterna inte i praktiken får kännedom om ett enda fall genom att någon skulle göra en polisanmälan. I stället upptäcks och uppdagas fallen i myndigheternas egen övervakning eller underrättelseinhämtning.

Enligt Gränsbevakningsväsendets observationer är det även ganska allmänt att smugglarna betalas summor som överstiger tiotusen euro för en olaglig inresa till Finland.

– Dessa är stora pengar för personer som lever i små omständigheter. Dessutom är faran att de samtidigt blir i skuld till smugglaren. Detta ökar risken att bli offer för ett brott eller själv begå brott, beskriver Vanhatalo om påverkan av människosmuggling på de som smugglats.

En del av fallen som upptäcks i flygtrafiken observeras i den avgående trafiken. År 2025 upptäcktes fem fall i vilka totalt åtta personer som smugglades. De blev fast då de försökte resa från Helsingfors-Vanda till Storbritannien och Irland. Under resan användes bland annat pass från Japan och Hongkong, som vid gränsen konstaterades vara förfalskade. Gränsbevakningsväsendet utreder nu det andra av fallen som grovt ordnande av olaglig inresa och grov människohandel.

Offren för människohandel som upptäcktes i flygplatsens avgående gränskontroll hade också anlänt till Finland via de inre gränserna. Enligt Vanhatalo har myndigheterna en bristfällig lägesbild över trafiken vid Schengenområdets inre gränser och myndigheternas möjligheter att ingripa i brottslingarnas resor över de inre gränserna är begränsade.

Ute i världen hör allvarlig internationell organiserad brottslighet till människosmuggling och anknytande utnyttjandet av de som smugglas. Människosmugglingsfallen som upptäcks i Finland är typiskt gärningar av kriminella grupper som når Finland endast till en del - till exempel så att man försöker smuggla människor via Finland till övriga Europa.

Vanhatalo konstaterar att man på basen av utredningarna som gjorts i Finland och samoperationerna med europeiska myndigheterna vet att människor förs olagligt in i Europa från länder i Sydostasien och Afrika. En del av de införda personerna är offer för koppleri, tvångsarbete eller andra förhållanden som kränker människovärdet.

En del av personerna som olagligt förts in i landet är smugglarnas betalande kunder. I dessa fall tillhör inget annat utnyttjande än det höga priset på resan. Ju mer pengar en person som olagligt förts till Finland har, desto bättre situation är han eller hon i.

– Däremot hamnar de personer som är i en sämre ställning i sådana förhållanden i Finland och Europa som ingen person borde hamna i. Det mest väsentliga skulle vara att upptäcka just de här personerna som är i den sämsta ställningen, sammanfattar Vanhatalo om problemet med människosmuggling.

Gränsbevakningsväsendet upprätthåller gränssäkerheten i Finland. Med detta ansesåtgärder som utförs i Finland och utomlands, med vilka man strävar efter att förhindra brott mot bestämmelser om överskridandet av riksgränsen och den yttre gränsen, och hot mot allmän ordning och säkerhet som orsakas av gränsöverskridande persontrafik, att bekämpa gränsöverskridande brottslighet samt att säkerställa gränsöverskridningens säkerhet.

Gränsbevakningsväsendet utför också polis- och tulluppgifter, efterspanings-, räddnings- och akutvårdsuppdrag, leder sjöräddningen, svarar för räddningsverksamheten vid fartygsoljeskador och fartygskemikalieolyckor som skett på Finlands territorialvatten och i ekonomiska zonen, samordnar beredskap inför dem och deltar i det militära försvaret av landet.

]]>

Gränsbevakningsväsendet tar Tursas ur drift

Mon, 02 Mar 2026 07:58:00 GMT

Gränsbevakningsväsendet överlämnade bevakningsfartyget Tursas till Försvarsmakten i januari 2026. Underhållna fartyget överläts till Kustflottan. Gemensamma beslutet är både ekonomiskt och hållbart. Marinen planerar fartygets fortsatta bruk för framtiden.

– Förflyttningen överensstämmer med statens fördel och är den mest ändamålsenliga lösningen. Kostnadseffektiv användning av fartyget för Gränsbevakningsväsendets uppgifter är inte längre möjligt, berättar chefen för fartygsenheten, Ville Puustinen från staben för Gränsbevakningsväsendet.

Ersätts med nya utsjöbevakningsfartyg - kombinationsfartygen införs stegvist

Gränsbevakningsväsendet har ett pågående projekt där två nya utsjöbevakningsfartyg i Turva-klassen byggs för att svara för Gränsbevakningsväsendets maritima uppgifter. Med förmågorna av de nya bevakningsfartygen klarar man av att svara på kraven som ställs av den förändrade verksamhetsmiljön samt utmaningarna som den medför. Projektet producerar förmågor till Gränsbevakningsväsendets maritima uppgifter för de följande årtiondena.

]]>