Raja.fi nyheter

Maritim säkerhet och CISE-informationsutbyte

Tue, 14 Apr 2026 12:22:00 GMT

Gränsbevakningsväsendet leder samarbetsövningen MARSEC EU 26, som är riktad mot EU:s brottsbekämpande myndigheter, kustbevakningar och flottor. Övningen utvecklar internationellt informationsutbyte och regionalt koordinerade motåtgärder mot maritima hot. Common Information Sharing Environment (CISE)-informationsutbytet testas under övningen.

Gränsbevakningsväsendet och svenska Kustbevakningen inleder utbytet av säkerhetsklassificerad information

Samutveckling av CISE-informationsutbytet med svenska Kustbevakningen har inletts. Målet är att utbytet av säkerhetsklassificerad information mellan Finland och Sverige börjar 2027 med CISE Classified Network-informationsutbytesmiljön. Gränsbevakningsväsendet diskuterar som bäst om CISE-informationsutbytet med övriga länder i Östersjöområdet.

Europeiska sjösäkerhetsbyrån EMSA kommer att dela ut information med Gränsbevakningsväsendet i CISE-informationsutbytesmiljön. Gränsbevakningsväsendet har beskrivit för EMSA önskemålen om de rapporter som stöder Gränsbevakningsväsendets verksamhet.

Användningsfallen och verksamhetsmodellerna har kartlagts

Informationen som utbyts i CISE-informationsutbytesmiljö kartlagdes genom att fastställa användningsfallen. Gränsbevakningsväsendet kan förhandla med EU-medlemsländer samt ämbetsverk om hurdan säkerhetsklassificerad information vi vill dela ut och ta emot. En stor grupp av Gränsbevakningsväsendets sakkunniga deltog i definieringsarbetet av användningsfallen och verksamhetsmodellerna. I kartläggningsprocessen identifierades också de informationssystem som informationen kommer ifrån. Helheten omfattar i tillägg med Gränsbevakningsväsendets information också övriga finska myndigheternas information. Förhandlingarna om övriga finska myndigheternas utdelande av information med CISE har inletts.

Teknisk planering och implementering av CISE pågår

Teknisk planering, implementeringsfasen och processen för bedömning av dataskyddets påverkan är pågående. Tekniska implementeringen av miljön för informationsutbytet har stark anknytning till Gränsbevakningsväsendets övriga datatekniska projekt.

CISE nod som planerats för testandet av informationsutbytesmiljön byggs som bäst med stöd av EMSA. Målet är att få en testnoden och de första testanvändningsfallen samt förflyttning av testdata så att de fungerar innan slutet av juni 2026. Målet med CISE Classified Network-miljön, som är under arbete, är att möjliggöra informationsutbyte av säkerhetsklassificerad information mellan EU-medlemsländer och miljön införs när EMSA skapat beredskapen för det.

Fördelarna med CISE-informationsutbytet

CISE möjliggör utbytet av säkerhetsklassificerad information (EU Restricted). Information som fås av partners kompletterar den egna maritima lägesbilden och möjliggör skapandet av bättre analyser.
Varje aktör kan använda sina egna datasystem och programvaror, till vilka informationen som man får av partnerna mottas via CISE.
CISE-informationsutbytet främjar brottsbekämpande myndigheternas och militära aktörernas samarbete mellan regionala myndigheter och organisationer som svarar för EU-områdets maritima säkerhet och kustbevakningsfunktioner samt EU-byråer.
CISE‑chattfunktionen möjliggör snabb, fokuserad och säker informationsdelning.

Extern finansiering som stöd för utvecklandet av Finlands internationella maritima lägesbild

Projektet Utvecklandet av internationell maritim lägesbild 2 som delfinansieras av Europeiska unionen får sin finansiering av Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden. Med hjälp av EHFVF:s finansiering främjar man bland annat havens säkerhet genom att stöda initiativ som ökar övervakning av havsområden och säkerställer deras hållbara användning. Med EHFVF-finansieringen på 1,4 miljoner euro planeras och byggs CISE-informationsutbytesmiljön för Gränsbevakningsväsendet. Genom miljön delas och mottas uppgifter om maritima lägesbilden med EU-medlemsländerna.

]]>

Gränsbevakningsväsendet anskaffar antidrönarsystem - investeringen på 5 miljoner euro förstärker Finlands gränssäkerhet

Tue, 24 Mar 2026 11:48:00 GMT

Anskaffningen förbättrar avsevärt Finlands gränsövervakningsförmåga och säkerhet mot hot som utgörs av obemannade luftfartyg. Investeringen är cirka fem miljoner euro och Europeiska unionen finansierar 90% av den.

– I tillägg med att anskaffningen utvecklar Finlands förmåga till bekämpning av drönare, stöder den på ett bra sätt även målsättningen som ställts i Europeiska kommissionens nya verksamhetsplan för drönarhot. Utmaningen är gemensam för hela Europa, framhäver biträdande chefen för Gränsbevakningsväsendet, konteramiral Tom Hanén om anskaffningens betydelse som en del av en mer omfattande europeisk säkerhetsutveckling.

Det nya antidrönarsystemet används för att upprätthålla gränssäkerheten, skydda Gränsbevakningsväsendets egna mål och verksamhet, förebygga och utreda brott, trygga den territoriella integriteten och vid sjöräddning. Systemet observerar, lokaliserar, identifierar och vid behov stör drönare som agerar otillåtet eller fientligt. Chefen för tekniska avdelningen, generalmajor Jari Tolppanen påpekar att utvecklingen fortsätter.

– Anskaffningen är viktig, men utvecklingen kommer att pågå i flera år. Vi förbereder som bäst ytterligare investeringar på tiotals miljoner euro för bekämpning av drönare. Vi är gärna med i att utveckla säkerhetsteknologier och ekosystem tillsammans med industrin. Teknologisuveräniteten och försörjningsberedskapen är viktiga, berättar Tolppanen.

Sensofusion Oy, som levererar systemet är en erfaren föregångare i att observera och bekämpa otillåten drönarverksamhet.

– Historian av vårt samarbete går tillbaka allt till de första åren av Sensofusion och Gränsbevakningsväsendets roll har därmed varit betydande i utvecklingen av vårt företag, konstaterar Sensofusion Oy:s verkställande direktör Tuomas Rasila.

Avtalet mellan Gränsbevakningsväsendet och Sensofusion Oy undertecknades 24.3.2026.

Konteramiral Tom Hanén och verkställande direktör Tuomas Rasila, Sensofusion Oy.

]]>

Gränsbevakningsväsendet firar sin 107-årsdag den 21 mars 2026

Fri, 20 Mar 2026 06:59:00 GMT

Personalens befordringar och belöningar

Republikens president har på årsdagen befordrat 36 tjänstemän vid Gränsbevakningsväsendet. Därtill befordrades 25 tjänstemän vid Gränsbevakningsväsendet i reserven.

Vid Gränsbevakningsväsendet den 21 mars 2026 befordras kommendör Jani Järäinen till kommodor.

Årets väktare av våra gränser 2025 är premiärlöjtnant Sami Lappi

Premiärlöjtnant Sami Lappi tjänstgör vid Lapplands gränsbevakningssektion. Premiärlöjtnant Lappi är en aktiv och yrkeskompetent arbetstagare, som är omtyckt och uppskattad både som sakkunnig och chef.

Förtjänstkors, -medaljer och -plaketter och statens tjänsteutmärkelsetecken

Inrikesministern har beviljat Gränsbevakningsväsendets personal Gränsbevakningsväsendets förtjänstkors (6 st.) och förtjänstmedaljer (66 st.). Chefen för Gränsbevakningsväsendet har beviljat personalen Gränsbevakningsväsendets förtjänstplaketter (3 st.). Republikens presidents har i tillägg beviljat 77 Gränsbevakningsväsendets tjänstemän statens tjänsteutmärkelsetecken.

I tillägg med Gränsbevakningsväsendets personal har följande samarbetsparter belönats

Inrikesministern har den 21 mars 2026 beviljat Gränsbevakningsväsendets förtjänstkors till följande personer för förtjänstfullt arbete till förmån för Gränsbevakningsväsendet:

utvecklingschef Artsi Alanne
ambassadör Piritta Asunmaa
generaldirektör Egert Belitšev
direktör Alexander Fritsch
resultatområdesdirektör Vesa Halonen
direktör Henri Hansson
kommundirektör Erno Heikkinen
stadsdirektör Tomas Häyry
räddningsdirektör Peter Johansson
understatssekreterare Satu Keskinen
regeringsråd Kari Klemm
verkställande direktör Kari Kosonen
biträdande polischef Seppo Kujala
brigadgeneral Ari Laaksonen
generallöjtnant Jari Mikkonen
juridisk rådgivare Juha Rainne
kanslichef Olli-Pekka Rantala
stadsdirektör Tuomo Sallinen
statssekreterare Jukka Salovaara
sjöfartsledare Sanna Sonninen
konteramiral Tuomas Tiilikainen
biträdande chef Jonna Turunen
ambassadör Teemu Turunen
generalmajor Jarmo Vähätiitto

Inrikesministern har den 21 mars 2026 beviljat Gränsbevakningsväsendets förtjänstmedalj till följande personer för förtjänstfullt arbete till förmån för Gränsbevakningsväsendet:

överkommissarie Juha Hietala
biträdande avdelningschef Niklas Karlman
kriminalöverkonstapel Seppo Kemppainen
säkerhetschef Pekka Nevalainen
akutvårdschef Tomi Nieminen
läkare Marko Pohjanpaju
produktionschef Petri Saarinen
informationsförvaltningschef Ari Takkinen
ansvarig handledare Olli Vesivalo

Chefen för Gränsbevakningsväsendet har den 21 mars 2026 beviljat Gränsbevakningsväsendets förtjänstplakett till följande utomstående personer, enheter och samfund för förtjänstfullt arbete till förmån för Gränsbevakningsväsendet:

Förtjänstplakett i brons:

säkerhets- och beredskapschef för social- och hälsovården Mikko Aaltonen
kaptenlöjtnant Kaarlo Bang
Finavia Oyj, Helsinki Airport Operations Centre
kapten Lasse Lahikainen
överväktare Roger Lanndér
Norra Karelens regionalbyrå
överkommissarie Hannu Rönkkö
kriminalkommissarie Kimmo Tuulenkari
överstelöjtnant (i.a.) Pasi Tyystjärvi

]]>

Gränsbevakningsväsendet ersätter sjöräddningshelikoptrarna i HVX-projektet

Fri, 13 Mar 2026 12:13:00 GMT

Målet med projektet är att ersätta de nuvarande sjöräddningshelikoptrarna med en multifunktionshelikoptertyp på 2030-talet. Projektet har också som uppgift att reda ut behoven och möjligheterna att ersätta de mindre helikoptrarna med samma helikoptertyp senare genom särskilt beslut. Därtill beaktas behoven av övriga myndigheter och intressentgrupperna.

– Gränsbevakningsväsendet har det mest prestationsdugliga sjöräddningshelikoptersystemet på Östersjöområdet. Den har visat sin styrka också i den ändrade säkerhetsmiljön där aktionsberedskap, smidigt användande av resurser och myndighetssamarbete framhävs. Gränsbevakningsväsendets minimimålsättning är att ersätta den nuvarande prestationsförmågan. Övervakningsförmågan, förmågan att inverka, nätverkandet och skyddet är nödvändiga att utveckla. Vi har också identifierat flera möjligheter till att förbättra helikoptersystemets kostnadseffektivitet, konstaterar HVX-projektets projektledare, generalmajor Jari Tolppanen.

Som bäst pågår skedet för begäran om information med de potentiella leverantörerna, som är Airbus, Bell, Leonardo och Sikorsky. I informationsbegäran kartlägger Gränsbevakningsväsendet helikoptertypernas lämplighet, risker, helikoptertillverkarnas leveransberedskap samt kostnadsverkningar. HVX-projektet mötte tillverkarna denna vecka.

– Under möten fick helikoptertillverkarna preciserande information om detaljerna i informationsbegäran. Med mötena säkerställdes att svaren på begäran om information kommer att vara möjligast högklassiga och jämförbara. Gränsbevakningsväsendets experter har utnämnts till projektgruppen och därmed kan jag främja projektet med trygghet, berättar projektchefen, kommendör Kimmo Ahvonen.

Helikoptertillverkarna svarar på begäran om information senast i april 2026. På basen av svaren förbereder Gränsbevakningsväsendet helikoptersystemets målbild samt utnyttjar uppgifterna i offertbegäran som inleds. Ersättandet av sjöräddningshelikoptrarna avgörs av följande regeringen.

]]>

Chefen för Polens gränsbevakningsmyndighet besökte Gränsbevakningsväsendet

Fri, 06 Mar 2026 11:49:00 GMT

Gränsbevakningsväsendets verksamhet presenterades i stor omfattning för chefen för Polens gränsbevakningsmyndighet. Till besöket hörde att bekanta sig med Finska vikens sjöbevakningssektion, Gräns- och sjöbevakningsskolan, Bevakningsflygdivisionen samt att bli insatt i östgränsens situation och gränsövervakningen vid Sydöstra Finlands gränsbevakningssektion.

Gränscheferna konstaterade att samarbetet mellan Finlands och Polens gränsbevakningsmyndigheter är på en bra nivå. Tätt samarbete och informationsutbyte är nödvändigt både i bekämpning av gränsöverskridande brottslighet och upprätthållandet av lägesbilden över gräns- och sjösäkerheten.

Till Polens delegation hörde också biträdande chefen för Polens gränsbevakningsmyndighet, brigadgeneral Grzegorz Niemiec och konteramiral Andrzej Prokopski från Polens sjöbevakning. Kommendörerna för förvaltningsenheterna som besöktes och avdelningschef, brigadgeneral Mika Rytkönen från staben för Gränsbevakningsväsendet deltog också i besöket.

]]>

Människosmugglingsfall koncentrerades på trafiken vid de inre gränserna år 2025

Thu, 05 Mar 2026 13:31:00 GMT

För trafiken vid de inre gränserna grundar uppskattningarna av antal på intervjuerna med personer som sökt asyl i Finland. I uppskattningarna har man endast beaktat berättelserna av de personer som själv kontaktat myndigheterna, för att till exempel söka asyl.

– Antalet är alltså sannolikt något i underkant. Vid de inre gränserna vet man i många fall inte varifrån och när personen kommit till Finland. I regel vet vi inte mycket alls om de personer som reser in i landet olagligt och inte själv anmäler sig hos myndigheterna, berättar kommendör Juho Vanhatalo från staben för Gränsbevakningsväsendet. Han arbetar som enhetschef för juridiska avdelningens brottsbekämpningsenhet vid staben för Gränsbevakningsväsendet.

Enligt Finlands strafflag är människosmuggling ordnande av olaglig inresa. Gränsbevakningsväsendet utreder över 90% av människosmugglingsfallen som upptäcks i Finland. Under år 2025 upptäckte Gränsbevakningsväsendet 71 misstänkta fall av ordnande av olaglig inresa, av vilka en tredjedel ansågs ha orsak till att misstänka grovt ordnande av olaglig inresa. Det är fråga om den grova formen bland annat då, när det misstänks att brottet skett som en del av verksamheten av en organiserad kriminell grupp.

Enligt Vanhatalo gäller det i huvuddelen av de människosmugglingsfallen som upptäckts i Finland, att de personer som olagligt förts in i landet har överskridit den yttre Schengengränsen på området av något annat medlemsland. Efter det har de smugglats till Finland eller genom Finland via de inre gränserna. Detta var situationen förra året i cirka 70% av fallen.

– Det är helt och hållet fråga om dold brottslighet. Detta betyder att myndigheterna inte i praktiken får kännedom om ett enda fall genom att någon skulle göra en polisanmälan. I stället upptäcks och uppdagas fallen i myndigheternas egen övervakning eller underrättelseinhämtning.

Enligt Gränsbevakningsväsendets observationer är det även ganska allmänt att smugglarna betalas summor som överstiger tiotusen euro för en olaglig inresa till Finland.

– Dessa är stora pengar för personer som lever i små omständigheter. Dessutom är faran att de samtidigt blir i skuld till smugglaren. Detta ökar risken att bli offer för ett brott eller själv begå brott, beskriver Vanhatalo om påverkan av människosmuggling på de som smugglats.

En del av fallen som upptäcks i flygtrafiken observeras i den avgående trafiken. År 2025 upptäcktes fem fall i vilka totalt åtta personer som smugglades. De blev fast då de försökte resa från Helsingfors-Vanda till Storbritannien och Irland. Under resan användes bland annat pass från Japan och Hongkong, som vid gränsen konstaterades vara förfalskade. Gränsbevakningsväsendet utreder nu det andra av fallen som grovt ordnande av olaglig inresa och grov människohandel.

Offren för människohandel som upptäcktes i flygplatsens avgående gränskontroll hade också anlänt till Finland via de inre gränserna. Enligt Vanhatalo har myndigheterna en bristfällig lägesbild över trafiken vid Schengenområdets inre gränser och myndigheternas möjligheter att ingripa i brottslingarnas resor över de inre gränserna är begränsade.

Ute i världen hör allvarlig internationell organiserad brottslighet till människosmuggling och anknytande utnyttjandet av de som smugglas. Människosmugglingsfallen som upptäcks i Finland är typiskt gärningar av kriminella grupper som når Finland endast till en del - till exempel så att man försöker smuggla människor via Finland till övriga Europa.

Vanhatalo konstaterar att man på basen av utredningarna som gjorts i Finland och samoperationerna med europeiska myndigheterna vet att människor förs olagligt in i Europa från länder i Sydostasien och Afrika. En del av de införda personerna är offer för koppleri, tvångsarbete eller andra förhållanden som kränker människovärdet.

En del av personerna som olagligt förts in i landet är smugglarnas betalande kunder. I dessa fall tillhör inget annat utnyttjande än det höga priset på resan. Ju mer pengar en person som olagligt förts till Finland har, desto bättre situation är han eller hon i.

– Däremot hamnar de personer som är i en sämre ställning i sådana förhållanden i Finland och Europa som ingen person borde hamna i. Det mest väsentliga skulle vara att upptäcka just de här personerna som är i den sämsta ställningen, sammanfattar Vanhatalo om problemet med människosmuggling.

Gränsbevakningsväsendet upprätthåller gränssäkerheten i Finland. Med detta ansesåtgärder som utförs i Finland och utomlands, med vilka man strävar efter att förhindra brott mot bestämmelser om överskridandet av riksgränsen och den yttre gränsen, och hot mot allmän ordning och säkerhet som orsakas av gränsöverskridande persontrafik, att bekämpa gränsöverskridande brottslighet samt att säkerställa gränsöverskridningens säkerhet.

Gränsbevakningsväsendet utför också polis- och tulluppgifter, efterspanings-, räddnings- och akutvårdsuppdrag, leder sjöräddningen, svarar för räddningsverksamheten vid fartygsoljeskador och fartygskemikalieolyckor som skett på Finlands territorialvatten och i ekonomiska zonen, samordnar beredskap inför dem och deltar i det militära försvaret av landet.

]]>

Gränsbevakningsväsendet tar Tursas ur drift

Mon, 02 Mar 2026 07:58:00 GMT

Gränsbevakningsväsendet överlämnade bevakningsfartyget Tursas till Försvarsmakten i januari 2026. Underhållna fartyget överläts till Kustflottan. Gemensamma beslutet är både ekonomiskt och hållbart. Marinen planerar fartygets fortsatta bruk för framtiden.

– Förflyttningen överensstämmer med statens fördel och är den mest ändamålsenliga lösningen. Kostnadseffektiv användning av fartyget för Gränsbevakningsväsendets uppgifter är inte längre möjligt, berättar chefen för fartygsenheten, Ville Puustinen från staben för Gränsbevakningsväsendet.

Ersätts med nya utsjöbevakningsfartyg - kombinationsfartygen införs stegvist

Gränsbevakningsväsendet har ett pågående projekt där två nya utsjöbevakningsfartyg i Turva-klassen byggs för att svara för Gränsbevakningsväsendets maritima uppgifter. Med förmågorna av de nya bevakningsfartygen klarar man av att svara på kraven som ställs av den förändrade verksamhetsmiljön samt utmaningarna som den medför. Projektet producerar förmågor till Gränsbevakningsväsendets maritima uppgifter för de följande årtiondena.

]]>

Östgränsens hinderstängsel täcker redan över hundra kilometer av Sydöstra Finlands gränsavsnitt

Thu, 26 Feb 2026 13:30:00 GMT

110 kilometer skydd mot olovliga gränsöverskridningar

På Sydöstra Finlands område är hinderstängslet redan över 110 kilometer lång. Då projektet blir färdigt har Sydöstra Finlands område till och med ett 141 kilometer långt hinderstängsel. Kommendören för Sydöstra Finlands gränsbevakningssektion, överste Jaakko Olli, uppskattar att östgränsens hinderstängsel är nödvändigt i det nuvarande säkerhetsläget. Han leder gränsövervakningen vid landgränsen mellan Finland och Ryssland, som tidigare var den mest trafikerade delen av landgränsen.

–Hinderstängslet förbättrar väsentligt gränsövervakningens effektivitet, lägesbilden och patrullernas mobilitet, berättar överste Olli.

Östgränsens hinderstängsel består av ett stadigt stängsel, tekniskt övervakningssystem som utnyttjar modern artificiell intelligens och en väg bredvid stängslet. Hinderstängslet byggs utgående från riskanalysen på de områden där det operativa behovet är störst.

–I situationer av instrumentaliserad olaglig inresa och i hantering av stora, även våldsamma folksamlingar är östgränsens hinderstängsel fullständigt nödvändig. Det ökar också gränsmännens och -kvinnornas arbetssäkerhet, berättar överste Olli.

–Hinderstängslet förhindrar också enstaka gränsöverskridarnas olagliga inresor och ökar såklart betydligt risken att åka fast för gränsöverskridande brottslighet, tillägger han.

På området för Sydöstra Finlands gränsbevakningssektion förblir vissa ställen där östgränsens hinderstängsel inte tills vidare byggs, bland annat vid stora sjösystem eller på områden där det finns något annat naturligt terränghinder.

Vid norra delen av östgränsen minskar bebyggelser, vägar och lättframkomlig terräng nära gränsen, och därmed även behovet av ett fysiskt hinderstängsel.

Tekniska övervakningen blir mer omfattande

I och med östgränsens hinderstängsel förbättras även tekniska övervakningens omfattning på östgränsen betydligt. Hinderstängslet producerar lägesbild i realtid från gränsområdet och larmar om avvikande verksamhet omedelbart.

–Vi kan allokera patruller snabbare och på ett mer kostnadseffektivt sätt för att hindra kriminell verksamhet och gripa brottsmisstänkta, berättar överste Olli.
Enligt honom möjliggör hinderstängslets elnät och datakommunikationsförbindelser också utökandet av snabbt utvecklande övervakningsteknik:

–Som bäst förbereder vi bland annat anskaffning av system för radioteknisk övervakning och antidrönarsystem. Östgränsens övervakningsförmåga utvecklas nu på ett bra sätt och enligt det som situationen kräver, beskriver Olli.

Under början av året har hinderstängslet, vars byggande pågår, stoppat redan två olovliga gränsöverskridningar i Sydöstra Finland. I det andra fallet lyckades gränsbevakningssektionen gripa personer som var misstänkta och eftersökta för allvarliga brott någon annanstans i Finland.

]]>

Gränbevakningsväsendet blir partnermedlem i den europeiska gendarmerikåren

Fri, 02 Jan 2026 15:51:00 GMT

Anslutningen godkändes enhälligt i december 2025 under EUROGENDFOR:s beslutsfattande möte i Cascais, Portugal. Godkännandet föregicks av en detaljerad granskning gällande Gränsbevakningsväsendets lämplighet att bli del av den europeiska gendarmerikåren. Enligt slutrapporten som gjordes av EUROGENDFOR:s granskningsgrupp, uppfyllde Gränsbevakningsväsendet utmärkt alla kraven.

Partnermedlemskapet möjliggör förstärkningen av Gränsbevakningsväsendets samarbeten med EUROGENDFOR-organisationen, och bilaterala samarbeten med europeiska gendarmerikårer. I och med medlemskapet kan Gränsbevakningsväsendet delta i EUROGENDFOR:s möten, utbildning, utveckling, informationsbyte och ställa sin personal upp till internationella operationer. Gränsbevakningsväsendet utser under början av året en kontaktofficer till EUROGENDFOR:s stab i Vicenza, Italien.

Europeiska gendarmerisamarbetet stöder främjandet och upprätthållandet av Gränsbevakningsväsendet beredskap och prestanda. Med samarbetet utvecklas även Gränsbevakningsväsendets internationella utbildnings och övningssamarbeten. Detta samarbete hämtar Finland närmare de stora europeiska ordnings- och militärorganisationer. De nära samarbetsförhållanden möjliggör även snabbt stöd åt Gränsbevakningsväsendet, eller åt anda nationella säkerhetsorganisationer i krissituationer.

Finlands flagga ställdes upp bland de andra medlemsstaternas flaggor, i och med Gränsbevakningsväsendets Partner-medlemskap.

Tidigare:
Gränsbevakningsväsendet med i det i europeiska gendarmerisamarbetet (29.10.2025)

]]>

Polisen utreder i samarbete med andra myndigheter kabelbrott som inträffat i Finska viken

Wed, 31 Dec 2025 11:15:00 GMT

Tidigt på morgonen den 31 december 2025 upptäckte Elisa en skada på sin datakommunikationskabel som går mellan Helsingfors och Tallinn. Elisa meddela Gränsbevakningsväsendets ledningscentral om fallet. Utredning av skadan på kritisk undervattensinfrastruktur inleddes omgående med ledning av Gränsbevakningsväsendet.

Gränsbevakningsväsendet lokaliserade det fartyg som misstänks ha skadat kabeln. Platsen där Elisa meddelade att kabeln skadats finns i Estlands ekonomiska zon. Det misstänkta fartyget påträffades av Gränsbevakningsväsendets bevakningsfartyg Turva och en helikopter i Finlands ekonomiska zon. Fartygets ankarkätting upptäcktes ligga i havet. Gränsbevakningsväsendet begärde fartyget att stanna och lyfta upp ankarkättingen.

Gränsbevakningsväsendet begärde fartyget flytta sig till en trygg ankarplats på Finlands territorialvatten.

Finska myndigheter tog fartyget i besittning i en gemensam operation. Ledningsansvaret för fallet har överförts från Finska vikens sjöbevakningssektion till Polisinrättningen i Helsingfors.

Polisen har varit i kontakt med riksåklagarens byrå och riksåklagaren har meddelat åtalsförordnande i ärendet. I det här skedet utreder polisen händelserna med brottsrubriceringarna misstänkt grov skadegörelse, misstänkt försök till grov skadegörelse och misstänkt grovt störande av post- och teletrafik.

För att utreda fallet har man tätt internationellt samarbete och informationsutbyte särskilt med de estländska myndigheterna.

Polisen utreder det inträffade i samarbete med olika finländska och utländska myndigheter och informerar mer om fallet så snart som möjligt.

Utöver polisen och Gränsbevakningsväsendet deltar även Försvarsmakten, Tullen, Traficom, Säkerhets- och kemikalieverket Tukes och Finngrid i operationen.

]]>

Rajamme Vartijat 4/2025 har publicerats – erkänd kompetens

Fri, 19 Dec 2025 13:03:00 GMT

Kompetensen inom Gränsbevakningsväsendet är mångfacetterad. Det handlar om varje individs kompetens i sitt eget uppdrag, att identifiera och ta tag i utvecklingsområden. Vår personal får kompetens genom fortsatta studier, arbetsrotation eller genom lärande på jobbet.

Den kompetens som en gång förvärvats måste uppdateras i takt med att världen förändras. Vid gränsen finns en modell för kompetensledning. Här syns de kunniga – i denna tidning! Rajamme Vartijat har i flera decennier belyst Gränsbevakningsväsendets kompetens.

Från fyra till två – detta är den sista fyran

Från och med nästa år kommer den tryckta tidningen att ges ut två gånger om året istället för fyra. Tidningens innehåll kommer i fortsättningen att publiceras först online.

Vi hälsar alla våra läsare varmt välkomna till raja.fi-sidan för att följa de aktuella artiklarna om utvecklingen av gränssäkerheten framöver!

Öppna tidningen som PDF-fil.

Läs tidigare Rajamme Vartijat-tidningar på Rajamedia-webbsidan.

Rajamme Vartijat -tidningen har följt den finska gränssäkerheten sedan år 1934. Den berättar mångsidigt om Gränsbevakningsväsendets uppgifter och aktuella ärenden samt pejlar Gränsbevakningsväsendets och gränssäkerhetens utvecklingsgångar. De väsentligaste artiklarna har översatts till svenska.

]]>

Gränsbevakningsväsendet anskaffar tre nya svävare

Wed, 17 Dec 2025 11:00:00 GMT

Gränsbevakningsväsendet har ingått ett upphandlingsavtal om tre svävare i december 2025. En öppen EU-omfattande konkurrensutsättning ordnades för upphandlingen. Svävarna levereras av Griffon Marine Ltd från Storbritannien.

De nya svävarna är av modellen Griffon 2000TD. Svävarna är 12,7 meter långa och 6,2 meter breda. Deras nyttolast är cirka 2 000 kg. Svävarna levereras under åren 2026–2027.

Ersättandet av svävarna är en del av säkerställandet av Gränsbevakningsväsendets maritima prestationsförmåga. Upphandlingen grundar sig på regeringsprogrammet och finansiering som beviljats i tilläggsbudgeten för att säkerställa och utveckla prestationsförmågan.

− Svävarna som nu anskaffas ska ersätta de tillgängliga svävarna, som kommit till slutet av sin tekniska livscykel. Anskaffningen säkerställer utförandet av Gränsbevakningsväsendets lagstadgade uppgifter under alla årstider och förhållanden, i vilka det inte är möjligt att använda fartygsmaterielen eller luftfartyg, säger brigadgeneral Jari Tolppanen, avdelningschefen för tekniska avdelningen vid Gränsbevakningsväsendet.

Gränsbevakningsväsendet använder svävare för gränsövervakning, sjöräddning och som stöd för sina övriga uppgifter. Med svävarna kan man också stöda verksamheten av övriga myndigheter, såsom Polisen och räddningsverken.

− Gränsbevakningsväsendets prestationsförmågor under menförestider, särskilt svävare, spelar en ytterst betydande roll i utförande av alla säkerhetsuppdrag i skärgården, framhäver sjösäkerhetschef Mikko Hirvi från staben för Gränsbevakningsväsendet.

]]>

Gränsbevakningsväsendet har fått ytterligare EU-finansiering för att förstärka förmågan att övervaka östgränsen

Wed, 26 Nov 2025 09:00:00 GMT

Ytterligare EU-finansiering stöder långsiktigt utvecklande av gränsövervakning

År 2024 fick Finland ytterligare finansiering på 50 miljoner euro från Europeiska unionen för att förstärka förmågan att övervaka östgränsen. Europeiska unionens stöd för Finland och Gränsbevakningsväsendet är viktigt för gränsövervakningen och gränssäkerheten. Genom att förstärka förmågan att övervaka östgränsen upprätthåller Gränsbevakningsväsendet hela Europeiska unionens gränssäkerhet, eftersom den längsta östgränsen i Europeiska unionen finns i Finland.

Projekten som nu verkställs är det första skedet av att tilldela den ytterligare finansieringen, för att förstärka förmågan att övervaka östgränsen. I och med projekten förbättras Gränsbevakningsväsendets förmåga att skapa lägesbild och utveckla gränsövervakningsförmågor med den ytterligare finansieringen. Bättre gränslägesbild och förmåga att övervaka gränserna hjälper att koncentrera övervakningen allt effektivare.

Projekten som finansieras

I första projektet har Gränsbevakningsväsendet fått finansiering för att marknadkartlägga alternativ för verkställandet av, att testa och att provanvända radiotekniska övervakningen (RTV). Radioteknisk övervakning kompletterar Gränsbevakningsväsendets gränslägesbild. I projektet anskaffas också system för att upptäcka obemannade luftfartyg. Projektets EU-finansieringsandel är ca. 4,4 miljoner euro.

I det andra projektet anskaffar Gränsbevakningsväsendet nya radiosystem. Med projektet förbättras Gränsbevakningsväsendets dataöverföringsförmågor på land, till sjöss och i luften. Projektets EU-finansieringsandel är ca. 8,1 miljoner euro.

I det tredje projektet anskaffas system för obemannad luftfart (Unmanned Aircraft System, UAS). Projektet förbättrar bildandet av gränslägesbilden. I projektet förbättras därtill förmågan av Gränsbevakningsväsendets satellitpositioneringssystem (Global Navigation Satellite System, GNSS) att tåla störningar. Projektets EU-finansieringsandel är ca. 6,8 miljoner euro.

I det fjärde projektet förbättras den operativa rörligheten av Gränsbevakningsväsendets patruller. Gränsbevakningsväsendet anskaffar sammanlagt cirka 60 nya, mer modulära patrullfordon samt terrängfordon, med vilka man säkerställer förmågan att patrullera i utmanande terräng- och väderomständigheter. Projektets EU-finansieringsandel är ca. 4,2 miljoner euro.

Förstärkandet av förmågan att övervaka östgränsen fortsätter år 2026

Förstärkandet av förmågan att övervaka östgränsen som genomförs med EU:s tilläggsfinansiering går vidare enligt plan år 2026. Då genomförs till exempel radiotekniska övervakningens systemanskaffningar på basen av resultaten av det nuvarande skedet. För det följande skedet kommer det att ansökas om EU-finansiering från den återstående ytterligare finansieringen på 50 miljoner.

Inrikesministeriets nyhet om tilläggsfinansieringen på 50 miljoner som beviljades Finland
Ytterligare information om projekt som finansierats av EU:s fonder för inrikes frågor

]]>

Gränsbevakningsväsendet genomför en enkät bland invånarna i glesbygdsområdena och personer som passerar gränsen

Thu, 20 Nov 2025 13:22:00 GMT

Gränsövergångsenkäter genomförs vid flygplatserna i Helsingfors-Vanda, Rovaniemi och Kuusamo.

Resultaten av enkäterna används för att utveckla Gränsbevakningsväsendets verksamhet och tjänster.

Undersökningen genomförs på uppdrag av Gränsbevakningsväsendet av det oberoende undersökningsbolaget Innolink Research Oy.

]]>

Gränsbevakningsväsendets sjöfart är säkert

Fri, 14 Nov 2025 13:11:00 GMT

Gränsbevakningsväsendets fartygsenheter kör kontinuerligt i svåra förhållanden med krävande uppdrag året om. Det arbete som vi utför i havsområdet för att trygga människoliv och skydda den sårbara miljön är riskfyllt och kräver mycket god planering av verksamheten, materiel, utrustning, beredskap, utbildning och fortlöpande övande. En absolut förutsättning för vår verksamhet är att vår sjöfart är säkert, vilket vi har satsat väldigt mycket på under de senaste årtiondena. Arbetssäkerheten till havs är hos oss dubbelt tryggad genom vårt arbetssäkerhetssystem och ett separat sjösäkerhetssystem. Dessa förutsätter kontinuerlig riskbedömning och förebyggande säkerhetsarbete. Gränsbevakningsväsendet tar hänsyn till säkerheten i planeringen av all sin verksamhet, vid anskaffning och underhåll av fartyg och utrustning, i sina anvisningar och föreskrifter samt i den grundläggande och kompletterande utbildning som ges. Gränsbevakningsväsendet utvecklar även sin verksamhet kontinuerligt med säkerheten som den viktigaste utgångspunkten. Utöver detta följer utbildningen vid Gränsbevakningsväsendet den Internationella sjöfartsorganisationen IMO:s konvention, alltså utbildningen är STCW-auditerad och den förutsätts i alla maritima arbetsuppgifter vid Gränsbevakningsväsendet.

Staben för Gränsbevakningsväsendet sätter sig noggrant in i tingsrättens beslut och avväger dess inverkan på vår verksamhet. Såsom även tingsrätten konstaterar, har Gränsbevakningsväsendets interna föreskrifter och arbetsordningar i fråga om verksamhetssätt samt bedömning och utredning av risker redan preciserats tidigare.

]]>

Gränsbevakningsväsendet väljer systemet Trackfire ARES Remote Weapon Station

Fri, 14 Nov 2025 10:00:00 GMT

Gränsbevakningsväsendet kommer att vara den andra Trackfire RWS-operatören i Finland, men den första att använda den nya versionen Trackfire ARES (Aerial Response) RWS. ARES-versionen är utrustad med en lösning som effektivt kan neutralisera drönare.

“Gränsbevakningsväsendet utvecklar sina prestationsförmågor fortlöpande till följd av den föränderliga säkerhetsmiljön. Ny teknologi och nya system behövs exempelvis för att förbättra CUAS-prestationsförmågan”, säger chefen för tekniska avdelningen vid staben för Gränsbevakningsväsendet, generalmajor Jari Tolppanen.

“Vi är glada över Gränsbevakningsväsendets val av Trackfire ARES Remote Weapon Station för deras operationer, och ser fram emot att fortsätta RWS resa i Finland tillsammans med dem. Gränsbevakningsväsendet är den första kunden för det nya Trackfire ARES RWS, och vi kommer att göra vårt yttersta för att uppfylla detta viktiga åtagande.”, säger Lena Öström, chef för produktenheten UTAAS och Trackfire vid Saab NCS.

Systemet Trackfire RWS möjliggör en exceptionellt precis påverkan, vilket minimerar förbrukningen av ammunition samt sidoskador. Systemet kan avfyra såväl i rörelse monterat på fartyg och landfordon som placerat på fasta objekt.

]]>

Gränsbevakningsväsendet med i det i europeiska gendarmerisamarbetet

Wed, 29 Oct 2025 08:41:00 GMT

Med gendarmeriet avses en militärt organiserad, behörig brottsbekämpningsmyndighet, vars uppgifter innefattar uppgifter inom den inre säkerheten. Till dessa hör bland annat gränssäkerhet och brottsbekämpning. Därtill behärskar gendarmeriet kunskaperna, kompetenserna och uppgifterna anknytande till militära uppdrag.

Den europeiska gendarmeriorganisationen stöder brottsbekämpningen

EUROGENDFOR är en organisation som består av gendarmerimyndigheter i europeiska unionens medlemsländer. Myndigheterna som anslutit sig till organisationen har specialiserat sig i brottsbekämpningsmyndigheternas verksamhet såväl i normala förhållanden som i kristid. Dess uppgiftsfält innefattar bland annat återställande av allmän säkerhet, upprätthållande av allmän ordning, brottsbekämpning samt utvecklande av brottsbekämpande myndigheternas organisationer i kriszoner.

Ur Gränsbevakningsväsendets perspektiv erbjuder gendarmerisamarbetet flera fördelar. Samarbetet tar Finland närmare de stora europeiska medlemsländerna i fråga om säkerhetsmyndigheternas funktioner. Nära samarbete kan även möjliggöra snabbt stöd för Gränsbevakningsväsendet eller andra nationella säkerhetsmyndigheter i krissituation.

Carabiniers chef, general Luongo och chefen för Gränsbevakningsväsendet möttes i Carabiniers stab i Rom.

Partnermedlemskap i process

Gränsbevakningsväsendet har träffat med centrala europeiska myndigheter och gendarmeritrupper. Utgående från anhållna observationer har Gränsbevakningsväsendet goda förutsättningar för att bli medlem i EUROGENDFOR-organisationen. Gränsbevakningsväsendet förbereder sig att bli partnermedlem i EUROGENDFOR-organisationen. I och med partnermedlemskapet kan Gränsbevakningsväsendet delta i EUROGENDFORs utbildningar och utvecklingsarbete, informationsutbyte samt eventuella internationella operationer. Gränsbevakningsväsendet gör även förberedelser för att sända en förbindelseofficer till EUROGENDFORs stab i Vicenza i Italien.

Finlands gränsövervakning och militärt försvar förblir oförändrade

Utvecklandet av gendarmerisamarbetet påverkar inte Gränsbevakningsväsendet uppgifter inom militärt försvar eller utvecklandet av Gränsbevakningsväsendets funktioner som en del av det nationella försvarssystemet. Gendarmerisamarbetet möjliggör utvecklandet av gränssäkerhetens internationella utbildnings- och övningssamarbete angående Gränsbevakningsväsendets operationer såväl på land, till havs som i luften. Det hjälper även att utveckla förståelsen om säkerhetsmiljön. Samarbetet utvecklar de Gränsbevakningsväsendets prestationsförmågor som förblir på Gränsbevakningsväsendets ansvar i alla förhållanden och vars effektiva genomförande skapar förutsättningar för säkerställandet av samhällets kritiska funktioner samt för ett fungerande försvarssystem.

Mer information om EUROGENDFOR:
The European Gendarmerie Force is a multinational police force with military status to provide police capabilities in crisis management operations.

]]>

Rajamme Vartijat 3/2025 tidningen har utkommit – fokus på militärt försvar av landet

Thu, 16 Oct 2025 08:18:00 GMT

Utbildning av värnpliktiga är en av Gränsbevakningsväsendets uppgifter. Beväringstjänst vid Gränsbevakningsväsendet är en utmanande utbildning, som kommer att undergå intressanta förändringar. MinMili erbjuder nya tjänster också för Gränsbevakningsväsendets reservister.

Medan östgränsens gränsövergångsställen varit stängda, har tyngdpunkten i Gränsbevakningsväsendets verksamhet förflyttats från gränskontroller till övervakning av terränggränsen vid landgränserna. Samtidigt fokuserar vi starkt på utvecklandet av gränsövervakningstekniken. Våra strategiska projekt, östgränsens hinderstängsel samt anskaffning av luftfarkoster, framskrider för upprätthållande av Finlands gränssäkerhet och för utvecklande av gränsövervakningen.

Rajamme Vartijat-tidningens huvudartiklar publiceras även på svenska:

Över 100 år av militärt försvar
Utbildningen av värnpliktiga vid Gränsbevakningsväsendet
Från gränskontroller till övervakning av terränggränsen
Mot en intelligent och heltäckande gränsövervakningsteknik

Öppna tidningen som PDF-fil.

Läs tidigare Rajamme Vartijat-tidningar på Rajamedia-webbsidan.

]]>

Gränsbevakningsväsendet deltar i säkerställningen av Danmarks luftrum

Wed, 01 Oct 2025 12:12:00 GMT

En avdelning som innehar kunskap inom bevakning och bekämpning av obemannade luftfarkost (CUAS), bestående av personal från Försvarsmakten och Gränsbevakningsväsendet, stöder de danska myndigheterna säkerställa EU-mötena i Köpenhamn 1.–2.10.2025.

Avdelningen har förflyttats till Danmark och påbörjat sin operativa verksamhet. Avdelningen medverkar i operationen under ledning av danska myndigheterna.

Försvarsministeriet ansvarar för den externa kommunikationen för den finska avdelningen.

]]>

Gränsbevakningsväsendet bistår gränsövervakning i Lettland

Fri, 05 Sep 2025 07:22:00 GMT

Stödavdelningen består av gränsövervakningspatruller som utför liknande gränssäkerhetsuppdrag i Lettland som de utför i Finland. Stödet fortsätter fram till 22.9. Stödbegäran baserar på samarbetsavtalet mellan Gränsbevakningsväsendet och Lettlands gränsbevakning.

Trycket av olaglig inresa har ökat på gränsen mellan Lettland och Belarus under 2025. Lettland har effektiverat gränsövervakningen sedan mars. Estlands och Litauens gränsmyndigheter har redan stött Lettland med sina egna resurser.

Gränsbevakningsväsendets tjänstemän arbetar kontinuerligt i Lettland och i övriga Europa via Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån Frontex. Finska gränsbevakare har stött upprätthållandet av gränssäkerhet i tjugo olika europeiska länder under år 2025. Upprätthållandet av gränssäkerheten i destinationsstaten stöds med kommenderingarna.

– Att ge och motta gränssäkerhetsbistånd utvecklar Gränsbevakningsväsendets förmågor och beredskaper att reagera på en snabbt ändrande och oförutsägbar gränssituation både i Finland och på resten av Schengenområdet, berättar gränssäkerhetssakkunnig Topi Räsänen från staben för Gränsbevakningsväsendet.

– Genom att stöda gränssäkerheten vid de övriga Schengengränserna stöder vi också direkt Finlands gränssäkerhet, bedömer Räsänen.

Kommenderingarna utvecklar Gränsbevakningsväsendets personals yrkeskompetens och ökar uppfattningen av Europas gränssäkerhetssituation och dess utveckling i olika länder. Finland mottar också stöd via Frontex. Kommenderade tjänstemän från Frontex arbetar kontinuerligt i Finland och de stöder Gränsbevakningsväsendet i gränssäkerhetsuppgifter. Finska gränsbevakarnas yrkesskicklighet värdesätts runt om i Europa.

]]>